Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Kalhygge Område där alla, eller i stort sett alla, träd fällts.

Kalkning Åtgärd för att motverka försurning genom tillförsel av kalk som ökar pH-värdet. Mark och vatten kan genom sur nederbörd eller växtlighetens aktivitet försuras.

Kalkylränta Räntefot som används i nuvärdes- eller investeringskalkyler. Den använda räntan uttrycker det reala förräntningskravet på investeringen.

Kanthuggning Avverkning i anslutning till föryngringskant.

Kantzon Gränsområde mellan olika naturtyper såsom skogsbryn mellan skog och öppen mark och vattenbryn mellan vatten och land.

Kapitalkostnad Kostnad för t ex ett maskinköp är summan av värdeminskning och räntekostnad.

Klave Instrument med mätskala för att mäta trädstammars diameter. Kallas i elektroniskt utförande för Dataklave.

Klenvirke Virke som är klenare än de mått som utgör minimimått för gagnvirke.

Klon Grupp av individer som är genetiskt identiska.

Klängning Innebör att fröna mognar och släpper från frökapseln (kotten, klänget). Begreppet används även vid klängning för fröproduktion i industriell skala. Tidpunkten för naturlig klängning varierar mellan olika trädslag. Se Fröår.

Knäckesjuka En svampsjukdom som angriper tallens skott. Värdväxlar med asp.

Kolbotten Rester av anläggning för träkolsframställning.

Kolsänka En kolsänka är en del i ekosystem eller i biosfären som helhet som har en förmåga att binda kol ur atmosfären och förvara detta långvarigt. Världens skogar binder genom fotosyntesen koldioxid och utgör därmed en betydande kolsänka.

Kontinuitet Obrutenhet i ekosystem. Trädkontinuitet innebär att ståndorten har varit trädbevuxen under lång tid. Områden med lång kontinuitet har generellt sett höga naturvärden.

Korridorgallring Gallringsåtgärd med uttag av samtliga träd utefter bälten med samma inbördes avstånd.

Korridorröjning Röjningsåtgärd med bortröjning av samtliga träd utefter bälten med samma inbördes avstånd.

Korsklavning Klavning av en trädstam genom två mätningar av diametern, den ena vinkelrätt mot den andra. På så sätt erhålls ett mer precist värde av trädets genomsnittliga diameter.

Kotte Benämning på den fröbildande strukturen hos de flesta nakenfröiga växter. Blommorna är vanligen enkönade och kallas då han- och honkottar.

Krongallring Gallringsuttaget sker främst i de övre kronskikten och gallringskvoten ligger 0,9 och 1,1.

Kronskikt Kronornas genomsnittliga nivå inom en trädklass.

Kronutglesning Förlust av barr- eller lövmassa i trädens kronor. Kronutglesning är vanligen ett tydligt tecken på någon form av skogsskador. Skadorna kan bero på flera olika orsaker såsom luftföroreningar, insekter eller svampar.

Kubb Virkessortiment av standardlängd avsett för sågning.

Kulturjordmån Vanligen åkermark eller före detta åkermark med en jordmån som påverkats av människans bruk av jorden. Kulturjordmånen består av horisonterna matjordslager, alv och underlag.

Kulturlämning Äldre lämningar som inte klassas som fornlämningar. Vanliga kulturlämningar är till exempel bodar, hus, stigar och övergiven odlingsmark.

Kulturmiljö Generellt begrepp som kan avse en miljö bestående av såväl fornlämningar som övriga kulturlämningar, byggnader, kulturpräglad mark och vegetation.

Kulturminneslagen Lagstiftning som anger att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.

Kvalitet Virkes egenskaper i relation till den avsedda förädlingen eller användningen.

Kvalitetsdaning Åtgärder, ofta på lång sikt, för att styra utvecklingen av enskilda träds egenskaper så att det avverkningsmogna trädet uppfyller höga krav på beskaffenheten.

Kvalitetsfel Fel som vid inmätning nedsätter kvaliteten hos virke.

Kvalitetsgräns Gränsen mellan två kvalitetsklasser i en stock. Kvalitetsgränserna är viktiga att ta hänsyn till vid aptering och upparbetning för ett optimalt utnyttjande av stocken.

Kvalitetsinriktad gallring Gallring som syftar till att främja kvistkvalitet och kvistrensning ovanför rotstocken, rakhet samt att höja veddensitet och virkeshållfasthet.

Kvalitetsröjning Form av selektiv röjning som lämpar sig vid naturlig föryngring eller sådd där hög planttäthet medger kvalitetsproduktion.

Kvistkudde Ansvällning invid stammen där en kvist fäster vid stammen. Kvistkuddens biologiska syfte är att verka för snabb övervallning om kvisten bryts och innehåller även vissa typer av svampgifter för att förhindra svampinfektioner.

Kvistrensning Process då döda grenar faller av på naturlig väg.

Kväve Kväve (betecknat N) är det viktigaste näringsämnet för växter och också det näringsämne som i första hand är tillväxtbegränsande i de flesta skogsmarker. Luften är rik på kväve men växterna kan inte tillgodogöra sig det på egen hand.

Kärr Blötmark vars vegetation huvudsakligen påverkas av relativt näringsrikt fastmarksvatten, såväl ytvatten som grundvatten.

Körskada Skador på växande träd orsakade av skogsmaskiner.