Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Halvgräs Fleråriga gräslika växter med trekantiga strån. De flesta arterna återfinns i fuktiga miljöer. Till denna växtfamilj hör bland andra arterna ängsull, säv och starr.

Hamling Beskärning av lövträds grenar för att utfodra boskap med. Hamlade träd får ett karaktäristiskt knubbigt utseende. Hamlingen har idag med bondesamhällets tillbakagång i stort sett upphört.

Harvning Markberedningsmetod där mineraljord friläggs i stråk av varierande längd för att underlätta och förbättra plantans eller fröets tillväxt, överlevnad och groning. Harvning är den klart vanligast förekommande markberedningsmetoden och utförs med hjälp av skogsmaskiner.

Hektar Ytmåttenhet. 100 x 100 meter = 10 000 m².

Hjälpplantering Åtgärd för att ersätta plantor som saknas i en föryngring.

Horisont Inom geologin benämningen på de med markytan horisontella lagren i en markprofil.

Hormoslyr Preparat som på 1960- och 1970-talen användes för att inom bland annat skogsbruket bekämpa lövträd. Den verksamma beståndsdelen i hormoslyrpreparaten var klorerade fenixsyror. Användningen förbjöds helt 1984.

Huggningsklass

Vilket utvecklingsstadium skogsbeståndet är i. K1=kalmark före föryngringsåtgärder, K2=kalmar som har föryngrats, R1=röjningsskog lägre än 1,3 m, R2=röjningsskog över 1,3 m, G1=yngre gallringsskog, G2=äldre gallringsskog som uppnått lägsta ålder för slutavverkning, S1=yngre slutavverkningsbar skog, S2=mogen avverkningsbar skog som bör slutavverkas, S3=skog som är mogen att slutavverka men som bör sparas av till exempel naturvårdsskäl.


Humiditet Skillnaden mellan nederbörd och avdunstning.

Humus Den organiska delen av marken, d.v.s. nedbrutna djur och växtdelar.

Humuslager Översta delen i markprofilen som består av förna och nedbrutna växt- och djurdelar.

Husbehovstäkt Grustäkt av mindre omfattning. För täktverksamhet krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Huvudplanta Benämning på den planta som bedöms stå kvar efter genomförd röjning och bli en del i det framtida beståndet. Bedömningen av potentiella huvudplantor görs utifrån ett flertal faktorer såsom avsikt med det framtida beståndet, trädslag, skaderisk och vitalitet.

Huvudstammar De träd i ett bestånd som ska stå kvar fram till slutavverkningen. Träd med god kvalitet, god tillväxt och som är jämnt utspridda över beståndet.

Hybridasp En korsning mellan en europeisk och en nordamerikansk aspart (Populus tremula x tremuloides). Hybridaspen är en ljuskrävande och snabbvuxen art.

Hyggesbränning Bränning i syfte att gynna föryngringen.

Hyggesplöjning Idag förbjuden markberedningsmetod som var vanlig under 1970- och 1980-talen. En maskindragen plog skapade meterdjupa diken och medförde mycket kraftig och bestående markpåverkan.

Hyggesrensning Åtgärd för att ta bort plantor, träd och buskar som kan konkurrera med den nya föryngringen.

Hyggesvila Perioden mellan avverkning och plantering eller sådd.

Hålträd Träd vars stam utnyttjas eller har utnyttjats av hålbyggande fågelarter (hackspettar). Hålträd betraktas idag som skyddsvärda då flera av de hålbyggande arterna är hotade på grund av modernt skogsbruk.

Hällmark Markyta där berggrunden går i dagen och vars vegetation består av ett svagt utvecklat växttäcke av lavar och ett fåtal mossor.

Hänsynsträd Träd som sparas av naturvårdshänsyn för all framtid. Skall inte tas om hand efter att de har dött och fallit till marken, utan istället multna på platsen.

Hänsynsyta Ett mindre område med skyddsvärda biotoper som undantas från skogsbruk eller där skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn. Exempel på hänsynsytor är alkärr.

Härdighet Växters förmåga att utstå olika klimatfaktorer, framför allt låga temperaturer.

Härskande träd De högsta träden i ett likåldrigt bestånd. Vanligen avses träd vilkas höjd är minst 5/6 av beståndets övre höjd.

Höggallring Gallring där i första hand förväxande och härskande träd avverkas. Gallringskvot 1,1-1,3.

Högläggning En form av markberedningsmetod där jordhögar läggs upp på markytan.

Högskärm Kvarstående del av det gamla beståndets stammar vars syfte är att genom fröproduktion ge upphov till naturlig föryngring och skydda den uppkomna föryngringen mot bland annat frost, vegetationskonkurrens och snytbaggeskador. Jämför lågskärm.

Högstubbe Avbruten (eller avsågad) trädstam där en stubbe på någon eller några meter står kvar.

Högört Växtarter som räknas som högörter i vegetationstypsschemat är extra näringskrävande.

Höjdskiktning Skillnader i trädhöjd bland intillstående träd.

Höjdutvecklingskurva Kurva som anger träds höjdutveckling över åldern.