Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Savning Under vegetationsperiodens inledning stiger saven i trädens ledningsbanor. Detta gör dem extra känsliga för t ex körskador.

Schematisk gallring Gallringen följer ett rutinmässigt mönster utan hänsyn till trädens individuella utseende.

Sediment Jordart som domineras av en kornstorlek (sorterat material) som avsatts efter vatten- eller vindtransport.

Selektiv gallring Gallringsformer där träduttaget styrs av hur de enskilda träden ser ut.

Selektivt uttag Den del av uttaget som görs i kranzonen från stickväg eller stråk, d v s den del av uttaget som inte är tvingande p g a upptagande av vägar.

Självföryngring Föryngring genom självsådd eller skottskjutning.

Självgallring Avgång av träd genom trängselverkan. Stamantalet minskar då träd successivt konkurreras ut på naturlig väg

Självverksamhet Vanlig form av "arbetsorganisation" inom det enskilda privata skogsbruket eller småskogsbruket.

Sjölagring Lagring av virke i en sjö. Sjölagring var under flottningsepoken det vanligaste sättet att lagra virke på, men är idag ovanligt. Sjölagring hindrar att virket torkar ut och angrips av insekter, men medför samtidigt vissa miljörisker.

Skadlig bistam Stam som är skadlig för de utvalda huvudstammarna.

Skiktning Oregelbunden skillnad i trädhöjder i ett bestånd.

Skjutande kedja Att såga med övre delen av sågklingan, där kedjan rör sig ut från sågen och navet kallas att såga med skjutande kedja.

Skogforsk Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. Institutet arbetar med tillämpad forskning inom bland annat skogsträdsförädling, skogsskötsel och miljö, driftsteknik, råvaruutnyttjande och logistik.

Skogsbruksplan Planeringsunderlag för skogsbruket på en fastighet eller större skogsinnehav.

Skogskubikmeter Volymen i kubikmeter av hela stammen ovanför stubbskäret, inklusive topp och bark. Grenar räknas inte med annat än för vissa flerstammiga lövträd.

Skogsstyrelsen Statlig myndighet som behandlar frågor rörande Sveriges skogar. Skogsstyrelsen arbetar för att skogarna ska vårdas och brukas för att ge en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

Skogsvårdslagen Lag som reglerar användningen av skogsmark.

Skorpbark Tjock, uppsprucken bark på äldre stammar av vissa trädslag, till exempel ek, tall och vårtbjörk.

Skotare Fordon avsett för terrängtransport av helt uppburet virke.

Skränkning Kvarstående utböjning av sågtänder växelvis åt den ena och den andra sidan av sågblad eller sågklinga för att åstadkomma ett sågspår något vidare än klingan eller bladeeet och för att därmed förhindra att sågen nyper fast i virket samt för att underlätta utkastningen av spån.

Skyddsdikning Reglering av vattennivån under föryngringsfasen, antingen genom grunda skyddsdiken eller genom att rensa äldre diken.

Skyddszon Område som brukas återhållsamt för att minska skogsbrukets effekter på intilliggande biotop

Skärmställning / Skärmar Beståndstyp som syftar till att ge en hög värdeproduktion på kvarstående stammar från det gamla beståndet eller skydda och främja föryngring. Skärmen minskar framför allt frostrisken, men den bidrar också till att hålla nere konkurrerande vegetation, att minska snytbaggetrycket och att sänka grundvattnet jämfört med ett hygge.

Skördare Skogsavverkningsmaskin som utför såväl fällning som upparbetning, vanligen med ett enda aggregat s.k. engreppsskördare.

Slirskada Vedskada som uppkommer vid maskinell upparbetning och aptering av timmer. Skadan uppstår då skördaraggregatets matarvalsar slirar mot veden.

Slitlager Vid vägbygge ett väglager med syfte att ge god körkomfort, avleda vatten och motstå slitage. Slitlagret är det översta väglagret.

SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Universitet som utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och studerar hur människan kan utnyttja dessa på ett hållbart sätt. Vid SLU utbildas bland annat jägmästare, agronomer och veterinärer.

Slutavverkning Avverkning som i princip omfattar alla befintliga träd på en yta.

Slutenhet Mått på hur tätt träden står. Slutenheten mäts i stamantal per hektar, förband eller grundyta jämfört med ett optimalt värde. Vid fullslutenhet är slutenheten 1,0 och vid överslutenhet större än 1,0.

Slutröjning Röjning där stamantalet röjs mer till produktionsförband. Beståndet lämnas sedan orört fram till förstagallring.

Sly Täta bestånd av växande unga lövträd. Sly utgörs vanligen av pionjärarter såsom björk och utgör därmed ofta ett problem vid skogsföryngring då de konkurrerar ut det planerade trädslaget.

Slängkrök krokighet hos stock i mer än ett plan eller en led.

Snytbagge 8-14 mm lång svartbrun skalbagge med gula fläckar på översidan. Kostsam skadegörare på plantor. Föredra tall framför gran.

Snöbrott Stambrott på växande träd orsakat av tung snö i trädkronorna.

Snöskador Skador på stående skog orsakade av snö.

Snöskärm Anordning för att förhindra snödrev vid till exempel vägar.

Sortiment Avser inom skogsindustrin vanligen virkessortiment såsom massaved, sågbara sortiment, trädbränslesortiment etc.

Spjälkning Stambrott som delvis följer fiberriktningen. Uppkommer ibland efter oskicklig fällning eller kapning av träd.

Spor Mikroskopisk förökningskropp hos växter, alger och svampar.

Spridningskorridor En med avseende på klimat, miljö eller ekosystem likartad ”korridor” genom naturen där arter som kräver speciella betingelser ges möjlighet till spridning från en plats till en annan. Exempel på spridningskorridorer är bäckar med kantzoner.

Sprötkvist Starkt uppåtriktad, ofta barkdragande kvist i virkesstycke eller stam.

Stamantal Antalet stammar i ett bestånd, vanligen angivet som antal per hektar

Stamblock Virke av hög kvalitet, vanligen av tall.

Stamform Uttryck för hur stammen smalnar av från rot till topp.

Stamfördelning Den rumsliga fördelningen av stående träd på marken.

Stamkvistning Avlägsnande av grenar (kvistar) på stående träd i kvalitetsfrämjande syfte.

Stickling En individ uppkommen genom att en avklippt kvist fått nya rötter.

Stickväg 3-4 meter bred gata som huggs upp i beståndet för att möjliggöra avverkning och utkörning av virke med skördare/skotare eller skogstraktor. Alternativt tillfällig uppsamligsväg som slutar blint i skogsmark.

Stickvägsareal Andel av beståndet som utgörs av stickvägar.

Stickvägsavstånd Medelavstånd mellan stickvägar i bestånd.

Stickvägsuttag Avser den andel av virket som faller ut i och med upptag av stickvägar i en förstagallring.

Stormfasthet Ett mått på hur träd eller skog förväntas klara av höga vindhastigheter utan att falla.Stormfastheten kan påverkas av till exempel gallring eller friställning.

Stormfällning Trädfällning orsakad av vind, varvid hela trädet med rotsystem faller eller större delen av stammen efter stambrott.

Strukturellt slitage Skada på grusvägar som uppkommer då trafik och klimat leder till spårbildning, sprickor och tjälskador.

Strö Virke som läggs mellan stockarna i en välta för att underlätta ventilation mellan stockvarven. Strö används även när förädlat virke som plankor staplas och paketeras men kallas då Ströläkt.

Stubbehandling Behandling av stubbe för att motverka spridning av rotröta.

Stubbskott Bladbärande skott som utvecklas från färska stubbar av vissa lövträd, t ex glasbjörk och alar.

Stubbskär Den plana yta på stubben som uppkommer efter trädets fällning.

Stybbring Kulturlämning efter kolmilor. Stybbringen består av kolpartiklar och sandjord och användes för att täta kolmilan med för att förhindra antändning.

Ståndort En växtplats för skog med enhetliga egenskaper hos klimatet, marken och de biotiska faktorerna (andra växter och djur).

Ståndortsanpassning Anpassning av ingrepp för mark- och beståndsvård för att skapa goda tillväxtmiljöer på ståndorten och minimera negativa effekter på miljön. Exempel på ståndortsanpassat skogsbruk är att planera avverkning på sankmarker under vintertid för att förhindra körskador.

Ståndortsegenskaper Benämning på de parametrar från marken, hydrologin och vegetationen som används för att bestämma ståndortsindex. Bonitering utifrån ståndortsegenskaper kan ge stora feluppskattningar, men är den enda tillämpbara under vissa förutsättningar.

Ståndortsindex Anger den beräknade övre höjden vid en given referensålder. För tall och gran används 100 år. Ståndortsindex T24 innebär att dominerande tallar blir 24 meter höga på 100 år. G24 ger motsvarande värde för gran. För björk används 50 år och beteckningen H50, för klibbal och asp gäller 40 år och beteckningen H40.

Stämpling Inmätning av rotstående skog i syfte att användas vid rotpostförsäljning.

Störningsregim Ett med längre eller kortare tidsintervall upprepande mönster av faktorer som påverkar naturen. Exempel på störningsregimer är stormar och skogsbränder vilka återkommer med visst intervall.

Substrat Inom skogsekologin benämning på en viss typ av underlag. Till exempel utgör död ved substrat för många vedlevande svampar och insekter.

Sulfatmassa En typ av kemisk pappersmassa som främst används för att framställa så kallat kraftpapper av vilket säckar och bärkassar tillverkas. Sulfatmassa tillverkas från gran- och tallmassaved.

Sumpmosslokal En fuktighetsvariant på fastmark där det förekommer tillräckligt mycket sumpmossor såsom Björnmossa och Vitmossa.

Sumpskog Skog på blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöj på minst 3 meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %.

Sumpskogsinventering Sumpskogarna i Sverige har inventerats och registrerats av Skogsvårdsorganisationen.

Surdråg Ett mindre område med vattenmättad mark i sänka. Surdråg har ofta långsmal form och rörligt vatten.

Svärmning Spridningsfasen hos flygande insekter, vilken infaller vid en bestämd tidpunkt, specifik för varje art.

Symbios Nära samarbete mellan två olika arter. Oftast är detta samarbete obligat, det vill säga den ena parten kan inte leva utan den andra.

Sågtimmer Stock som har sådan dimension, rakhet och kvalitet att den är lämpad för sågning.

Sågutbyte Totalt utbyte av sågad vara, vanligen fördelatpå centrumsutbyte och sidoutbyte.