Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Baggböleri

Uttryck som i folkmun innebär att i skogliga sammanhang bli lurad eller bestulen på skog. Uttrycket härstammar från ett sågverk i Baggböle i Västerbotten som under 1800-talet påstods ägna sig åt olovliga avverkningar på andras marker. Sågverket var anklagat i media men blev aldrig fällt av domstol.


Bark

Yttre skikt på stammar, grenar och rötter hos träd och buskar. Barken innesluter kambiet (tillväxtzonen) och skyddar de känsligare delarna av växten.


Barkdragande kvist

En inväxt kvist där barken blivit kvar mellan kvist och omgivande ved. Förekommer hos alla trädslag och sänker kvaliteten på virket kraftigt, eftersom kvistarna inte är ordentligt förankrade i omgivande ved.


Barkfläkning

Innebär att en del av barken rivs eller skärs av från stammen. Kan till exempel uppkomma vid slarvig kvistning. Metoden utnyttjas ibland i naturvårdande syfte för att skapa död lövved.


Barkgnag

Benämning på såväl gnagares som hjortdjurs betning av bark.


Barmarkssäsong

Den tid av året då marken ligger utan snötäcke. Kan variera kraftigt mellan olika landsdelar och år.


Barrandel

Den andel barr som ingår i skördat skogsbränsle. Uttrycks vanligen i procent.


Barrmassaved

Kvistade, kapade stammar som ska användas för tillverkning av pappersmassa, där trädslagen är en blandning av gran, tall och contorta. Även lärk och ädelgran kan ingå. Barrmassaved kallas ibland tallmassaved, till skillnad från granmassaved som är ett ofta mer välbetalt sortiment.


Barrotsplanta

Planta som inte har någon jord runt rötterna när den levereras. Plantorna är stora och klarar därmed gräskonkurrens och snytbaggeangrepp bättre (jämför täckrotsplanta). Barrotsplantorna odlas på friland.


Baskatjon

Positivt laddad jon som bidrar till att hålla uppe pH-värdet i marken. Vanligaste baskatjonerna i marken är kalcium-, magnesium-, kalium- och natriumjoner.


Basmättnadsgrad Ett mått på andelen utbytbara katjoner i marken som utgörs av baskatjoner (kalcium, magnesium, natrium och kalium). En hög basmättnadsgrad ökar markens förmåga att motstå försurning.

Basväg

Väg i ett skogsområde som används för utforsling av virke. Basvägen binder samman stickvägar och leder fram till avlägg (ställe vid vägen där skotaren lastar av virket från skogen).


Befintligt bottenskikt

Mått på hur stor del av en yta som täcks av mossor och lavar. Begreppet används vid ståndortskartering.


Befintligt fältskikt

Mått på hur stor del av en yta som täcks av fältskiktsarter, det vill säga örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar, fräken- och lummerväxter. Används vid ståndortskartering.


Bestånd

Ett ganska enhetligt skogsområde när det gäller trädslagsblandning, ålder, diameter, bördighet, etc. En skogsbruksplan delar in skogen i olika bestånd, vart och ett med sina egna data och skötselförslag. Kallas där också avdelning.


Beståndsbildande trädslag

Det dominerande trädslaget i ett skogsområde. Även småväxta träd eller buskar kan vara beståndsbildande.


Beståndsfrö

Frö som härstammar från ”vanliga” skogar. Frökvaliteten (fröstorlek, groningsförmåga m.m.) är vanligen lägre än hos frö som är insamlat i fröplantager. Beståndsfrö är också genetiskt oförädlat vilket oftast innebär lägre tillväxt hos de blivande träden jämfört med träd från plantagefrö.


Beståndsföryngring

Plantor och unga träd som vuxit upp naturligt inne i ett skogsområde (oftast i luckor) utan att det gjorts någon plantering eller sådd. Beståndsföryngringen kan ha uppkommit från frö eller via rotskott eller stubbskott.


Beståndstäthet

Mått på hur mycket skog som står på en mark. Anges som volym, grundyta eller stamantal per hektar.


Beståndsvårdande skötsel

Skötsel av ett skogsområde där syftet är att förbättra natur- och skogsbruksvärdet.


Beståndsålder

Medelåldern på träden i ett skogsområde/bestånd. Medelåldern kan vara aritmetisk medelålder, medianålder, grundytevägd eller volymvägd medelålder. 


Betning Betning av skogsträd utfört av hjortdjur, såsom älg och rådjur.

Bindlager

Väglager bestående av en grov typ av beläggning som fäster det underliggande bärlagret och skapar en yta för slitlagret att fästa på.


Biobränsle

Bränsle som utvinns från biologiskt material, som exempelvis växter och träd. Grot (grenar och toppar), brännved och energiskog är exempel på förnybara biobränslen. Torv är också ett biobränsle men räknas normalt inte som förnybart.


Biodiversitet

Samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden. Kallas även biologisk mångfald.


Biologisk mångfald

Samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden. Kallas även biodiversitet.


Biomassa

Material som är eller nyss varit levande. Inom skogsbruket avses till exempel ved, grot (grenar och toppar), bark och spån.


Biotop

Område i naturen som på grund av sina särskilda egenskaper utgör en livsmiljö för vissa växt- eller djurarter.


Bistam

Träd i ett skogsområde som har liten betydelse, till skillnad från huvudstammar. Bistammar kan räknas som skadliga eller nyttiga beroende på om de skadar/hindrar huvudstammarna.


Björk

Samlingsnamn för vårt vanligaste lövträdslag, släktet Betula. I Sverige finns tre arter av björk – vårtbjörk, glasbjörk och fjällbjörk. Glasbjörken trivs bäst i fuktiga miljöer och vårtbjörken i torrare miljöer.


Blandbestånd

Blandskog. Bestånd med flera trädslag där inget trädslag dominerar helt. Riksskogstaxeringen definierar blandskog som en skog där ett trädslag har högst 65 % av grundytan.


Blekjord

Jordlager strax under de multnande växtdelarna (förna och humuslager). Jorden är blekfärgad på grund av att den utlakats på näringsämnen. Blekjorden ligger ovanför rostjorden och hittas i jordmåner med podsol, en vanlig jordmån i svensk barrskog.


Blåbärstyp

Den vanligaste vegetationstypen i Sverige. Som namnet antyder är blåbär en typisk växt.


Blånadssvamp

Svamp som angriper och missfärgar ved. Sprids med luften eller insekter. Svampen gynnas av fuktiga förhållanden och långsam uttorkning.


Blädning

Ett sätt att glesa ut skogen där det efter avverkningen finns träd i alla höjdklasser – från små plantor till stora träd. En blädningsskog bör vara fullskiktad för att långsiktigt kunna fortsätta att blädas. Blädning är en form av hyggesfritt skogsbruk. Praktiseras framför allt i granskog.


Blöt mark Markfuktighetsklass där grundvattenytan bildar permanenta vattensamlingar i markytan.

Bombering

Teknisk term som betyder att en plan yta görs välvd, det vill säga upphöjd på mitten. Används exempelvis vid utformning av vägar för att vattnet ska rinna bort lättare.


Bonitet

Mått på hur snabbt skogen växer i genomsnitt under idealiska förhållanden. Mäts normalt som skogskubikmeter per hektar och år. Boniteten anges som medeltillväxten när den kulminerar för ett bestånd som anlagts och skötts så att högsta volym produktion erhållits.


Boreal

En del av den tempererade zonen på norra halvklotet som kännetecknas av barrskog och tundra. Definitionen är att genomsnittstemperaturen i juli ska överstiga 10°C och att växtsäsongen ska vara kortare än 100 dagar.


Borrkärna

Cylindriskt prov som borras ut ur stammen vinkelrätt mot trädets längdaxel. Används för att bestämma trädålder, årsringsbredd, kvalitet m.m. Vid mätning av skog borras träden normalt i brösthöjd. Om trädets totalålder ska bestämmas kan borrkärnan tas i stubbhöjd.


Bottenskikt

Vegetationsskikt vid markytan som består av mossor och lavar.


Brandrefugium

Skogsområde där brand sällan eller aldrig har förekommit.


Bredsådd Skogssådd där fröna sprids jämnt över hela föryngringsytan.

Brossling Manuell hopdragning av virke vid skogsavverkning.

Brukningsenhet

Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.


Brunjord

En av de två dominerande jordmånstyperna i Sverige (podsol är den andra). Finns i odlad mark och lövskog och karaktäriseras av mycket maskar och grävande organismer som blandar om jorden. Brunjorden har därför inte de tydliga horisonter som hittas i en podsol.


Bryn Gränsområde mellan olika naturtyper såsom skogsbryn mellan skog och öppen mark och vattenbryn mellan vatten och land.

Brytjärn

Verktyg som används vid trädfällning för att ge extra hävstångskraft. Brytjärnet sätts in i fällskäret.


Brytmån

Det avsnitt av trä som lämnas kvar mellan fällskäret och riktskäret vid trädfällning. Fungerar som ett gångjärn som bryts av strax innan trädet når marken. Det är viktigt för säkerheten att inte råka såga av brytmånen innan trädet fallit.


Brösthöjd

Standardmäthöjd vid mätning av stående träds diameter, omkrets, barktjocklek m.m. Mätpunkten ligger 1,3 meter ovan marknivå.


Brösthöjdsdiameter

Mått på ett träds diameter 1,3 meter över marknivån. Mäts oftast med klave – en större och enklare form av skjutmått. Diametern mäts antingen på "mötande" kant eller - för större noggrannhet - genom att korsklava trädet.


Brösthöjdsålder Trädets ålder räknad från det år då trädet ännu ej nått brösthöjd, d.v.s. 1,3 m. Brösthöjdsåldern bestäms genom att räkna antalet årsringar i ett stamtvärsnitt vid brösthöjd eller i en borrkärna som tagits vid samma höjd. Brösthöjdsåldern hos unga träd kan bestämmas genom att antalet årsskott räknas från brösthöjd och uppåt.

Båtnadsområde

Innefattar det geografiska skogsområde som berörs och gynnas av ett nytt vägbygge eller dikningsingrepp.


Bärande träd

Träd och buskar som ger frukt och bär såsom en, rönn, oxel, hagtorn, olvon, slån, bok, avenbok, ek nypon, hassel, apel och körsbär. Bärande träd sparas av naturvårdshänsyn vid avverkning.


Bärighet

Anger en vägs eller marks hållbarhet vid överfart med fordon.


Bärlager

Väglager bestående av stenmaterial i finare fraktioner. Syftet med bärlagret är att skapa en slätare yta och skilja lagret under (förstärkningslagret) från lagret ovanför (slitlagret).


Bördighet

Term som beskriver hur bra det växer på marken. Bördigheten beror på klimat, näringsinnehåll och fukthalt i marken. Inom skogsbruket är bördighet detsamma som bonitet.