Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
m³f Kubikmeter fast mått. Avser verklig volym virke med eller utan bark.

m³fpb Kubikmeter fast mått. Avser verklig volym av stam eller stamdel inklusive bark.

m³fub Kubikmeter fast mått. Avser verklig volym av stam eller stamdel exklusive bark.

m³sk Skogskubikmeter. Avser volymen av hel stam ovan stubbskäret inklusive topp och bark.

m³to Kubikmeter fast mått, toppmätt volym. Avser volymen av en stock, beräknad som produktens längd och arean 10 cm innanför toppändan och under bark.

Mantelyta En trädstocks yta ovan eller under bark förutom stockens ändytor.

Manuell huggning Huggning som utförs manuellt, d v s utan hjälp av maskiner. Motormanuellhuggning innebär att man använder motorsåg, vid rent manuell huggning använd såg och yxa.

Markberedning Bearbetning av skogsmark i avsikt att åstadkomma en gynnsam grobädd för frön eller växtplats för plantor.

Markfuktighetsklass Indelning av fastmarken i någon av de fyra klasserna Torr mark, Frisk mark, Fuktig mark och Blöt mark, främst beroende på djupet ned till grundvattnet.

Markprofil Lodrätt tvärsnitt genom en jordmån. Markprofilen är ett tvärsnitt från ytan ner till underlaget och avslöjar jordmånens olika horisonter (jordlager).

Marktryck Det tryck som ett markskikt utövar på ett annat underliggande eller ett fordons tryck på marken, s k jordpackning.

Markvärde Det teoretiska ekonomiska värdet av en kal skogsmark. Markvärdet är nuvärdet av alla framtida kostnader och intäkter vid skogsproduktion för ett oändligt antal omloppstider.

Massautbyte Den erhållna andelen pappersmassa i förhållande till den mängd fiberråvara som använts vid tillverkningen.

Massaved Rundvirke för tillverkning av pappersmassa.

Medelstam Stam med genonsnittlig längd, dimension eller volym i ett bestämt bestånd.

Medhärskande träd Träd som är något lägre än de högsta träden i ett likåldrigt bestånd.

Mekaniserad avverkning Avverkning som utförs med hjälp av någon maskin.

Mellanzonsfällning Fällning in mot stickvägarna av träd som står utom räckhåll för en stickvägsgående gallringsmaskin.

Mikronäringsämne Grundämne som är avgörande för en organisms överlevnad och som endast finns att tillgå i liten mängd. Till de vanligaste hör järn, bor, koppar, mangan, molybden, klor och zink.

Mikropreparering En markberedningsmetod för skogssådd. Små fördjupningar skapas i en markberedningsfläck.

Monokultur Begreppet syftar i skogsbrukssammanhang på homogena, trädslagsrena bestånd med få eller inga trädarter utöver det trädslag som planterats.

Morän Jordart med osorterat material avsatt av inlandsisen.

Mosse En typ av blötmark liknande myr vars enda vattentillförsel är från näringsfattigt regnvatten eller smältvatten. Floran är artfattig och i skogsbruket utgör mossarna i regel impediment.

Mulm Sönderdelade och nedbrutna veddelar och annat material. Bildas i håligheter i gamla träd eller när gamla träd bryts ner. Mulmen är hemvist för flera rödlistade och hänsynskrävande arter som kräver detta substrat för sin överlevnad.

Mykorrhiza Samarbete mellan en växt och en svamp. Så gott som alla växter samarbetar med underjordiska svampar för att tillgodogöra sig livsviktiga näringsämnen och vatten. I utbyte får svampen bland annat sockerarter från växten.

Myr Våtmark med torvbildande växtsamhällen. Behöver ej vara torvmark i den meningen att torvdjupet ska vara 0,3 meter. Samlingsnamn för blötmarker av vitt skilda ursprung., där huvudtyperna är kärr och mossar.

Målklass

Många skogsbruksplaner använder en målklassning där varje avdelning klassas efter hur de ska tillfredställa de båda målen produktion och miljö. Målklassning är också ett krav om skogsbruket är certifierat.

Den vanligaste indelningen är fyra målklasser:

PG – Produktion med generell miljöhänsyn. Den vanligaste målklassen, här bedrivs skogsbruk för virkesproduktion, men naturligtvis gäller generell hänsyn vid varje åtgärd.
PF (K) – Produktion med förstärkt miljöhänsyn (kombinerat mål). Här brukas skogen också för virkesproduktion men det finns ett miljöintresse utöver den generella hänsynen.
NO – Naturvård, orört. Här kan det handla om till exempel gammal skog med mycket död ved eller en sumpskog. Skogen lämnas för fri utveckling.
NS – Naturvård med skötsel. I NS-beståndet väger miljövärdena tyngst men de kan behöva bevaras eller förstärkas med naturvårdande skötsel. Exempel kan vara att frihugga gamla ekar eller att ta bort gran som håller på att ta över i en lövskog.

NO och NS utgör vanligen 5-10 procent av arealen. Dessa bestånd väljs ut bland de områden som har högst miljövärden. NO och NS behöver inte bara handla om naturvård. Det kan också stå för andra värden, till exempel rekreation. Ibland används också målklasserna R (rekreationsskog) och RF (rekreationsskog med förstärkt hänsyn).


Mår En humusform där humusen (organiskt material som håller på att brytas ned) ligger som en matta ovanpå mineraljorden. Tidigare benämnt råhumus. Jämför med humusformen mull, där humus och mineraljord är blandat.

Märgborre Större respektive mindre märgborre. Skalbagge och skadegörare på tallskog och virke.