Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Baggböleri Uttryck som i folkmun innebär att i skogliga sammanhang bli lurad eller bestulen på skog. Uttrycket härstammar från ett sågverk i Baggböle i Västerbotten som under 1800-talet ägnade sig åt olovliga avverkningar på andras marker.

Bark Yttre skikt på rot, stam och gren hos vedväxt.

Barkdragande kvist Kvist i stamved helt eller delvis omgiven av bark som når in i den vedcylinder som kommer sågas till plank och brädor.

Barkfläkning Frånskiljning av barken från stam. Skadan kan t ex uppstå vid oskicklig kvistning av stam.

Barkgnag Gnagare eller hjortdjursbetning av bark.

Barmarkssäsong Den tid av året då marken ligger utan snötäcke. Detta kan alltså variera kraftigt mellan olika landsdelar och år.

Barrandel Andelen barr som ingår i flis. Barrandelen uttrycks vanligen i procent.

Barrmassaved Massaved som består av barrved av olika slag, vanligen tall, gran eller lärkved.

Barrotsplanta Planta som odlas på friland och tas upp och transporteras till skogen utan något medföljande odlingssubstrat (jämför täckrotsplanta).

Baskatjon En positivt laddad jon med basisk (alkalisk) reaktion. Vanligast i marken är kalcium-, magnesium-, kalium- och natriumjonerna. Aluminium-, järn- och vätejoner är katjoner, men inte baskatjoner.

Basmättnadsgrad Ett mått på andelen utbytbara katjoner i marken som utgörs av baskatjoner (kalcium, magnesium, natrium och kalium). En hög basmättnadsgrad ökar markens förmåga att motstå försurning.

Basväg Väg för utforsling av virke. Basvägen binder samman stickvägar i ett skogsbestånd och leder fram till avlägg.

Befintligt bottenskikt Vid ståndortskartering: Den del av den beaktade provytearealen som täcks av mossor och lavar.

Befintligt fältskikt Vid ståndortskartering: Den del av beaktade provytearealen som täcks av fältskiktsarter (örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar, fräken- och lummerväxter).

Bestånd Urskiljbar samling träd eller skogsplantor som växer inom e´n viss areal och som har viss likhet i artsammansättning, ålder, diameter, höjdutveckling m m.

Beståndsbildande trädslag De trädslag som dominerar trädskiktet. Även småväxta träd eller buskar kan vara beståndsbildande.

Beståndsfrö Frö som härstammar från ”vilda” bestånd och vars kvalitet vanligen är sämre än plantagefrö. Se även Beståndsföryngring.

Beståndsföryngring Föryngring som uppkommit naturligt inne i beståndet.

Beståndstäthet Beskrivning av hur mycket skog som står på en mark. Anges som volym, grundyta eller stamantal per hektar.

Beståndsvårdande Skötsel av bestånd som syftar till att förbättra natur- och skogsbruksvärdet.

Beståndsålder Beståndets medelålder.

Betning Betning av skogsträd utfört av hjortdjur, såsom älg och rådjur.

Bindlager Vid vägbygge ett väglager bestående av mineraljord (vanligen morän) med syfte att behålla fukt för att förhindra uttorkning.

Biobränsle Bränsle med biologiskt och förnyelsebart ursprung. Biobränsle delas in i flera undergrupper, bland annat returpapper, trädbränsle och torv. Olja och kol räknas inte som biobränsle. Torv räknas ibland inte som förnyelsebart.

Biodiversitet Liktydigt med biologisk mångfald. Uttryck för artrikedom, genitisk variation inom en art, variation mellan naturtyper och förekomst av olika ekologiska och biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturmiljön.

Biologisk mångfald Liktydigt med biodiversitet. Uttryck för artrikedom, genitisk variation inom en art, variation mellan naturtyper och förekomst av olika ekologiska och biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturmiljön.

Biomassa Material som har sitt ursprung i och är bildat av biologiska organismer. Inom skogsbruket avses med begreppet till exempel ved, ”grot” och restprodukter från sågverksindustrin såsom bark och spån.

Biotop Avsnitt i naturen där miljön har en enhetlig ekologisk struktur.

Bistam Träd som ingår i ett bestånd men som är av tämligen underordnad betydelse. Bistammar kan räknas som nyttiga eller skadliga beroende på om de skadar/hindrar huvudstammarna eller inte.

Björk Samlingsnamn för vårtbjörk, glasbjörk och fjällbjörk och olika varieteter av dessa (Betula sp.). I skogsbruket avses vanligen vårtbjörk och glasbjörk. Glasbjörken trivs bäst i fuktiga miljöer och vårtbjörken i torrare miljöer. Den svenska skogen består till 11 % av björk.

Blandbestånd Bestånd som till betydande del består av mer än ett trädslag.

Blekjord Skikt i markprofilen som är blekare p.g.a. urlakning. Ligger ovanför rostjorden.

Blåbärstyp Den vanligaste vegetationstypen i Sverige, representerar medelbonitet.

Blånadssvamp Svamp som orsakar skador i form av missfärgning av ved. Svampen gynnas av fuktiga förhållanden och långsam uttorkning.

Blädning Avverkning i syfte att avverka i fullskiktad skog utan att ändra skogens struktur.

Blöt mark Markfuktighetsklass där grundvattenytan bildar permanenta vattensamlingar i markytan.

Bombering Vägbanans bågformade lutning i ett tvärsnitt av vägen. Bomberingen är viktig för bland annat dränering och bör vara ca 5 %.

Bonitet En ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga mätt som m3sk per ha och år. Boniteten anges som medeltillväxten när den kulminerar för ett bestånd som anlagts och skötts så att högsta volym produktion erhållits.

Boreal Kalla, tempererade områden i norr innefattande norra och södra barrskogsbältet.

Borrkärna Cylindrisk provkropp som borrats ut ur stammen vinkelrätt i förhållande till trädets längdaxel. Används för att bestämma trädålder, årsringsbredd, kvalitet, mm.

Bottenskikt Det vegetationsskikt som består av mossor och lavar. Ligger under Fältskiktet närmast marken.

Brandrefugie Skogsområde där brand sällan eller aldrig förekommit.

Bredsådd Skogssådd där fröna sprids jämnt över hela föryngringsytan.

Brossling Manuell hopdragning av virke vid skogsavverkning.

Brossling Hopdragning av virket vid avverkningen.

Brukningsenhet Alla de fastigheter en markägare har inom en kommun.

Brunjord Jordmån som främst förekommer på bördiga marker i södra Sverige. Brunjorden karaktäriseras av rik förekomst av maskar och grävande organismer som luckrar upp jorden och drar ner förna i marken. Den har därför inte de skarpa horisonter som utmärker en podsol.

Bryn Gränsområde mellan olika naturtyper såsom skogsbryn mellan skog och öppen mark och vattenbryn mellan vatten och land.

Brytjärn Ett verktyg som sätts in i fällskäret och används för att ge extra hävstångskraft när trädet ska fällas.

Brytmån Ved mellan fällskär och riktskär som fungerar som gångjärn när när träd fälls men bryts av strax innan trädet når marken.

Brösthöjd Anger en mätpunkt på rotstående träd 1,3 meter ovan marknivå.

Brösthöjdsdiameter Trädets diameter i brösthöjd, 1,3 meter över marknivån. Diametern mäts oftast med klave, antingen på "mötande" kant eller - för större noggrannhet - genom att korsklava trädet.

Brösthöjdsålder Trädets ålder räknad från det år då trädet ännu ej nått brösthöjd, d.v.s. 1,3 m. Brösthöjdsåldern bestäms genom att räkna antalet årsringar i ett stamtvärsnitt vid brösthöjd eller i en borrkärna som tagits vid samma höjd. Brösthöjdsåldern hos unga träd kan bestämmas genom att antalet årsskott räknas från brösthöjd och uppåt.

Båtnadsområde Det geografiska skogsområde som berörs och gynnas av ett nytt vägbygge eller ett dikningsingrepp.

Bärande träd Träd och buskar som ger frukt och bär såsom en, rönn, oxel, hagtorn, olvon, slån, bok, avenbok, ek, nypon, hassel, apel, körsbär. Enligt äldre lagstiftning gällde särskilda bestämmelser för bärande träd. Vid skogsavverkning sparas bärande träd av naturvårdshänsyn.

Bärighet Vägs eller marks hållbarhet vid överfart med fordon.

Bärlager Ett väglager som byggs med syfte att fördela trycket från fordonens hjul på en större yta. Utgör underlag för slitlager.

Bördighet Term för markens beskaffenhet och utbud av näring och fuktighet. Bördigheten påverkar vegetationens artsammansättning och frodighet på ståndorten. Inom skogsbruket är bördighet detsamma som bonitet.