Hej KTH-studenter: Jag tror inte att ni ska använda de få alternativen i verktyget i ert arbete, det är bara en handfull exempel för att visa på energipotentialen i olika typer av bestånd. Verktyget är framtaget av redaktören på Skogskunskap och bygger på typbestånd från verktyget Beståndsval i Skogskunskap (som i sin tur är typbestånd från Riksskogstaxeringen, ett slags genomsnittsbestånd för respektive trädslag och län), biomassafördelning enligt programmet ProdMod, som tillhandahålls av SLU i Alnarp, och energiberäkningar enligt verktyget WeCalc (också det ett verktyg i Skogskunskap). Om ni ska använda beräkningsunderlag och referera så ska ni gå till ProdMod (kan laddas ned på http://www2.ess.slu.se/PM/) och titta mer under informationen om Beståndsval och WeCalc. Angående lämplig procentsats för Grot- och stubbuttag så finns inga färdiga mallar idag även om det är önskvärt. Uttagets storlek beror så mycket förutsättningarna. I normalfallet blir 30 % av groten kvar i beståndet men under milda vintrar på blöt mark kan 70 % behöva lämnas kvar för att skydda marken. Verktyget är skapat 2009.

Hej! Vi är två studenter från KTH som har några frågor angående detta verktyg. Vi vill gärna använda det som beräkningsmodell i vårt arbete! 1. Vad baseras siffrorna på, exempelskog inom de nämnda landsdelarna? Eller medelvärde? 2. Siffrorna som anges är totalt energiinnehåll ,alltså det som får ut vid slutavverkning? 3. Finns det någon procentsats på GROT- och stubbuttag som gäller vid "lämplig/hållbar" skogsskötsel? 4. Hur refererar man korrekt till detta verktyg? När är det skapat?

Hej Emma, bra att du frågade, här har vi helt enkelt varit "hemmablinda". Vi borde skrivit ut "torrvikt" (som är ett mått på biomassan efter torkning). Det ska vi fixa.