Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
m³f

Fastkubikmeter. Mått som använts på träd som avverkats och ligger i trave, där luften mellan stockarna räknats bort. Fastkubikmeter kan räknas med och utan bark.


m³fpb

Fastkubikmeter på bark. Mått som använts på träd som avverkats och ligger i trave, där luften mellan stockarna räknats bort och barken är inräknad.


m³fub

Fastkubikmeter under bark. Mått som använts på träd som avverkats och ligger i trave, där luften mellan stockarna räknats bort och barken är borträknad.


m³sk

Skogskubikmeter. Enhet som beskriver ett träds eller ett skogsområdes virkesvolym. Måttet innefattar hela stammens volym ovan stubbhöjd inklusive bark och topp, men inte grenar och rötter.


m³to

Kubikmeter fast mått, toppmätt volym. Mått som används för sågtimmer där man beräknar volymen hos en cylinder som har samma diameter som toppen av stocken exklusive bark.


Makronäringsämne

Växtnäringsämne som alla växter behöver och som tas upp i förhållandevis stor mängd från marken. Till makronäringsämnena räknas kväve (N), fosfor (P), svavel (S), kalium (K) och magnesium (Mg). Kalcium (Ca) räknas ibland som makronäringsämne, men är egentligen ett mikronäringsämne.


Mantelyta

Trädstocks yta på eller under bark, exklusive stockens ändytor.


Manuell huggning

Huggning som utförs manuellt, d v s utan hjälp av maskiner. Motormanuellhuggning innebär att man använder motorsåg, vid rent manuell huggning använd såg och yxa.


Markberedning

Bearbetning av skogsmark där mineraljorden blottläggs. Metoden tar bort konkurrerande vegetation och skapar en gynnsam plats för frön att gro och plantor att växa. Markberedning utförs nästan alltid med maskiner som utför högläggning, fläckmarkberedning eller harvning. Invers är en annan metod som vänder upp och ner på jorden i en fläck.


Markfuktighetsklass

Indelning av marken som visar i vilken grad grundvattenytan påverkar skog och mark. Följande klasser finns: torr, frisk, frisk-fuktig, fuktig och blöt. Bedöms i första hand genom att skatta djupet ner till grundvattnet.


Markprofil

Tänkt eller grävt lodrätt tvärsnitt från markytan ner till underlaget eller berggrunden. Markprofilen visar vilka olika lager (horisonter) som finns i jorden och hur tjocka de är.


Marktryck

Det tryck som ett markskikt utövar på underliggande markskikt. Kan också betyda ett fordons tryck på marken. En maskin med lågt marktryck löper mindre risk att orsaka körskador.


Markvärde Det teoretiska ekonomiska värdet av en kal skogsmark. Markvärdet är nuvärdet av alla framtida kostnader och intäkter vid skogsproduktion för ett oändligt antal omloppstider.

Massautbyte

Den mängd pappersmassa som man får ut i förhållande till den mängd ved som används vid tillverkningen. Anges i procent.


Massaved

Kvistade, kapade stammar som används för tillverkning av pappersmassa (huvudråvaran vid pappersframställning). I Sverige består massaveden främst av gran, tall och björk.


Matrisfub

En metod att mäta stockars virkesvolym. Metoden utgår från att toppdiametern mäts och att hela stockens volym sedan beräknas med en formel (toppformtalsmatris). Formeln baserar sig på en genomsnittlig avsmalning på stockar. Jämförelser har visat att Matrisfub i genomsnitt stämmer väl med den volym som beräknas genom att mäta både stockens rot- och toppdiameter. Men Matrisfub kan både över- och underskatta den verkliga volymen eftersom ett stockparti kan ha olika avsmalning.


Medelstam

Den genomsnittliga längden, dimensionen eller volymen på träd i ett skogsområde/bestånd. Ofta används grundytevägd medelstam uttryckt som fastkubikmeter. Medelstamvolymen har stor betydelse för till exempel avverkningskostnad.


Medhärskande träd

Träd som är något lägre än de högsta träden i ett likåldrigt bestånd.


Mekaniserad avverkning

Avverkning som utförs med hjälp av maskin(er), oftast skördare och skotare. Avverkning med motorsåg brukar kallas motormanuell avverkning.


Mellanzonsfällning

Manuell fällning av träd som skogsmaskinen inte når, eftersom de ligger för långt bort från stickvägarna (som maskinen kör på). Metoden är i dag ganska ovanlig och görs främst i extra känslig skog.


Mikronäringsämne

Ämnen som är livsnödvändiga för organismer, men bara behövs i små mängder. Till de vanligaste hör järn, bor, koppar, mangan, molybden, klor och zink.


Mikropreparering

Metod för att gynna bildningen av plantor vid sådd, där man efter att marken beretts gör små fördjupningar i markytan som fröna läggs i. Detta ökar kontakten mellan frö och mineraljord och förbättrar vattentillgången.


Mineraljord

Det understa jordskiktet i naturlig mark som utgörs av oorganiskt material i form av bergarter och mineraler.


Monokultur

Skogsområde som i princip bara består av ett enda trädslag. Kallas även trädslagsrent bestånd. Rena monokulturer är ovanliga i Sverige, med undantag för planteringar på åkermark eller naturligt föryngrade tallhedar i norra Sverige.


Morän

Sveriges vanligaste jordart som bildats av inlandsisen. Innehåller en osorterad blandning av alla kornstorlekar. Material som sorterats av till exempel vatten eller vind kallas i stället sediment.


Mosse

Myr/våtmark där all näring fås från nederbörd och smältvatten. Mossar är därför mycket näringsfattiga och artfattiga. Jämför kärr.


Motormanuell avverkning

Även Motormanuell huggning. Avverkning med motorsåg.


Mull

En form av humus (organiskt material som håller på att brytas ner) där humusen är blandad med mineraljorden. Jämför med mår, där humusen ligger som en matta ovanpå mineraljorden.


Mulm

Det lösa materialet i ihåliga träd. Består av lös och murken ved. Mulm är livsmiljö för många djurarter, varav flera är hotade.


Mykorrhiza

Samarbete mellan en växt och en svamp där svampens trådar växt in i växtens rötter. Svampen får kolhydrater från växten och hjälper växten att ta upp vatten och tillgodogöra sig viktiga näringsämnen.


Myr

Mark som är vattendränkt, där syretillgången är så låg att döda växter och annat organiskt material inte förmultnar, utan ansamlas och omvandlas till torv. Huvudtyper är kärr och mosse.


Målklass

Många skogsbruksplaner använder en målklassning där varje avdelning klassas efter hur de ska tillfredställa de båda målen produktion och miljö. Målklassning är också ett krav om skogsbruket är certifierat.

Den vanligaste indelningen är fyra målklasser:

PG – Produktion med generell miljöhänsyn. Den vanligaste målklassen, här bedrivs skogsbruk för virkesproduktion, men naturligtvis gäller generell hänsyn vid varje åtgärd.
PF (K) – Produktion med förstärkt miljöhänsyn (kombinerat mål). Här brukas skogen också för virkesproduktion men det finns ett miljöintresse utöver den generella hänsynen.
NO – Naturvård, orört. Här kan det handla om till exempel gammal skog med mycket död ved eller en sumpskog. Skogen lämnas för fri utveckling.
NS – Naturvård med skötsel. I NS-beståndet väger miljövärdena tyngst men de kan behöva bevaras eller förstärkas med naturvårdande skötsel. Exempel kan vara att frihugga gamla ekar eller att ta bort gran som håller på att ta över i en lövskog.

NO och NS utgör vanligen 5-10 procent av arealen. Dessa bestånd väljs ut bland de områden som har högst miljövärden. NO och NS behöver inte bara handla om naturvård. Det kan också stå för andra värden, till exempel rekreation. Ibland används också målklasserna R (rekreationsskog) och RF (rekreationsskog med förstärkt hänsyn).


Mår

Humusform där humusen (organiskt material som håller på att brytas ned) ligger som en en matta ovanpå mineraljorden. Jämför med humusformen mull, där humus och mineraljord är blandat.


Märgborre

Skalbagge som angriper levande tallskog och virke. Det finns två arter av märgborre: större och mindre märgborre.