Kakor

Hej Sture! Så här svarar en av forskarna på Skogforsk på din fråga: 
"Vissa av våra trädarter har olika typer av anpassningar för att klara att växa på blötare marker. Alla träd behöver syre och vatten och denna reglering sker genom klyöppningar, koldioxid in och ut syre och avdunstning av vatten. Men träd behöver också syre som den får från sitt rotsystem och om marken vattenfylls försämras gasutbytet kraftigt. Rötter dör av syrebrist och det blir svårt att ta upp näring. Det finns många strategier hos träd som klarar att växa på blötare marker och en vanlig strategi är att öka mängden rötter och att utveckla adventiva rötter, dvs rötter som växer ut från andra delar av trädet än från andra rötter. Al är ett träd som dessutom kan kvävefixera tillsammans med bakterier och på så sätt fixa sin egen näring (kväve). Denna förmåga gör att Al också kan växa på torra marker. De har ett försprång gentemot andra växter som inte kan kvävefixera. Det har alltså inte så mycket med ”törst” att göra. Salix-arter är också kända för att växa på alla möjliga marker inklusive blöta marker. Deras förmåga är att snabbt bilda mycket rötter och även av typen adventiva rötter som passar bra när de växer längs vattendrag m.m. Huruvida det finns skillnader i antalet klyvöppningar känner jag inte till men däremot finns skillnader i hur länge en växt ”väljer” att ha dessa öppna respektive stängda. Olika egenskaper ger olika fördelar i olika miljöer. Precis som på alla marker kommer vattennivån förändras om man tar bort alla träd."

Hej Iris och tack för din fråga. Vi har nu uppdaterat texten med lite utförligare information om varför socklarna är viktiga för den biologiska mångfalden.

Ja, det här var en jättebra faktasida. Jag kommer att ranka den fem av fem. Toppenbra jobbat.

Hej Anders! 
Vi har tyvärr inte svaret på din fråga, men ett tips är att kolla med Träcentrum i Nässjö (info@tracentrum.se).

Bra input. Vi har lagt till en länk till Biometrias publikation (sidan 16-17) där du hittar alla mått för vändfickor.

Det har du rätt i. Vi har ändrat till 5,5 m i illustrationen nu. Tack för tips! 

Hej Gro, Tack för intressant tips. Jag känner inte till några sådana försök i Sverige men det kanske dyker upp på sikt eftersom forskningen om douglasgran pågår för fullt. / Skogskunskap

Hej Viktor, Det låter som en chanstagning med lokalen. Douglasgranen vill helst ha tillgång till rörligt vatten hela året, ungefär med samma krav som granen. Men på din lokal: se till att göra en ordentlig högläggning (kan ju göras med spade om du bara ska sätta 3 plantor) för att slippa den blötaste fasen, och plantera tillräckligt djupt för att rötterna inte ska torka ut under sommaren. Tänk på att douglas är frostkänslig också. Douglasplantor kan du hitta via din lokala skogsplantskola eller surfa in på t.ex. Södra skogsplantor eller Svenska Skogsplantor, som båda har douglas i sortimentet. Lycka till / Skogskunskap.

Hej Oskar, se mitt svar till tidigare frågeställare. Du kan alltså justera dagsverkskostnaden själv, denna varierar ju. Men vi ser över om vi ska använda ett högre defaultvärde (sannolikt är det så). / Skogskunskap

Hej Alice, Förstår inte riktigt frågan. Alen fixer ju luftkväve och binder det så att det blir tillgängligt även för andra växter. När bladen faller till marken stiger kvävenivån till nytta för andra kvävegynnade arter. / Hälsningar Skogskunskap