Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Ackumulerande fällhuvud

Aggregat monterat på en skördares kranspets. Det ackumulerande fällhuvudet kapar och samlar ihop de kapade träden i en bunt. Används främst vid avverkning av klenare träd.


Alkärr

En speciell typ av sumpskog (skog på fuktig eller riktigt blöt mark) som domineras av trädslaget klibbal. Kännetecknas av att träden bildar stora, upphöjda socklar med vatten runt omkring. Alkärr har ofta höga naturvärden och är ofta näringsrika tack vare alens förmåga att binda luftens kväve.

Alkärr i Rickebasta, Knivsta.
Bild: Mats Hannerz

Allé

Väg eller gata där träd planterats på båda sidor i vanligtvis enkla rader. Vanligt förekommande i parker och vid infartsvägar till större hus och slott. Alléer är skyddade från avverkning enligt biotopskyddsförordningen.


Allemansrätt

En ganska unik rättighet i Sverige som innebär att alla har rätt att vistas i naturen. Vi får till exempel ströva omkring i skog och mark, plocka svamp, bär och blommor som inte är fridlysta samt bada och åka båt på sjöar och vattendrag. Allemansrätten innebär också skyldigheter som kan sammanfattas med "inte störa och inte förstöra".


Almsjuka

Svampsjukdom som drabbar almar. Sjukdomen beror på en blånadssvamp (Ceratocystis ulmi) som sprids framför allt av skalbaggen almsplintborre. Den mer aggressiva formen av svampsjukdomen kan döda ett träd på ett par år.


Anilinved

Gråviolett ved som utgör förstadiet till rotröta (sjukdom som gör att trädet ruttnar invändigt). Kan också omge rötangripen ved och kännetecknas då av en gråviolett ring.


Anrikningshorisont

En brun- eller rostfärgad jordmånshorisont i marken. Färgen beror på den mineralvittring och urlakning som skeri lagren ovanför anrikningshorisonten, där bland annat järnoxider fälls ut på plats. Rostjord är ett exempel på anrikningshorisont.


Aptering

Kapning av en stam till stockar i valda längder. Vanligtvis utförs apteringen av skördaren som fäller och kvistar stammarna. Apteringen har betydelse för stockens pris och det är därför viktigt att kapa vid en längd, diameter och kvalitetsgräns som ger ett så högt sammanlagt värde som möjligt på hela trädet.


Aritmetisk medeldiameter

Mått på trädens medeldiameter i ett skogsområde . Beräknas genom att summera diametern på alla träd och dela med antalet träd. Jämför grundytevägd medeldiameter.


Aritmetisk medelhöjd

Mått på trädens medelhöjd i ett skogsområde. Beräknas genom att summera höjden på alla träd och dela med antalet träd. Jämför grundytevägd medelhöjd.


Armering

Beskriver hur marken förstärks av i första hand stenar och block, men också av rötter och trädrester. Bra armering ger högre hållfasthet i marken.


Art

Organismer som kan få avkomma med varandra och där även avkomman är fortplantningsduglig. Artens vetenskapliga namn beskrivs med två ord, till exempel Pinus silvestris (tall), där Pinus är släktnamnet och silvestris är artnamnet.


Avdelning

Ett annat mått på bestånd, ofta använt i skogsbruksplaner. En avdelning (eller bestånd) har en likartad sammansättning av träd, ålder och struktur.


Avlägg

Plats vid bilväg/skogsbilväg där virket mellanlagras före transport till industri. Kallas även virkesupplag.


Avsättningsläge

Benämning på skogens läge i förhållande till industrin eller annan marknad. Skog med kort avstånd och bra vägar har bra avsättningsläge och vice versa.


Avsättningsmöjlighet

Term för hur goda möjligheterna är att sälja virket till industrin.


Avverkning

Benämning på när skogen huggs ner / skördas och virket tas om hand. En avverkning kan antingen ske genom gallring (utglesning) eller slutavverkning (huvuddelen av träden fälls för att sedan ersättas med en ny skogsgeneration).


Avverkningsanmälan

En anmälan till Skogsstyrelsen som man är skyldig att göra inför en avverkning av minst 0,5 hektar skog.


Avverkningstrakt

Benämning på ett skogsområde som ska avverkas.


Avverkningsuppdrag

Ett sätt att sälja virket där virkesköparen eller virkesförmedlaren utför avverkningen och priset beräknas i efterhand.