Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Varg Ett vidkronigt och grovgrenigt förväxande träd.

Vattenskott Grenar som bildas ur s.k. sovande knoppar på stammen av ett träd. Ofta kommer dessa i samband med stark friställning eller stark beskuggning. Kallas också vattskott.

Vattskott Grenar som bildas ur s.k. sovande knoppar på stammen av ett träd. Ofta kommer dessa i samband med stark friställning eller stark beskuggning.

Vegetationskonkurrens Konkurrens mellan växter om resurser såsom ljus, vatten, utrymme och mikronäringsämnen.

Vegetationsperiod Period under året då lufttemperaturen ligger över ett visst tröskelvärde, vanligen +5 º och inom vilken en växt eller en vegetation företer aktivitet i form av tillväxt, blomning m m.

Vegetationstyp Markvegetationstyp, oftast en spegel av markens fuktighet och bördighet. Ex. blåbärsristyp, högörttyp, lavtyp.

Viltskyddsmedel Preparat med illasmakande eller avskräckande effekt på vilt, i huvudsak klövvilt.

Vindfälle Träd eller stam som fallit för storm eller hård vind.

Vindskador Skada på träd eller planta till följd av långvarig, ofta ensidig, påverkan av blåst.

Vinsch Anordning för inspelning av lina på vinschtrumma. Används för att släpa ihop virket i beståndet.

Virkesförråd Volymen gagnvirke i ett bestånd, i en huggningsklass, i en åldersklass, på en fastighet, av ett trädslag etc.

Virkesupplag Alternativt virkesupplägg. Plats vid bilväg/skogsbilväg där stockar ligger upplagda, vanligen i stora travar.

Vitalisering Behandling för att öka groningsvilligheten hos frö.

Vrak Det virke som inte uppfyller ställda virkessortimentskrav.

Vårdträd Benämning på ett enskilt träd på en gård eller i en by som ansågs bringa välgång. Vårdträden är fortfarande vanligt förekommande på landsbygdens gårdar.

Vägkropp Den uppbygga delen av en väg innefattande dess olika lager såsom terrass, slitlager, bindlager, bärlager och förstärkningslager.

Välta Stockar upplagda i ett eller flera varv, vanligen i väntan på transport från skogen eller som virkeslager på industri. Vältor i skogen ska pallas upp på ett underlag för att förhindra kontakt med marken.

Värmevärde Energimängd per massa eller volym som frigörs vid fullständig förbränning.

Växtvridenhet Innebär att stamfibrernas längdriktning vrider sig i ”spriralform” på väg upp mot trädets topp. Växtvridenheten är större i splintveden än i kärnan och kan vara speciellt utpräglad hos mycket gamla träd. Fenomenet kan utgöra ett kvalitétsproblem.