ALLDELES KORREKT! Doftfällor: "När stammen av granbarkborrar redan har exploderat så handlar det om att minska förökningen. Angripna träd fälls och barkas eller transporteras ut ur skogen så snart som möjligt. Doftfällor (feromonfällor) kan användas för att locka till sig barkborrar. Fällorna har använts i stor skala under tidigare masshärjningar av granbarkborren. Om de ska få reell effekt på mängden insekter krävs en samordning med många fällor i ett större område." Det som er underlig, nærmest uforståelig? er at, etter 'Gudrun' i 2005 - så har man i Sverige ikke forsket nok: "Vi vet inte säkert" etc. sier Entomolog-ekspertisen i dag. De tester man har gjort (Os Kr.park 2007/2008) med 41% MINDRE skogdød, OM man plasserte giftsprøytede virkesfeller min. 20 m. UT (fra skogkant) på hogstflate. Dette ble gjort bare få steder i testen, noen feller bare 11 m. ut, som gjorde angrepene større... "STOPPA BORRARNA" engasjerer totalt flere tusen mennesker, og koster skjortan! Man bedriver "efterhandklokskap" og har gjort det med Sök & Plock siden 2005! Alltid FOR sent. GBB MÅ STOPPES FØR/INNEN de angriper skogen - så klart - logisk! Blir de kontrollert og FANGET I FELLER - så kan de IKKE angripe (og skade/drepe) frisk stående skog! NB! De kan da heller ikke FORØKE SEG, post morten, sant ja!? Man behøver ikke å være 'Rakettforsker' for å forstå det, eller hur? Slogan:"Stoppa borrarna, når det er FOR mange av dem! INNEN de tar livet av skogen din!" Sverige har ingen BEREDSKAP for å stoppe større GBB-angrep! Noen 100-tusen plastfeller med feromoner vil være en god investering for å kunne spare store beløp! 500 Mill. SEK vil kunne spare det 3-dobbelte, minst... SKS egen Insektseskpert har beregnet dette flere ganger... : https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=34681 MILLIARDENE har rullet videre siden Storstormen GUDRUN. Den kostet Sverige totalt 22,3 Mrd. - NÅ! er bare GBB-tapene (redusert virkespris +50% for avvirkning, transport, mm.) i de 15 årene siden Gudrun på ca. 15 Mrd. Hva det har kostet av administrasjon og prosjekter og møter og "Fika" vites ikke? - men det som skjer, er åpenbart ikke effektivt nok! I en KRIG må ALLE tilgjengelige våpen anvendes! Men det tar ikke mer et par år til så er "alltid i efterhand-kostnaden" lik totalkostnaden for Samhället Sverige Januar 2005 !! I Norge og Sverige/Värmland LYKKES MAN SVÆRT GODT i årene 1979-1981. 400.000 stk. feller gikk ut fra Nørje til Värmland! Det ble drept milliarder av biller i disse første prototyp-fellene. Dagen moderne selvbærende traktfeller fanger 6-8 ganger flere GBB! Ny, effektivt feromontype er effektiv i hele 16-18 uker(!) Plastfeller lever i 20-30 år!! Det kommer nok flere GBB-epidemier framover... At 100.000+ Svenske skogeiere, med GBB-skader og tap kanskje alle er betalende(!) medlemmer i LRF, så kan jo en engasjert pensjonist undre seg STORT over at IKKE! LRF har gjort/gjør et forsøk på å hjelpe sine medlemmer med å forhandle KVANTUMSPRIS/RABATTER på feller og feromoner? (Det er Svensk felleproduksjon i Gislaved, altså svenske arbeidsplasser med skatt/moms til den svenske staten...) Et lite spørsmål til slutt: HVEM i skogbransjen kan (eventuelt?) tenkes å ha fordel av (vinst) på et stadig STORT VOLUM av GBB-skadet/drept granvirke?

Hej Kerstin, här är ett svar från snytbaggeprofessorn Göran Nordlander: "Jag vågar påstå att såpvatten inte ger ett tillräckligt skydd mot snytbaggegnag. Detta sagt mot bakgrund av den mycket omfattande provning av alla möjliga växtskyddsmedel som gjorts (även om jag inte helt säkert vet om just såpvatten testats). Om det inte ligger ett färskt till 3 år gammalt barrträdshygge alldeles intill den planterade granhäcken borde det inte vara någon fara för skador av snytbagge. Snytbaggarna lockas till färska barrträdsstubbar och vindfällda eller brända träd. Därför är det normalt ingen fara för snytbaggeskador på plantor satta i trädgårdar eller på jordbruksmark." / Lycka till med granhäcken önskar Skogskunskap

Kan man spruta med såpvatten, mot snytbagge, undrar privatperson som satt 80 granplantor till häck, hemma på tomten. Bor i Hälsingland.

Hej Gunilla, Precis som på vintern är det nog bra att undvika nysaltade vägar på sommaren, eller åtminstone se till att hundens tassar spolas av efteråt. Jag har själv hund och skulle undvika att gå på vägen om det ligger ett vitt, nypålagt, lager av dammbindningsmedel. När saltet har lösts upp är det mindre fara. Saltet torkar ut tassarna så det kan bli sprickor i trampdynorna, har jag förstått. / Skogskunskap

Hej jag undrar hur detta salt påverkar hundens tassar. Stort problem på vintern så därför väljer vi hundägare att gå på mindre vägar som inte saltas så ofta.

Hej Annette, Träd vid en parkeringsplats är ju ganska långt från normal skogsskötsel men det låter som om ekarna skulle vinna på att få lite längre avstånd. Titta gärna på kronorna i första hand - när eken kommit upp i era träds ålder bör kronorna vara fria för att trivas, sikta på 1,5 meter mellan kronorna. Går de ihop är det dags att ta bort några träd. Träddroppet kommer man aldrig ifrån helt men det ökar om träden är stressade. Det kan ju helt enkelt vara torka - det har kommit en del rapporter i år om torkstressade ekar och även andra lövträd i södra Sverige. Kommer det bara regn, och ni inte har dränerat bort allt vatten vid parkeringen, kan träden återhämta sig. Men, utan att ha sett era träd så låter det som att det är dags att gallra lite. / Skogskunskap

Hej! Vi är en stor BRF i ytterkanten av Lund. På parkeringen har vi ekar som är ca 25 -30 år gamla. De står med ca 5 meters mellanrum. Hela sidan av parkering är klibbig hela sommaren och många diskussioner har förts huruvida dessa träd står för tätt. Hade gärna bifogat en bild Hoppas ni kan ge något svar som kan hjälpa oss fram till beslut. Vi vill inte bli av med träden men det måste kanske ske en gallring. Dessutom står det tre exemplar med en och en halv meters mellanrum tätt inpå en förråd slänga. Två av ekarna är mycket klenare. Troligen rör kronorna vid varandra. Hur hade ni gjort? Och är klubben från sotsvamp och löss ett tecken på att träden är stressade?

Hej Pontus, Intressant fråga. Teoretiskt kan ju allt sågas ner till minsta kvist. Går det att skulptera ett konstverk på ett knappnålshuvud går det att göra minimala träbitar också. I normalfallet blir ungefär hälften av sågverkens rundvirkesstockar till brädor och plankor. Resten blir spån och flis som går till massaindustrin, skivindustrin eller bränsle, och en del försvinner också i krympning när virket torkar (kanske drygt 10 %). Men det finns sätt att utnyttja mer av den runda stocken vid sågning. Stjärnsågning, när man sågar så det blir stående årsringar, utnyttjar en större del till sågad vara, kanske 75 %. Idag, med korslaminerat trä och fingerskarvning, kan man utnyttja mycket mer av träet. Räknar man in att man gör träfiberskivor etc. så är det inte så långt från hela stocken som nyttjas. Men att stocken är rund är ju ändå en begränsning, eller utmaning kanske man ska säga. / Skogskunskap

Hej! Jag undrar hur stor andel av trädets biomassa som KAN bli sågat virke? Alltså den maximala potentialen, inte vad som faktiskt blir virke idag

Hej Karin, Det var nog något i din dator eller anslutning. Här har jag provat några olika enheter och anslutningar och det låter klart och rent. Hoppas du lyckas få till inställningarna, det är en bra film. / Skogskunskap

Var det väldigt dåligt ljud eller var det min dator och anslutning som inte funkade (trots fiber) ? Annars hade det varit väldigt intressant! Karin

På tomten har vi träd som jag tror är klibbal, bilarna som står i en delvis öppen carport har blivit alldeles prickiga av något klibb, är det från träden det har blåst mycket de senaste dagarna, träden är planterade för 17 års sedan, har aldrig upplevt detta tidigare. Första året jag såg blommor på träden i år.

Hej Eva, Intressant fråga, men sannolikt har den kvar det vaxskikt som kan klibba hela säsongen. Alarna kan behålla sina blad länge på hösten, som gröna. Eftersom de kan skapa sin egen kvävegödsling genom samarbete med jordbakterier i rötterna är de inte beroende av näringsflöden från de fällda löven. Det är däremot andra lövträdsarter som saknar kvävefixerande bakterier. Det är därför vi inte ser några vackra höstfärger på alar. / Skogskunskap

Är klibbalen klibbig hela sommaren? Tappar den löven, och slutar klibba på hösten?

Det var jag som skrev felaktigt om gråalen nyss, att jag trodde att på gråalen kunde bladen växa direkt på stammen vilket är fel! Rätt svar skall vara lind! (Jag har jämfört ett riktigt blad med en illustration av lindblad och kommit fram till att det måste vara ett lindträd som jag såg!

Hej Olle, det är inget konstigt alls. Många trädslag skjuter vattskott (kallas också vattenskott) från "sovande knoppar" under barken. Det är deras sätt att kompensera för t.ex. förlorad grönkrona (om någon gren har dött av trängsel) eller om trädet plötsligt blivit friställt. Vattskotten kan sägas vara ett tecken på att kronan och roten inte är helt i balans. / Hälsningar Skogskunskap

Hej! Jag går förbi några träd, vars löv liknar gråal, planterade längs än väg där jag bor! Det som ser konstigt ut är att löven växer direkt på stammarna! (utöver de löv som växer på grenarna) Är det gråalar som jag har sett eller något annat sorts träd? Har aldrig sett löv växa direkt på stammarna tidigare! Tacksam för besked?

Hej BoW, Funktionerna är ju framtagna för "normala" granar med en stam. I några fall, för vissa lövträd, finns särskilda funktioner för flerstammiga träd eller volym med eller utan grenar. I fallet med din gran är det nog så att tabellerna inte fungerar. Du kan ju alltid skatta hur grov varje stam är ovanför stamklykan och göra en beräkning för var och en av dem (med deras respektive höjd och uppskattad "brösthöjdsdiameter") och sedan lägga på volymen av cylindern nedanför. Oavsett hur du gör blir det osäkra värden, men det kan ju vara en intressant räkneövning. / Hälsningar från Skogskunskap

Hej, jag har en jättegran, dess omkrets är 417cm höjden är 31m. Efter ca 3m blir det 2 stammar. Utan att vara exakt kan man anta att tabellen stämmer eller skall volymen öka med 2 stammar? enligt tabellen är volymen 12,218 m3sk

Hej, intressant kommentar. Vad är det du vill förbättra? / Skogskunskap