Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Fallande längd

Mått på stockar som tillåter en variation i längd mellan en bestämt min- och maxlängd.


Fallförna

Växtrester som fallit ner på marken såsom barr, löv och kvistar.


Fast kostnad

Fasta kostnader utgörs av kapitalkostnad och andra kostnader som inte direkt påverkas av hur mycket till exempel en maskin används. Jämför rörliga kostnader som påverkas av till exempel bränsleförbrukning eller arbetade timmar.


Fastmark

Mark med häll eller mineraljord inom 30 cm under markytan. Huvuddelen av Sveriges skogsmark är fastmark.


Faströta

Rötskadad ved där hållfastheten ännu inte minskat påtagligt. Vid tryck med kantigt hårt föremål gör faströta samma motstånd som intilliggande frisk ved i ofruset tillstånd.


Fejning

Hjortdjurs (till exempel älg, rådjur och ren) benägenhet att skrubba hornen mot träd och buskar för att avlägsna hud eller markera revir. Kan medföra så kallade fejningsskador på träd.


Flickning

Manuell igenfyllning av hål och gropar (potthål) som kan bildas i grusvägar vid hög trafikering eller ihållande regn.


Fläckmarkberedning

Sätt att bereda marken genom att fläckvis frilägga mineraljord för att underlätta och förbättra plantans eller fröets tillväxt, överlevnad och groning. Fläckmarkberedning utförs vanligen med hjälp av skogsmaskiner men kan även utföras manuellt med hackor.


Fläcksådd Skogssådd där fröna sås i, oftast preparerade, fläckar.

Fornlämning

Lämning efter människors verksamhet under forna tider, som exempelvis stenrösen, kolbottnar, torp, broar, fångstgropar och bronsåldersgravar. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen.


Fornminne Bevarade rester av föremål, anläggningar eller kulturella förlopp såsom åkerbruk från äldre tid.

Fotosyntes Den process där växter omvandlar solenergi till kemiskt bunden energi i form av socker. Fotosyntesen pågår i trädens blad och barr och är den process som driver tillväxten.

Framtidstammar

De träd som man sparar för att i framtiden få ett virkesutbyte vid gallring eller slutavverkning.


Fri gallring

Gallring utan tvingande regler, men normalt innebär det en gallring där de minsta träden tas ut och de bästa stammarna sparas.


Frisk mark Markfuktighetsklass där grundvattenytan ligger på ett djup av 1 till 2 m.

Friskkvistvirke

Virke från stam där kvistarna har växt samman med någon del av den omgivande veden. Kvistarna var fortfarande levande när trädet avverkades.


Friställning

Skogsskötselingrepp där intillstående träd eller plantor tas bort för att skapar fritt utrymme för trädens krona eller planta att utvecklas. Kan ge starkare rotsystem och kraftigare diametertillväxt.


Fröplantage

En anläggning med utvalda (förädlade) kloner eller avkommor som sköts för att producera frön. Frö från fröplantager kallas ofta förädlat frö.


Fröträd

Träd som vid avverkningen lämnats kvar för att producera och sprida frön över den avverkade ytan, vilket ger en naturlig föryngring. Tall används ofta som fröträd.


Fröträdsställning

Glest kvarställda träd vars syfte är att producera och sprida frön, vilket ger upphov till naturlig föryngring.


Fröår År då produktionen av frö hos ett trädslag är särskilt riklig. Goda fröår infaller med olika intervall hos olika trädslag.

FSC

Forest Stewardship Council, internationell, oberoende medlemsorganisation som arbetar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Bildat 1993. Många skogsföretag (och skogsägare) är certifierade och har åtagit sig att följa FSC:s standard.


Fuktig mark Markfuktighetsklass där grundvattenytan ligger inom 1 meters djup.

Fuktkvot

Procentsats som visar hur mycket vatten det finns per kilo torrt trä (trä utan vatten). Räknas ut som (vikt före minus vikt efter torkning)/(vikt efter torkning).


Fällskär

Vid fällning av träd görs två typer av sågsnitt: riktskär och fällskär. Fällskäret är det snitt som fäller trädet. Det sågas när riktskäret är gjort, från motsatt sida av stammen.


Fältskikt

Vegetationsskikt som består av örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar samt fräken- och lummerväxter.


Förband

Träds, plantors eller markberedningsfläckars medelavstånd och läge i förhållande till varandra. Till exempel innebär ett 2 m kvadratförband att plantorna (träden) i stort sett står i hörnen av en kvadrat med 2 m sida. Andra former är rektangelförband och triangelförband.


Förna

Samlingsnamn på döda djur- och växtdelar på och i marken som ännu inte förmultnat i någon nämnvärd grad.


Förnalager

Det översta skiktet i en markprofil. Består av döda djur- och växtdelar som ännu inte förmultnat i någon nämnvärd grad.


Förstärkningslager

Väglager bestående av stenmaterial som utgör grunden i överbyggnaden (den övre delen av en vägkropp).


Försurning Förändring av mark- eller vattenmiljön vanligen på grund av sur nederbörd som gör att pH-värdet sjunker. Försurningen kan motverkas genom kalkning.

Förväxande träd

Träd som är betydligt högre och oftast även grövre än kringstående träd.


Föryngringsavverkning

Avverkning där nästan alla äldre träd tas ut. En ny skogsgeneration tar därefter vid genom naturlig föryngring eller skogsodling. Kallas också slutavverkning.


Föryngringskostnad

Kostnaden för att anlägga ny skog. I föryngringskostnaden inräknas även omkostnader såsom planering och inventering etc.


Föryngringsyta

Ett område där i stort sett alla träd fällts och en ny generation skog ska ta vid. Kallas även hygge eller kalhygge.