Hej Carina, Det vi ville ha sagt, men som kan missuppfattas när det blev nerkortat, var att björkfröna normalt gror snabbare efter att vilan har brutits under hösten/vintern. De höstspridda fröna kan dock gro direkt utan vilbrytning eftersom temperaturerna ute oftast är tillräckligt höga. De frön som sitter kvar på hängena och sprids på våren har dock genomgått en vilbrytning under vintern och kan därmed gro lättare när de släpper från hänget. Det kan naturligtvis finnas många höstspridda frön i marken som inte gror direkt utan ligger kvar och får en vilbrytning, så där har du också rätt. Björkfrö kan klara sig någon säsong i fröbanken och gro senare, men de allra flesta gror direkt efter fröfallet. / Mats Hannerz, redaktör för Skogskunskap

"Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, samt på våren efter. Dessa frön gror efter en viloperiod under vintern." citat från översta stycket under "Föryngring av björk asp och al. " Det måste vara frön från hösten som gror efter viloperioden under vintern. Kan ni ändra så blir sidan ännu bättre. Tack!

Hej Bo, Det är svårt med förbandsfrågor - som du vet kan vi plantera både gran och tall i väldigt olika täthet beroende på vad vi vill skapa för typ av skog. Cecilia Malmqvist, "Douglas-doktor" på Linnéuniversitetet, hjälper oss med ett svar på din fråga: "Detta är ju inget som är särskilt undersökt i Sverige, men det vanliga är att douglasgranen planteras i ungefär samma förband som vanlig gran, kanske något glesare. Detta trots att slutförbandet i ett douglasgranbestånd är glesare än för vanlig gran. Men som vi vet så finns det ganska många faror och risker som kan leda till avgångar på vägen fram dit. Vid blandning med andra trädslag, som t.ex. lärk och vanlig gran, är radvis blandning det vanliga, men andra sätt att blanda är förstås möjliga. Tanken med att blanda med lärk är att den ska vara förväxande och ge ett visst frostskydd. Det förekommer att den då planteras med något större förband i raden. Vid blandning med lärk gäller som i många andra blandskogar att det krävs påpasslighet så att inte lärken växer ifrån och tar över. Gran och douglasgran har en mer likartad tillväxtrytm. Det är ju också möjligt att utforma blandningen utifrån tänkta gallringar, där slutbeståndet ska bestå av douglasgran."