SENASTE KOMMENTARER
Föryngra för blandskog
Hej! Roligt att du vill plantera en blandskog av gran och tall. Just när risken för betesskador på tallen är stor kan det vara bra idé att säkra upp med en blandad plantering. Det finns inga specifika mallar, viktigt att veta är vad man vill i slutändan och hur stor insats man kan tänkas göra själv som markägare. Eftersom du redan beskriver att du är beredd att viltbetesskydda dina plantor flera år framöver så räknar jag med att du också är beredd att ha kontinuerlig uppsyn över ungskogsåren och kunna justera stamantal och blandskogsandelen, osv i röjningsskedet. För vår erfarenhet är att just röjningsskogen kan vara den svåra delen i blandskogetableringen. I blandskogsförsök vill vi gärna plantera systematisk i rader och bestämda mönster när vi testar olika alternativ, men det är ju främst för att det vi gör ska kunna vara möjligt att upprepa och testas av andra. Men så behöver vi inte tänka i faktiska planteringar. Jag föreslår att du inte tänker så strikt i rader av de olika trädslagen utan istället tex blandar planteringskassetten/korgen så att du får en större variation men framförallt för att ”micro-ståndortsanpassa”. Du beskriver att du har en varierad marktyp, med blandade kassetter, kan du lite grann anpassa var du sätter lite mer gran eller lite mer tall beroende på markegenskaper, markfuktighet, topografin osv. Vad jag kan komma på så finns det egentligen bara ett försök i södra Sverige med planterad tall och gran, i blandskog och monokultur. Det finns en publicerad artikel av Magnus Lindén och Eric Agestam om detta: ”Increment and yield in mixed and monoculture stands of Pinus sylvestris and Picea abies based on an experiment in southern Sweden”. (Publicerad i Scandinavial journal of forest research) Mvh Emma Holmström, SLU
Gallringsform och gallringskvot
Hej Ce Ekman, Tack för dina delade erfarenheter. Håller helt med om att det är viktigt att vårda tallen och att sträva efter kvalitet i gallringen, men också att de kvalitetsdanade träden får utrymme att växa. Ditt förslag om att hoppa över röjningen och satsa på en tidig första gallring låter dock lite vanskligt. Tänk på vindfällning, snöbrott, ökad risk för rotröta i granen och en betydligt dyrare och svårare gallring. Däremot kan ju en tallskog få trängas lite mer för att dana kvistkvaliteten, men även den behöver röjas. / Skogskunskap
Gallringsform och gallringskvot
För en person med klen skoglig blick eller erfarenhet kan detta stuprörstänk i texten vara ett läromoment i syfte att träna upp blicken . Har ca 20.000 timmar i en skördarhytt och tänker lita annorlunda - tvärskogligt! Har sett alldeles för många förstörda ungskogar pga oerfarna/okunniga skördarförare. Gallringen går ut på att skapa ett så värdefullt bestånd som möjligt efter gallring. Första gallringen skall ske så tidigt som möjligt, nästan som en kraftigt försenad röjning. Röjning kostar. Lägg de röjningskostnaderna i en tidig förstagallring i stället. Det är viktigt att de bra stammarna kommer igång att producerar snabbt. Andra gallringen kan, på T26, göras efter 7 -10 år och blir billigare pga större och färre träd och ett visst klentimmerutfall med högre rotnetto. Röjnings pengarna kommer igen där. Var försiktig i främst granbestånd med tanke på röta. Och lägg körvägarna korrekt. Det gäller att inte sänka grundytan för mycket i förstagallringen. Det skall finnas reservträd till andra gallringen. Observera att beståndet är inte färdigskapat efter första gallringen. Efter gallring nr två är beståndet klart och skall köras med i huvudsak låggallring, eftersom andra gallringen och framför allt senare gallringar sällan påverkar kvaliteten i nämnvärd omfattning. Gäller främst tall. Gallring nr 1. Se till att få ett väl slutet bestånd med raka oskadade stammar. Ta bort busar i görligaste mån. Ibland "toppa" enstaka träd i beståndet som vid röjning. Sänk inte grundytan för mycket! Ha tillräckligt med stammar kvar så att ett visst stamval kan göras vid andra gallringen. Grundytan justeras först i andra och följs vid senare gallringar. Många skördarförare (och även jägmästare) ser inte i skogen skillnaden mellan en rak och en krokig, skadad stam. Man är helt inriktad på grundytan och slutenheten och tar inga andra direkta hänsyn. Tänk på hur prislistan på tall ser ut. Avräkningspriset är fyra gånger eller mer så högt på klass 1 jämfört med klass 4 eller massaved. Varför då inte skapa ett bestånd med många klass 1 stammar? Jämför även i prislistan hur stockens värde i dimension i olika timmerklasser vandrar uppåt, Rätt skött tallskog kan generera hög avkastning med stigande dimension och kvalitet, specialsortiment mm, vilket ofta glöms bort. Och värdepotentialen utvecklas högt upp i åldern. Åtminstone för den "lille" skogsägaren är gott kassaflöde viktigare än årliga räntabiliteten. Utan kassaflöde och med lågt virkesförråd, blir det snart kris. Så vårda tallen!