Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Gagnvirke Virke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas.

Gallingsstyrka Mått på hur stor andel av beståndet som tas ut vid gallring.

Gallring Beståndsvårdande utglesning av skog där man tar tillvara på gagnvirket.

Gallringsform System för gallring, vanligen avseende hur uttaget riktas med tanke på trädens höjd och diameter.

Gallringsintervall Tidrymd mellan två på varandra följande gallringar.

Gallringskvot

Gallringskvoten kan defineras på flera sätt. I Skogskunskap används kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet efter gallring. En annan variant är kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet före gallring.


Gallringsmall Schabloniserad beskrivning i form av tabell eller diagram av visst gallringsprogram.

Gallringsnetto Den intäkt som erhålls efter att alla omkostnader såsom maskin-, löne- och försäljningskostnader är avräknade från gallringsingreppet.

Gallringsprogram Plan för gallring under en omloppstid omfattande antalet gallringar, deras form och styrka samt beståndsåldern vid deras utförande.

Gallringsreaktion Förändring av de kvarstående trädens tillväxt på grund av utförd gallring.

Gallringsrulle En drygt halvmeter bred och decimetertjock rulle monterad på en bock av järnrör eller på en ställning.

Gallringsstyrka Vid gallring ett mått på den andel av beståndet som tas ut vid en gallring. Gallringsstyrkan beräknas som en kvot mellan de utgallrade trädens antal, grundyta eller volym och motsvarande värde före gallringsingreppet.

Gallringsuppföljning Uppföljning av gallring avseende uttag, skador, mm.

Gallringsutrymme Möjlighet till ved/timmeruttag i ej fullvuxen skog i enlighet med gallringsmall och skogsvårdslagstiftning.

Gallringsuttag Beräknat eller uppmätt värde som anger virkesuttagets absoluta storlek i volym, grundyta, diameter eller stamantal.

Genetik Den vetenskap inom biologin som studerar den nedärvda variationen hos det genetiska materialet DNA. Många benämningar inom skogsbruket har med genetik att göra, t.ex. genetisk härkomst, genetisk mångfald och genetisk variation.

Geometrisk standard Beskriver en vägs kurvradier, utforming av övergångskurvor och lutningsförhållanden. Delas in i klasserna 1-4 och kallas även Allmän standard.

Geotextil Duk av fiberväv eller liknande med syfte att skilja de olika väglagren åt vid vägbygge.

GIS Geographic Information System. Datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera information från exempelvis fältinventering av skog.

GPS Global Positioning System. Ett globalt satellitbaserat navigationssystem med hög noggrannhet. Används inom skogssektorn bland annat för skoglig planering i fält.

Gran Granen är ett skogsbildande pionjärträd som kan bli upp till 60 m högt och finns i flera olika varianter. Den svenska skogen består till 42 % av gran (Picea abies).

Granbarkborre 4-5,5 mm lång, mörkbrun skalbagge som angriper nyavverkade eller försvagade granar.

Grenkudde Markerad ansvällning på stammen där grenen/kvisten sitter fast.

Grenvarv Grupp av grenar som utgår från samma punkt i märgen hos en stam.

Grenvinkel Den övre vinkeln mellan gren och stam. Mäts vanligen vid stammens utsida. Räta grenvinklar ger bättre kvist i det sågade virket och därmed bättre kvalitet och bättre pris.

Grot Förkortning av ”Grenar och toppar”. Uttrycket används främst för den skogsbränsleråvara i form av hyggesrester som blir kvar efter avverkning eller gallring.

Grundförhållande Markens hållfasthet för drivning. Indelas i fem klasser.

Grundförhållanden Klassificering av markens beskaffenhet med avseende på drivning och terrängkörning inför skogsbruksåtgärder. Grundförhållandena anges i fem klasser där jordart, fuktighet och armering vägs samman.

Grundvatten Uppträder när marken är mättad på vatten och vattnet helt fyller hålrum och porer i jorden. Grundvattnet ligger på ett visst djup och är ständigt i rörelse med 0,01-1 meter/dygn.

Grundyta Genomskärningsytan eller arean av ett tvärsnitt genom en trädstam eller summan av tvärsnitt för flera träd. Grundytan mäts ofta i brösthöjd (1,3 meter över marken). Grundytan för ett bestånd anges oftast i kvadratmeter per hektar. Grundytan mäts ofta med relaskop.

Grundytevägd Mått på ett träd i ett bestånd satt i relation till grundytan.

Gruppställdhet Ojämnhet i ett skogsbestånd genom gruppvis anhopning av träd.

Grönkrona Del av trädkrona som har levande, gröna kvistar.

Grönrisplantering Plantering i det färska riset direkt efter avverkningen.

Gudrun Stormen Gudrun eller Januaristormen 2005 var en kraftig orkan som drabbade norra Europa den 8 till 9 januari 2005. Stormen fällde uppskattningsvis ca 75 miljoner kubikmeter skog.

Gödselgiva Vid gödsling den mängd gödsel som tillförs marken per arealenhet. Vanligen kg per hektar vid kvävegödsling.

Gödsling Tillförsel av växtnäringsämnen till marken för att tillväxten ska öka. Skogsbrukets vanligaste gödselmedel är kalkammonsalpeter (KAS).