Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Gagnvirke

Virke av sådan dimension och i sådant skick att det ekonomiskt kan förädlas. Exempel på gagnvirke är timmer, massaved och kommersiella bränslesortiment.


Gallring

Beståndsvårdande utglesning av skog där man tar tillvara på gagnvirket. När skogen blir mindre tät växer de kvarstående träden bättre.


Gallringsform

Anger vilken typ av gallring som ska utföras. Den vanligaste formen är så kallad låggallring, där man tar bort de klenare stammarna och sparar de grövre stammarna. Vid höggallring gallras de grövsta träden i stället ut.


Gallringsintervall

Tiden mellan två på varandra följande gallringar.


Gallringskvot

Gallringskvoten kan defineras på flera sätt. I Skogskunskap används kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet efter gallring. En annan variant är kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet före gallring.


Gallringsmall

Hjälpmedel i form av tabell eller diagram för att fatta beslut om när och hur gallringen (utglesningen av skogen) ska utföras.


Gallringsnetto

Den intäkt man får av gallringen efter att alla kostnader såsom maskin-, löne- och försäljningskostnader har räknats in.


Gallringsprogram

Plan för när och hur gallringarna ska utföras under skogens hela omloppstid.


Gallringsreaktion

Beskriver hur de kvarstående trädens tillväxt förändras efter utförd gallring.


Gallringsrulle

En drygt halvmeter bred och decimetertjock rulle monterad på en bock av järnrör eller på en ställning. Gallningsrullen ger bra arbetshöjd vid trädhuggning med motorsåg och gör det lättare att rulla stammen till virkeshögen.


Gallringsstyrka

Mått på hur stor andel av skogen som tas ut vid gallring (utglesning av skogen). Anges som hur stor andel av grundyta, volym eller stamantal som tagits ut. Vanligast är andel av grundytan.


Gallringsuppföljning

Uppföljning av gallringen avseende uttag, skador, mm.


Gallringsutrymme

Beskriver hur stort uttag som kan göras vid gallringen för att beståndet ska utvecklas väl. Vid alltför stort gallringsuttag påverkas tillväxten negativt. Skogsvårdslagen sätter gränser för hur lågt virkesförrådet tillåts vara vid en given medelhöjd.


Gallringsuttag Beräknat eller uppmätt värde som anger virkesuttagets absoluta storlek i volym, grundyta, diameter eller stamantal.

Genetik

Läran om ärftlighet. Vid förädling av skogsträd spelar genetiken en central roll.


Geometrisk standard

Mått på vilken hastighet man kan färdas på en väg som bland annat beror på hur skarpa svängarna är, lutning och vägytans jämnhet. Skogsbilvägar har geometrisk standard 1–4. Måttet ersätts mer och mer med indelning efter funktion, alltså vad vägen ska användas till.


Geotextil Duk av fiberväv eller liknande med syfte att skilja de olika väglagren åt vid vägbygge.

GIS

Geografiskt informationssystem för att samla in, lagra, analysera och presentera information från exempelvis fält- eller satellitinventering av skog.


GNSS

Global Navigation Satellite System, samlingsnamn för navigations- och positionsbestämningssystem. Möjliggör för användare på land, till sjöss och i luften att fastställa sin position och hastighet dygnet runt, var som helst i världen. De som idag har eller kommer att få global täckning är amerikanska Navstar Global Positioning System (GPS), ryska Glonass, europeiska Galileo och kinesiska Compass.


GPS

Global Positioning System. Det mest kända satellitbaserade navigeringssystemet, som utvecklats och drivs av USA:s försvarsdepartement. Används inom skogssektorn bland annat för skoglig planering i fält.


Gran

Barrträd som kan bli över 40 meter högt. Veden är gulvit och används exempelvis vid framställning av byggnadsvirke och pappersmassa. Granen (Picea abies) är vårt vanligaste trädslag (42 procent av den svenska skogen består av gran).


Granbarkborre

Ips typographus. Mörkbrun skalbagge som är den insekt som gör mest skada på våra granskogar. Angriper främst nyavverkade eller försvagade granar, men kan också ge sig på levande granar när den finns i väldigt stort antal.


Grenkudde

Den lilla upphöjning (bula) på stammen där grenen/kvisten sitter fast i stammen.


Grenvarv

Grenar som sitter på samma höjd runt trädens stam. Normalt bildar svenska träd ett grenvarv varje år, så genom att räkna grenvarven går det att uppskatta trädets ålder.


Grenvinkel

Den övre vinkeln mellan gren och stam. Mäts vanligen vid stammens utsida. Räta grenvinklar ger en bättre kvist i det sågade virket och därmed högre kvalitet.


Grot Förkortning av ”Grenar och toppar”. Uttrycket används främst för den skogsbränsleråvara i form av hyggesrester som blir kvar efter avverkning eller gallring.

Grundförhållande

Mått som beskriver hur marken tål överfarter med terränggående fordon. Anges i fem klasser, där jordart, fuktighet och armering vägs samman.


Grundvatten

Det vatten som utgör vattenkretsloppets underjordiska del i naturen. Bildas när regn och snö sakta tränger ner genom marken och fyller hålrummen i jord och berg. Grundvatten är ofta så rent att det kan drickas direkt utan behandling.


Grundyta

Mått på tvärsnittsytan av ett träd avsågat i brösthöjd (1,3 meter över marken) eller summan av flera träds tvärsnittsytor. Grundytan brukar mätas med ett verktyg som heter relaskop. Anges ofta i kvadratmeter per hektar.


Grundytevägd

Mått på träd satt i relation till grundytan, vilket ger grövre träd större genomslag än klena träd. Vanliga mått är grundytevägd medeldiameter eller grundytevägd medelålder.


Grundytevägd medeldiameter

Mått på trädens medeldiameter i ett skogsområde. Beräknas genom att multiplicera grundytan för varje träd med diametern och lägga ihop värdena. Summan delas sedan med trädens sammanlagda grundyta.


Grundytevägd medelhöjd

Mått på trädens medelhöjd i ett skogsområde. Beräknas genom att multiplicera grundytan för varje träd med höjden och lägga ihop värdena. Summan delas sedan med trädens sammanlagda grundyta.


Grundytevägd medelålder

Mått på trädens medelålder i ett skogsområde. Beräknas genom att multiplicera grundytan för varje träd med åldern och lägga ihop värdena. Summan delas sedan med trädens sammanlagda grundyta.


Gruppställdhet

Ojämnhet i ett skogsområde där en grupp träd står relativt tätt med en lucka till nästa grupp träd.


Grönkrona

Den del av trädkronan som har levande, gröna kvistar.


Grönrisplantering

Plantering i det färska riset direkt efter avverkning.


Gudrun

Stormen Gudrun eller Januaristormen 2005 var en kraftig orkan som drabbade norra Europa den 8 till 9 januari 2005. Stormen fällde uppskattningsvis cirka 75 miljoner kubikmeter skog i Sverige.


Gödselgiva

Mått på hur mycket gödsel (växtnäringsämnen) som tillförs marken på en viss yta. Anges vanligen som kilo per hektar vid kvävegödsling av skogsmark.


Gödsling

Tillförsel av näring till marken för att skogen ska växa bättre.