En väl blandad skog skulle inte bara omfatta andra träd men också växter i sex andra nivåer som balväxter, marktäckare osv. och också utföra många andra funktioner som kväve fixering, pollinering och bilda ett kommuniseringsnätverk osv t.ex. med svampar. [Skogskunskap: Denna kommentar är kortad av redaktören eftersom den också innehöll reklam för en konsulttjänst]

Hej Erik, tack för ett bra tips. Vi har lagt in det som en läsreferens med länk i texten nu. / Skogskunskap

Jag vill tipsa om ett exjobb som passar in på dessa sidor: Malin Brämsgården publicerade 2018 sitt exjobb med titeln "Vilka skogliga variabler på fastighetsnivå har störst samband med virkesavkastningsvärdet på skogsfastigheter i norra Sverige?. Umeå: SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning Hon skattade avkastningsvärdet med Heureka PlanVis för många skogsfastigheter i norra Sverige, och sökte efter samband mellan mellan avkastningsvärdet och virkesförråd, bonitet med mera. "Eftersom avkastningsvärdet är viktigt för att ta fram ett marknadsvärde, finns det anledning att studera vilka skogliga variabler på fastighetsnivå som har starkast samband med avkastningsvärdet. I studiens användes data från 82 skogsbruksplaner som analyserades i Heureka PlanVis och i statistikprogrammet Minitab. En enskild variabel som förklarar avkastningsvärdet i hög grad är medelvolym per ha, men även bonitet och tillväxt är viktiga variabler. Andel av areal med höjd 20–25 meter, andel volym barr, samt andel slutavverknings- och gallringsskog äldre än lägsta slutavverkningsålder kan förklara avkastningsvärdet." https://stud.epsilon.slu.se/13739/

Bra fakta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hej Henrik J, Verktyget Beståndets biomassa... togs fram för att ge en teoretisk bild av potentialer i olika skogsbestånd och för att visa vilken variation som finns. Det bygger alltså på att allt bränsle skördas, är torrt och att all energi kan utnyttjas i värme/el-pannorna, vilket ju inte stämmer med verkligheten. Verktyget Flis av Flis, som du hittar under fliken Skogsbränsle är ett mer operativt verktyg som beräknar energiinnehållet under mer praktiska förhållanden. Använd det, och där har du möjlighet att räkna på eventuell skogsbränsleskörd även i gallring. I Beståndets biomassa är det bara den biomassa som står där just då som räknas, inte det som kunnat plockas ut i gallringar. / Hälsningar Skogskunskap

För "Svealand, blandskog på mellanbonitet" läser jag 887 MWh/ha och ålder 105 år. Tolkar jag det rätt, om jag säger att "avkastningen" (mätt i energi) då är 887/105 = 8,4 MWh/år och ha? Dvs, om vi skulle ha 100% verkningsgrad på vår process så skulle vi, från en sådan skog, teoretiskt kunna "tanka av" 8,4 MWh per hektar. Tänker jag rätt? Men sen har vi fråga om gallring: Under de 105 år som skogen vuxit har den väl gallrats och ett visst energiuttag har då kunnat göras. Hur ska detta räknas? Ska det adderas till ovanstående siffror?

Hej Axel, Sidan är inte publik och synlig i menyn än, men ska kompletteras så småningom. Men grattis till att ha hittat den i alla fall. / Skogskunskap

Vart är texten om svamparna?

Hej Johan, Antar att du menar plantagen Söregärde, och visst är pricken felplacerad. Vi fixar det. Tack för att du såg felet. / Hälsningar Skogskunskap

Platagen är vid Rockneby norr om kalmar och inte på Öland som kartan visar med röd fyrkant.

Hej Linnéa, när jag testar verktyget får jag ut en bonitet i kubikmeter per hektar. Om du är ute efter SI är det verktyget Ståndortsindex du ska använda. / Hälsningar Skogskunskap

Hej, när jag skriver in mina värden får jag inte ut någon bonitet. Vad beror detta på? Jag har använt denna sida för att räkna ut SI hälsningar Linnéa

Avgår röjningskostnad 1628 kr/ha står det i kalkylen? Det innebär att röjaren ska hinna ett ha på mindre än 4 timmar med en timtaxa på ca 450 kr.

Hej Hur bör man tänka när man röjer en blandskog med glesplanterad gran, tall samt björkuppslag. Det gäller både gran och tallmark. Granen är 3-10 m hög,(liksom björken) tallen är högst 2 m, oftast i buskform då älgbetestrycket varit högt under alla åren. Skall man ändå prioritera tallen på tallmarken, eller blir kvaliteten helt undermålig på tallen? Den blir ju inte så bra på granen heller sägs det. Skogsägare i Sjuhäradsbygden

Hej Urban, tack för kommentaren. Har du förslag på en annan nivå på normal planteringstakt? Kanske även dags att ändra för barrotsplantering. / Skogskunskap

Förvald prestation för yrkesverksam plantör känns låg (20 timmar/ha)

Hej John, Som framgår så ska tidsåtgångarna avse effektiv röjning under ideala förhållanden, utan tankning, pauser, gångtider etc. Det får alltså läggas till, liksom försvårande omständigheter. Siffrorna är gamla och jag tror inte de används i praktiska entreprenörsavtal idag, men i brist på andra har vi ändå valt att presentera dem eftersom det ger en uppfattning om hur mycket längre tid det tar att röja ett tätt och ett högt bestånd. Det kostar att vänta med röjningen. Men alla tips om modernare siffror är välkomna. / Hälsningar Skogskunskap

Vad är det för övermänniskor som klarar av de här siffrorna?

Hej Tomas, du har rätt att det är luddigt uttryckt. Den största enskilda åldersgruppen (beroende på hur man drar gränserna) är i detta fall den nämnda 50-64 år. Jag har nu specificerat de två åldersgrupper som är äldre (som tillsammans blir 43 %, det är riktigt). / Hälsningar Skogskunskap

"Största åldersgruppen är 50-65 år (36 %). 43 % av skogsägarna är 65 år eller äldre" Det ser motsägelsefullt ut att presentera siffrorna på det sättet. (43% är ju mer än 36%)