Ordlista

Korta förklaringar på vanliga skogsord.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö
Kalhygge

Område som har slutavverkats (även kallat föryngringsavverkats). De flesta träd har tagits ner och efter föryngring startar en ny skogsgeneration. Kalhygge kallas också föryngringsyta.


Kalkning

Åtgärd för att motverka försurning, där man tillför kalk för att höja skogsmarkens pH-värde.


Kalkylränta

Den ränta som används i nuvärdes- eller investeringskalkyler. Kalkylräntan uttrycker den förväntade/önskade förräntningen på en investering.


Kanthuggning

Successiv avverkning där träden avverkas i smala, intilliggande korridorer, som sedan breddas åt det ena eller båda hållen tills hela skogen avverkats. I de avverkade remsorna kan naturlig föryngring uppstå efter insådd från kantträden.


Kantzon

Gränsområde mellan olika naturtyper såsom platsen mellan skog och öppen mark (skogsbryn) och platsen mellan mark och vattendrag.


Kapitalkostnad Kostnad för t ex ett maskinköp är summan av värdeminskning och räntekostnad.

Katjon

Positivt laddade atomer eller molekyler som binds till negativa laddningar i marken.


Klave

Redskap för att mäta trädstammars diameter. Ser ut som en typ av enklare skjutmått. Kallas i elektroniskt utförande för Dataklave.


Klenvirke

Virke med klenare diameter än de minimimått som satts upp för gagnvirke. Används oftast som skogsenergi eller brännved i hushåll.


Klon Grupp av individer som är genetiskt identiska.

Klängning

Innebör att fröna mognar och släpper från frökapseln (kotten, klänget). Begreppet används även vid klängning för fröproduktion i industriell skala. Tidpunkten för naturlig klängning varierar mellan olika trädslag. Se Fröår.


Knäckesjuka

Svampsjukdom (Melampsora pinitorqu) som angriper skotten på yngre tallar, vilket ger deformerade grenar och stammar och sämre tillväxt. Svampen värdväxlar mellan tall och asp, det vill säga behöver båda arterna för att utvecklas och förökas.


Kolbotten

Lämning efter kolmila (anordning för träkolsframställning).


Kolmila

En anordning uppbyggd lite som en pyramid där ved rests och ställts ihop och sedan täckts med granris och jord. Veden täcks för att det inte ska komma in så mycket syre när milan brinner. När veden "brinner" med underskott på syre bildas kol. Träkol användes bland annat för att smälta järnmalm.


Kolsänka

Reservoar i naturen som långsiktigt binder koldioxid från atmosfären. Exempel på kolsänkor är skogar, kärr och hav.


Kontinuitetsskog

Skogsområde som varit bevuxet av träd under lång tid och inte kalhuggits. Inga väsentliga trädslagsbyten får heller ha skett. Kontinuitetsskogar har vanligen höga naturvärden.


Kontrakt

Dokument som beskriver överenskommelsen mellan säljare och köpare. Kontraktet specificerar villkoren för de tjänster som ska utföras och kan innehålla information om ytor för avverkning, skogsvårdstjänster m.m. Kontraktet är giltigt först när båda parter har undertecknat det.


Korridorgallring

Utglesning av skog genom att avverka stråk med regelbundna avstånd och låta skogen mellan stråken vara orörd.


Korridorröjning

Utglesning av ungskog genom att röja stråk med regelbundna avstånd och låta skogen mellan stråken vara orörd.


Korsklavning

Mätning av en trädstams diameter två gånger för att få ett mer korrekt värde. Mätningarna görs vinkelrätt mot varandra med klave – ett redskap som ser ut som ett stort skjutmått. Korsklavning gör eftersom träd sällan är perfekt cirkelrunda.


Kotte

Benämning på den fröbildande strukturen hos tall och gran m.fl. Kan jämföras med frukter på fruktträd, men där fröna sitter direkt bakom kottens fjäll.


Krongallring

Utglesning av skogen där de högsta träden tas bort. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara de grövsta träden. Gallringskvoten ligger mellan 0,9-1,1.


Kronskikt

Beskriver trädkronors nivå relativt andra träd i beståndet.


Kronutglesning

Förlust av barr eller löv i trädens kronor. Kronutglesning kan vara ett tecken på någon form av skogsskada såsom luftföroreningar, insektsangrepp eller svampsjukdomar.


Kubb

Ett av de sortiment som stammen uppdelas i vid avverkning. Kubb kapas i fasta längder och är sågbart. Reglar, limträ och emballagevirke är vanliga användningsområden.


Kulturjordmån

Jord som omvandlats av människan. All odlad åkermark och mark som tidigare varit odlad är kulturjord. Kulturjord består av matjord, alv (den ursprungliga jorden) och underlag.


Kulturlämning Äldre lämningar som inte klassas som fornlämningar. Vanliga kulturlämningar är till exempel bodar, hus, stigar och övergiven odlingsmark.

Kulturmiljö Generellt begrepp som kan avse en miljö bestående av såväl fornlämningar som övriga kulturlämningar, byggnader, kulturpräglad mark och vegetation.

Kulturmiljölagen Lagstiftning som anger att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.

Kvalitet

Virke från skogen håller olika hög klass beroende på om det finns mycket kvist, svampangrepp, missfärgningar m.m. Det brukar kallas för virkeskvalitet.


Kvalitetsdaning

Åtgärd för att styra utvecklingen av trädens egenskaper så att det framtida virket får så hög kvalitet och så högt värde som möjligt. Exempel på kvalitetsdaning är när ungskogen fått stå och trängas så att rotstockens kvistar blir klena.


Kvalitetsfel

Fel som drar ner värdet på timmerstocken, som till exempel kvist, svampangrepp och krokighet.


Kvalitetsgallring

Utglesning av skog där träd som bedöms ha störst potential att få hög kvalitet sparas. Ingen hänsyn tas till trädens storlek eller hur fort de växer.


Kvalitetsgräns

Gräns mellan två kvalitetsklasser i en trädstam eller stock. För att få ut så stort värde som möjligt är det viktigt att kapa stocken vid gränsen. En kvalitetsgräns som passeras innebär alltid förluster. Kvalitetsgränserna kan handla om att stocken blir smalare, får grövre kvistar eller en krök.


Kvalitetsröjning

Utglesning av ungskog där de stammar som bedöms ha störst potential att få hög kvalitet sparas. Lämpar sig bäst där plantorna växer tätt.


Kvistkudde

Den lilla upphöjning (bula) på stammen där grenen/kvisten är fäst i stammen. Kvistkuddens biologiska syfte är att verka för snabb övervallning om kvisten bryts och innehåller även vissa typer av svampgifter för att förhindra svampinfektioner.


Kvistrensning

Process då döda grenar faller av på naturlig väg. Kvistrensningen kan skyndas på av snö och vind eller då kvistarna slås av när andra träd runtomkring avverkas.


Kväve

Det allra viktigaste näringsämnet för växter. Mängden tillgängligt kväve (betecknas N) är en tillväxtbegränsande faktor i de flesta skogsmarker. Träd med kvävebrist har förkortade barr och skott och får ljusare eller gula barr Luften är rik på kväve men växterna kan inte tillgodogöra sig det på egen hand. Ett undantag är träd med kvävefixerande bakterier i rötterna, till exempel alar.


Kärr

Myr/våtmark som får tillförsel av både grundvatten och vatten från omgivande marker. Kärr har förhållandevis högt pH och rik vegetation med lövbuskar och gräs. Jämför mosse.


Körskada

Skador på mark och växande träd orsakade av skogsmaskiner. Skadorna uppkommer främst vid avverkning och markberedning.