Kontakt

Hej Lena, tack för påminnelsen. Ja, Fornminnesinformationssystemet är ju överflyttat till Kulturmiljöregistret. Vi ska se över och uppdatera information och länkar här. / Skogskunskap

hej, info angående FMIS behöver uppdateras till KMR med mera.

Hej Britt, du behöver inte vara orolig. Boken förökar sig med frö och inte med rotskott. Den täta föryngring du ser under din bok beror på att bokollonen fallit ner och grott under något bra ollonår (i kombination med gynnsam väderlek för groning och tillväxt). / Skogskunskap

Hej! Jag undrar hur boken förökar sig, genom sina bokollon eller genom rotskott, eller båda kanske? Boken är det vackraste trädet tycker jag, men jag såg ett område med stora bokträd och under var det massor av boksly, så jag är rädd att den sprider sig med ett stort rotsystem som aspen gör.

Bra fakta🤩👍🏾

Hej Anonym, ett tips är att läsa vidare i de länkar vi har på sidan, till exempel faktabladet från Svenska Skogsplantor, och sen gå vidare därifrån genom att söka på nätet. Lycka till med skolarbetet. / Skogskunskap

Jag gör ett skolarbete om träslaget Lärk och ska då ha med vad lärken används till. Jag hittar inget om det i texten men ni kanske vet? Eller så kanske ni har tips på hur jag hittar information om detta.

Hej Jenny, Tack för bilden, och visst är de runda fläckarna lavar. Det är epifytiska lavar som sitter på trädets bark som inte påverkar trädet på något sätt. Bilden är ju inte så tydlig och detaljerad, men så här svarar lavexperten Örjan Fritz på Naturcentrum: "Det ser ut som blemlav Phlyctis argena, en mycket allmän lav på slätbarkiga stammar, ofta av bok. Och som sagt, det är en epifyt, ej parasit." / hälsningar Skogskunskap

Hej! Jag undrar precis som Gunnel ovan om vita runda fläckar på barken. Länkar till en bild. Är dessa alltså skorplav? http://www.boonatur.se/bokstam.jpg

Bra info

Hej Peter, utbytesberäkningarna med Cernolds tabeller får bara betraktas som ett grovt överslag och resultatet kan skilja mycket beroende på trädens avsmalning etc. Men är du i en skånsk slutavverkning är det sannolikt grova träd, du kan ju prova att lägga dig mellan medel och grov dimension. / Skogskunskap

Hej. Vilken tjocklek ska jag välja när jag vill räkna om från skogskubik till toppmätt i slutavverkning i Skåne? Antar att "Klen", "Medel" och "Grov" är ett genomsnitt sett över hela Sverige. Blir det fel om jag väljer "Medel" eftersom jag tycker att beståndet är "medel" i skånska mått sett men kommer man upp en bit i landet kanske det ändå betecknas som grovt? Beståndet ligger kring G 40.

Hej Måns, se tidigare fråga om alens ålder, som normalt blir cirka 60 år. Om alar avverkas, vilket ju sker ibland när de är fullvuxna (om de inte sparas längre för naturvårdens skull), görs det normalt vid denna ålder eller något tidigare. / Skogskunskap

Hur gamla är träden då de avverkas?

SNF;s Rapport 2018 vitbok över svenskt skogsbruk ”Från mångfald till enfald ” av Malin Sahlin är en saklig beskrivning om hur hållbart skogsbruket är!

Hej igen Gustav, jag fick ett snabbt svar från professor Urban Nilsson, som ju bland annat bearbetat den stora serien GG-försöken där tall ingår och även gallringsfria alternativ. Han skriver så här: "Om det är långt från väg och besvärlig transport är gallringsfritt inte alls fel. Plantera ca 1800-2000 plantor och skydda dem mot bete. Men normala avgångar får han ca 1400-1500 kvar efter röjning och han kan gärna lägga till lite löv om det blir luckor. Men den rumsliga fördelningen har liten betydelse inom rimliga gränser. Därefter kan beståndet stå och växa tills det är dags för slutavverkning. Han kommer att ha fått lite självgallring men det är de klenaste stammarna som dör så det gör inte så mycket. Nettototalproduktionen blir troligen lika bra eller bättre än om beståndet hade gallrats och skillnaden i dimension för de grövsta träden blir ganska liten. Risken som han tar är att han inte har stickvägar om något skulle hända beståndet när det har passerat tidpunkt för första gallring. Och han får naturligtvis ingen inkomst från gallringarna. Men den hade kanske inte blivit så hög givet det långa skotningsavståndet." Med andra ord Gustav är du på rätt spår.

Hej Gustav, det låter som en spännande lösning du vill prova på. Det verkar som om du har en blandskogsmark där både tall och gran kan trivas, och en gissning är att om du planterar tall får du säkert insådd av gran i beståndet om det finns granar i närheten. Att då låta bli att gallra gör att du kanske på sikt skapar en blandskog (eller till och med granskog) i stället för den tallskog du strävade efter, om jag förstod dig rätt. Att vi har lite beskrivet om gallringsfritt i tall beror snarast på att det är väldigt lite beforskat. Jag skickar din fråga vidare till gallringsproffs på SLU så får vi se om det kommer något mer kvalificerat svar. / Skogskunskap

En kommande plantering på en G24 (enligt skogsbruksplanen) på frisk dränerad mark i sydslutting med ett skotnigsavstånd på ca 1000m. Mycket fin blandskog av tall och gran stod innan och jag tänker att ett varmare klimat kanske talar för att hellre satsa på tall. Upplever det som något av en torrbacke iallfall. Jag ser inte att ett gallringsskogsbruk är någon bra lösning och tänker att ett gallringsfritt upplägg är att föredra. Långt bort, lite tuff terräng och svårt att bevaka och städa upp skador. Men lite beskrivet om ett ordentligt upplägg för det tycker jag. Det enda jag läst är 1400 stammar/ha efter sista röjning men i det försöket ingick ändå en förstagallring med allt vad det innebär. Jag ser hellre att det som självgallras blir matjord istället för att vara inne och köra i beståndet(oavsett hur och med vad) och slippa bidra med massved till negativt netto och få en massa risker för skador som "tack för hjälpen". Ingen verkar riktigt vilja peka med hela handen och visa på att det finns en grund för att bedriva gallringsfritt skogsbruk. Men jag har kanske bara inte hittat det är? Tips emottages

Hej Det finns något knepigt med er beskrivning av realräntan och skogliga kalkylräntan. Formeln i snurran fungerar som den ska, men beskrivningen är vilseledande. Grejen är ju att vi vill undvika att stoppa in nominella priser i vår kalkyl och då måste räntan korrigeras för inflation. Det även om prisökningarna för skogens netto och insatsprodukter är likadan som för andra priser. Som instruktionerna ser ut nu förledas man till att tro att man ska skriva 0% i inflationsrutan om man tror att inflationen kommer följa kpi och då blir räntan för hög - dvs. nominella räntan efter skatt. Samma beskrivning finns i förklarande texten Skoglig kapitalavkastning. Formeln för reala räntan efter skatt: rs = ((1+n*(1-s))/(1+i))-1, där rs=realräntan efter skatt n=nominella räntan, s=skattesats, i=inflation (KPI) normalt använder man riksbankens inflationsmål 2%

Hej Minna, lite information om svenska skogsägare finns i Skogsstyrelsens rapport från 2018 som är länkad på sidan. När det gäller drivkrafterna för skogsägare kan den årliga Skogsbarometern ge vägledning, se den senaste: https://www.swedbank.se/share/news/insikt---marknadsnyheter/skogsbarometern-2020.html Hälsningar Skogskunskap