Hej, det var roligt att höra. Vi får hoppas att filmen inspirerar fler att spara aspar. / Skogskunskap

Mycket inspirerande och lärorikt, ska spara mina stora aspar nu.

Är mycket aktiv i mitt skogsbruk, plantröjer mycket tidigt sen två röjningar till, den sista med motorsåg. Tall efterfällning maj månad, Gran mitten av Augusti. Ger Ungskogar med mycket bra Grönkrona och mycket stabila bestånd. Sen en Gallring vid 30 års ålder på Gran, två Gallringar på Tall med första 25-30 år. Det ger en mycket stabil skog, har gödslat de flesta G1.

Hej Bo, ja det låter ju väldigt högt för att vara Nordmaling. Samtidigt måste man vara medveten om att skogen inte alltid följer linjerna i kurvorna, det finns en stor variation som ligger bakom de utjämnade funktionerna. Det är också ett faktum att den nya skogen växer ibland förvånansvärt mycket bättre än den gamla som ligger bakom ståndortsindexen. Du får väl följa utvecklingen på beståndet, och kanske också kollmäta höjden eftersom den baserades på laserskanning. / Skogskunskap

Hej Jag planterade 2005 ett skifte i Bredvik, Nordmaling med tall. Enligt laserskanningen från i sommar är medelhöjden 9 m nu. Det ger ett SI på 37,9 vilket verar helt orimligt.

Hej Pelle, Netto från avverkningen får du ju reda på när virket är avverkat och inmätt av virkesmätningsförening. Ibland kan skördamätning användas för rapportering, då får du ett åtminstone preliminärt svar ganska direkt efter avverkningen. Vet inte om det var ett svar på din fråga. Antagligen får du ett svar i inmätt m3fub, då kan du använda omräkningstalen för att översätta det till m3sk. Hälsningar Skogskunskap.

Tjena, hur tar man reda på vad brutto/netto för m3sk och m3fub blir i skogsavverkning!!??

Fin film med spännande förgreningar!

Hej Annie, det finns inget enkelt svar. På våren efter snösmältningen finns gott om vatten i marken och bra förutsättningar för plantorna att rota sig men samtidigt är risken för vårfrostskador större ju tidigare man planterar. En bra kompromiss i Götaland är nog att starta i mars-april, och hellre i april eller till och med maj om hygget är frostlänt. Det finns entusiaster som börjar redan i februari om vårvintern varit mild men då finns risk för bakslag. Men det kan också gå bra om man har tur. / Skogskunskap

Hej! När ni skriver vår, vilken tidsperiod i månader är det ni syftar på? Tänker främst på Götaland, västra och östra delen. Mvh Annie

Hej Maria, Programmet tillåter framflyttning av nästa gallring upp till 10 år, men inte längre perioder. När det gäller kartan så är det Googles egen, och det är stora fördelar med att använda den för att zooma och klicka i. Om länsgränserna är fel någonstans är det förstås beklagligt och det är bara att hoppas på att Google uppmärksammar det. / Hälsningar Skogskunskap

Hej! Bra att detta verktyg finns på internet! En fråga och en synpunkt bara: Kan man på något sätt köra ett noll-alternativ i Gallringsplan? Alltså att inte gallra alls och låta tiden gå t ex 20 eller 30 år. Jag lyckas inte få ihop det. I kartan från google är länsgränserna helknasiga på vissa platser, t ex i sjön Sommen och mellan Blekinge och Kronoberg i Ronneby kommun. Har ni möjlighet att använda mer korrekta kartunderlag?

Hej Peter, det var en imponerande björk. Det finns ingen officiell sida som listar högsta trädet av olika trädslag men det finns en notering från 2007 i Forskning och Framsteg om en björk i Arvikatrakten som var 33,5 meter (den påstods då vara Sveriges högsta björk). Högsta trädet i Sverige ska enligt Skogsforum vara granen i Mölnbacka, uppmätt till 49,4 m. På Omberg finns en silvergran som är 49,3 m, ganska jämn kamp mellan dessa alltså. / Hälsningar Skogskunskap

Jag vill veta hur hög en björk kan bli i Sverige. Det växer en björk på vår mark som vi uppskattar till 34 meters höjd.

En väl blandad skog skulle inte bara omfatta andra träd men också växter i sex andra nivåer som balväxter, marktäckare osv. och också utföra många andra funktioner som kväve fixering, pollinering och bilda ett kommuniseringsnätverk osv t.ex. med svampar. [Skogskunskap: Denna kommentar är kortad av redaktören eftersom den också innehöll reklam för en konsulttjänst]

Hej Erik, tack för ett bra tips. Vi har lagt in det som en läsreferens med länk i texten nu. / Skogskunskap

Jag vill tipsa om ett exjobb som passar in på dessa sidor: Malin Brämsgården publicerade 2018 sitt exjobb med titeln "Vilka skogliga variabler på fastighetsnivå har störst samband med virkesavkastningsvärdet på skogsfastigheter i norra Sverige?. Umeå: SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning Hon skattade avkastningsvärdet med Heureka PlanVis för många skogsfastigheter i norra Sverige, och sökte efter samband mellan mellan avkastningsvärdet och virkesförråd, bonitet med mera. "Eftersom avkastningsvärdet är viktigt för att ta fram ett marknadsvärde, finns det anledning att studera vilka skogliga variabler på fastighetsnivå som har starkast samband med avkastningsvärdet. I studiens användes data från 82 skogsbruksplaner som analyserades i Heureka PlanVis och i statistikprogrammet Minitab. En enskild variabel som förklarar avkastningsvärdet i hög grad är medelvolym per ha, men även bonitet och tillväxt är viktiga variabler. Andel av areal med höjd 20–25 meter, andel volym barr, samt andel slutavverknings- och gallringsskog äldre än lägsta slutavverkningsålder kan förklara avkastningsvärdet." https://stud.epsilon.slu.se/13739/

Bra fakta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hej Henrik J, Verktyget Beståndets biomassa... togs fram för att ge en teoretisk bild av potentialer i olika skogsbestånd och för att visa vilken variation som finns. Det bygger alltså på att allt bränsle skördas, är torrt och att all energi kan utnyttjas i värme/el-pannorna, vilket ju inte stämmer med verkligheten. Verktyget Flis av Flis, som du hittar under fliken Skogsbränsle är ett mer operativt verktyg som beräknar energiinnehållet under mer praktiska förhållanden. Använd det, och där har du möjlighet att räkna på eventuell skogsbränsleskörd även i gallring. I Beståndets biomassa är det bara den biomassa som står där just då som räknas, inte det som kunnat plockas ut i gallringar. / Hälsningar Skogskunskap

För "Svealand, blandskog på mellanbonitet" läser jag 887 MWh/ha och ålder 105 år. Tolkar jag det rätt, om jag säger att "avkastningen" (mätt i energi) då är 887/105 = 8,4 MWh/år och ha? Dvs, om vi skulle ha 100% verkningsgrad på vår process så skulle vi, från en sådan skog, teoretiskt kunna "tanka av" 8,4 MWh per hektar. Tänker jag rätt? Men sen har vi fråga om gallring: Under de 105 år som skogen vuxit har den väl gallrats och ett visst energiuttag har då kunnat göras. Hur ska detta räknas? Ska det adderas till ovanstående siffror?