Kontakt

Utmärkt ljudkvalitet och uppfattbarhet. Låg, ej störande musik.

Hej x, Du måste drabbats av något tillfälligt fel, verktyget fungerar som det ska / Skogskunskap

Funkar inte

Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap

Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?

Hej Susanna, att det inte finns fler trädslag beror på att vi inte har tillräckligt mycket försöksdata för att kunna beräkna hur de beter sig på olika breddgrader och höjd över havet. Nu finns i alla fall en länk till en sida som i text beskriver hur man ska resonera när det gäller val av andra lövträdsarter. / Skogskunskap

Det saknas trädslag. Skulle vilja ha med alla olika trädslag som odlas i sverige.. hur ska jag annars kunna välj rätt?

Hej Martin, Vi tar upp mycket om genetisk variation och dess viktiga betydelse i avsnittet https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/genvag-till-battre-skog/. / Hälsningar Skogskunskap

Hej! Varför tar ni inte upp bevarande av biodiversiteten? Det finns mängder med lokalt anpassat genetiskt skogsmaterial som försvinner vid kalhuggning och införande avsytt genetiskt material. Stora ytor med samma genetiska införda material ger stor risk för påverkan av sjukdomar med mindre motståndskraft mot sjukdomar och insekter. Vilket i slutändan kan betyda både genetisk förlust som ekonomisk förlust. Resiliens bör eftersträvas.

Hej! Jag skulle vilja se mer fakta här. Hur mycket avkastning per år på medelmark ger olika trädsorter baserat på priser år 2010-2019.

Hej Michael, Svår fråga - det finns inget generellt skydd av ekar som sådana, det försvann på 1800-talet när eken upphörde att vara regale (kronans egendom). En ek som har särskilda naturvärden, t.ex. är mer än 1 meter i diameter, är mycket gammal eller ihålig, kan dock betraktas som ett särskilt skyddsvärt träd. I så fall krävs samråd enligt Miljöbalken. Ekar som lyder under biotopskydd, t.ex. ekar i en allé, har också särskilt skydd. I ditt fall kan du alltid kontakta länsstyrelsen eller kommunen för att få veta mer. Hade eken stått på kommunal mark kan det finnas särskilda planer. I Kalmar finns en särskild Trädplan som kan laddas ned: https://kalmar.se/download/18.6c77e527167e3652d8d57f/1546849887079/Tradplan_SBK_2018_0601.pdf. / Hälsningar Skogskunskap

Jag vill stoppa Rikshem från att såga ner en jättefin gammal ek som är hur frisk som helst. kan man bara göra det utan vidare med en ek? Den står i Kalmar och är det då en bergsek eller ? Detta är den enda eken i området.Man sågar ner väldigt många aspar som finns här men detta är den enda eken. Michael

ALLDELES KORREKT! Doftfällor: "När stammen av granbarkborrar redan har exploderat så handlar det om att minska förökningen. Angripna träd fälls och barkas eller transporteras ut ur skogen så snart som möjligt. Doftfällor (feromonfällor) kan användas för att locka till sig barkborrar. Fällorna har använts i stor skala under tidigare masshärjningar av granbarkborren. Om de ska få reell effekt på mängden insekter krävs en samordning med många fällor i ett större område." Det som er underlig, nærmest uforståelig? er at, etter 'Gudrun' i 2005 - så har man i Sverige ikke forsket nok: "Vi vet inte säkert" etc. sier Entomolog-ekspertisen i dag. De tester man har gjort (Os Kr.park 2007/2008) med 41% MINDRE skogdød, OM man plasserte giftsprøytede virkesfeller min. 20 m. UT (fra skogkant) på hogstflate. Dette ble gjort bare få steder i testen, noen feller bare 11 m. ut, som gjorde angrepene større... "STOPPA BORRARNA" engasjerer totalt flere tusen mennesker, og koster skjortan! Man bedriver "efterhandklokskap" og har gjort det med Sök & Plock siden 2005! Alltid FOR sent. GBB MÅ STOPPES FØR/INNEN de angriper skogen - så klart - logisk! Blir de kontrollert og FANGET I FELLER - så kan de IKKE angripe (og skade/drepe) frisk stående skog! NB! De kan da heller ikke FORØKE SEG, post morten, sant ja!? Man behøver ikke å være 'Rakettforsker' for å forstå det, eller hur? Slogan:"Stoppa borrarna, når det er FOR mange av dem! INNEN de tar livet av skogen din!" Sverige har ingen BEREDSKAP for å stoppe større GBB-angrep! Noen 100-tusen plastfeller med feromoner vil være en god investering for å kunne spare store beløp! 500 Mill. SEK vil kunne spare det 3-dobbelte, minst... SKS egen Insektseskpert har beregnet dette flere ganger... : https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=34681 MILLIARDENE har rullet videre siden Storstormen GUDRUN. Den kostet Sverige totalt 22,3 Mrd. - NÅ! er bare GBB-tapene (redusert virkespris +50% for avvirkning, transport, mm.) i de 15 årene siden Gudrun på ca. 15 Mrd. Hva det har kostet av administrasjon og prosjekter og møter og "Fika" vites ikke? - men det som skjer, er åpenbart ikke effektivt nok! I en KRIG må ALLE tilgjengelige våpen anvendes! Men det tar ikke mer et par år til så er "alltid i efterhand-kostnaden" lik totalkostnaden for Samhället Sverige Januar 2005 !! I Norge og Sverige/Värmland LYKKES MAN SVÆRT GODT i årene 1979-1981. 400.000 stk. feller gikk ut fra Nørje til Värmland! Det ble drept milliarder av biller i disse første prototyp-fellene. Dagen moderne selvbærende traktfeller fanger 6-8 ganger flere GBB! Ny, effektivt feromontype er effektiv i hele 16-18 uker(!) Plastfeller lever i 20-30 år!! Det kommer nok flere GBB-epidemier framover... At 100.000+ Svenske skogeiere, med GBB-skader og tap kanskje alle er betalende(!) medlemmer i LRF, så kan jo en engasjert pensjonist undre seg STORT over at IKKE! LRF har gjort/gjør et forsøk på å hjelpe sine medlemmer med å forhandle KVANTUMSPRIS/RABATTER på feller og feromoner? (Det er Svensk felleproduksjon i Gislaved, altså svenske arbeidsplasser med skatt/moms til den svenske staten...) Et lite spørsmål til slutt: HVEM i skogbransjen kan (eventuelt?) tenkes å ha fordel av (vinst) på et stadig STORT VOLUM av GBB-skadet/drept granvirke?

Hej Kerstin, här är ett svar från snytbaggeprofessorn Göran Nordlander: "Jag vågar påstå att såpvatten inte ger ett tillräckligt skydd mot snytbaggegnag. Detta sagt mot bakgrund av den mycket omfattande provning av alla möjliga växtskyddsmedel som gjorts (även om jag inte helt säkert vet om just såpvatten testats). Om det inte ligger ett färskt till 3 år gammalt barrträdshygge alldeles intill den planterade granhäcken borde det inte vara någon fara för skador av snytbagge. Snytbaggarna lockas till färska barrträdsstubbar och vindfällda eller brända träd. Därför är det normalt ingen fara för snytbaggeskador på plantor satta i trädgårdar eller på jordbruksmark." / Lycka till med granhäcken önskar Skogskunskap

Kan man spruta med såpvatten, mot snytbagge, undrar privatperson som satt 80 granplantor till häck, hemma på tomten. Bor i Hälsingland.

Hej Gunilla, Precis som på vintern är det nog bra att undvika nysaltade vägar på sommaren, eller åtminstone se till att hundens tassar spolas av efteråt. Jag har själv hund och skulle undvika att gå på vägen om det ligger ett vitt, nypålagt, lager av dammbindningsmedel. När saltet har lösts upp är det mindre fara. Saltet torkar ut tassarna så det kan bli sprickor i trampdynorna, har jag förstått. / Skogskunskap

Hej jag undrar hur detta salt påverkar hundens tassar. Stort problem på vintern så därför väljer vi hundägare att gå på mindre vägar som inte saltas så ofta.

Hej Annette, Träd vid en parkeringsplats är ju ganska långt från normal skogsskötsel men det låter som om ekarna skulle vinna på att få lite längre avstånd. Titta gärna på kronorna i första hand - när eken kommit upp i era träds ålder bör kronorna vara fria för att trivas, sikta på 1,5 meter mellan kronorna. Går de ihop är det dags att ta bort några träd. Träddroppet kommer man aldrig ifrån helt men det ökar om träden är stressade. Det kan ju helt enkelt vara torka - det har kommit en del rapporter i år om torkstressade ekar och även andra lövträd i södra Sverige. Kommer det bara regn, och ni inte har dränerat bort allt vatten vid parkeringen, kan träden återhämta sig. Men, utan att ha sett era träd så låter det som att det är dags att gallra lite. / Skogskunskap

Hej! Vi är en stor BRF i ytterkanten av Lund. På parkeringen har vi ekar som är ca 25 -30 år gamla. De står med ca 5 meters mellanrum. Hela sidan av parkering är klibbig hela sommaren och många diskussioner har förts huruvida dessa träd står för tätt. Hade gärna bifogat en bild Hoppas ni kan ge något svar som kan hjälpa oss fram till beslut. Vi vill inte bli av med träden men det måste kanske ske en gallring. Dessutom står det tre exemplar med en och en halv meters mellanrum tätt inpå en förråd slänga. Två av ekarna är mycket klenare. Troligen rör kronorna vid varandra. Hur hade ni gjort? Och är klubben från sotsvamp och löss ett tecken på att träden är stressade?

Hej Pontus, Intressant fråga. Teoretiskt kan ju allt sågas ner till minsta kvist. Går det att skulptera ett konstverk på ett knappnålshuvud går det att göra minimala träbitar också. I normalfallet blir ungefär hälften av sågverkens rundvirkesstockar till brädor och plankor. Resten blir spån och flis som går till massaindustrin, skivindustrin eller bränsle, och en del försvinner också i krympning när virket torkar (kanske drygt 10 %). Men det finns sätt att utnyttja mer av den runda stocken vid sågning. Stjärnsågning, när man sågar så det blir stående årsringar, utnyttjar en större del till sågad vara, kanske 75 %. Idag, med korslaminerat trä och fingerskarvning, kan man utnyttja mycket mer av träet. Räknar man in att man gör träfiberskivor etc. så är det inte så långt från hela stocken som nyttjas. Men att stocken är rund är ju ändå en begränsning, eller utmaning kanske man ska säga. / Skogskunskap