Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2020-02-17

Kommentarer (2 st)

2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap
Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Frostrisk
Hej anonym, Du hade frågor kring både längd på omgivande skogskant och närhet till sjö. När det gäller omgivande skog påverkar det risken för utstrålningsfrost. Ju högre skogen är, desto längre in i plant/ungskogen påverkas frostrisken positivt. Det bör gå att göra ett överslag från en skogskarta. Omgivande skog får särskilt stor betydelse om hygget/ungskogen är litet/liten. En sjö kan också påverka frostrisken genom att vattnet har en utjämnande effekt på temperaturklimatet. Här är förstås en liten skogstjärn av mindre betydelse än en större sjö. Det går inte att säga någon exakt gräns, och naturen är ju heller aldrig så exakt eller svart och vit. Om du använder verktyget så kommer du att se att det ofta är andra faktorer som har större betydelse för frostrisken. / Hälsningar Skogskunskap
Frostrisk
Närhet till sjö, vad innebär det? Gränsa till sjö? inom 1000 meter till sjö?
Frostrisk
Längd på omgivande skogskant... ska man räkna ut det själv?
Skillnad mellan naturskog och brukad skog
I URSKOGAR Inventering av urskogsartade områden i Sverige av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen från 1982 http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1174541/FULLTEXT01.pdf definieras Naturskog: Skog uppkommen genom naturlig föryngring (Skogsordlistan). Men det skulle nog vara knepigt med den definitionen, så uppfattningen om vad som är naturskog ändrats.
Skillnad mellan naturskog och brukad skog
Begreppen Naturskog och Brukad skog kan och bör inte ges exakta definitioner. Beskrivningarna här är dock bra eftersom de beskriver vad som vanligen typiskt menas. Men natur avser egentligen hur det skulle vara om människan inte fanns. I den meningen finns ingen natur i Sverige. När arterna invandrade till Sverige efter istiden var de redan starkt människopåverkade (t ex stora delar av megafaunan utrotade). En del arter åtföljde människan, till största delen omedvetet. Människan skapade nya nischer genom många mekanismer. Man kan därför förmoda att människan gjort landskapet och de ekologin mer varierad. Även där det knappast fanns några människor. T ex jakt, fiske, eldregim. Påverkan av människan har varierat i tid och rum i accelerande takt. Det verkar finnas goda skäl att tro att människans närvaro generellt ökat den biologiska mångfalden även om det finns specifika undantag. Sedan 1900 har människans påverkan ökat. Via atmosfären har ämnen spritts (kväve, svavel, koldioxid). Biomassan av ryggradsdjur domineras av människan och hennes husdjur och jägarnas favoriter, vilket påverkar också skogen.
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Johanna, Det du är ute efter är förmodligen att boken har en sur fallförna (löv) som bildar ett täcke i tät bokskog. Men det växer många arter även i en bokskog, men växterna utnyttjar vårens skira grönska när det kommer ner mycket solljus till marken. Sen är det också skillnad mellan en hedbokskog som är lite mer artfattig och en ängsbokskog på bördig mullrik mark, där finns väldigt mycket växter. / Hälsningar Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
Hej. Vilka abiotiska miljöfaktorer gör att det växer så lite andra växter på marken i skogar med detta träd? Mvh
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Susan, ett tråkigt svar - det beror på. Bokskog kan växa på sur jord (hedbokskog) eller på mulljord med högre pH (ängsbokskog). pH-värdet förändras också med djupet i jorden. På SLU finns tjänsten Markinfo där man kan titta på kartor över pH-värdet i olika svenska skogsjordar (dock inte specifikt för bokskog). Äldre bokskog har ofta högre pH än äldre granskog i samma område. Här är ett examensarbete om bok och gran som kan vara intressant för dig: https://stud.epsilon.slu.se/12970/1/hansson_k_171117.pdf. / Hälsningar Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
vilken PH värdet har bokskogen
Rödek (Quercus rubra)
Hej Marie, Det är väl bara att chansa, gräva upp och sedan se till att den får maximal kärlek med vatten och bra (djup) jord på sitt nya ställe. Utan att kunna rödek så är en killgissning att även rödeken får ett väldigt djupt rotsystem redan som ung (precis som eken). Det betyder att du måste gräva upp den försiktigt och djupt för att få med så mycket som möjligt av rötterna. Lycka till. / Skogskunskap
Rödek (Quercus rubra)
Hittade i sommar ett litet exemplar vid min sommarstuga på en ö i norra Vänern. Den sitter tyvärr lite inklämd bland annan växtlighet. Vill så gärna få den att trivas och växa vidare. Går den att flytta? Var trivs den bäst? Tacksam för svar.
Grenar och toppar
Hej Sverker, Visst är det så, det blir koldioxid i slutändan vare sig det eldas eller inte, och används det i energiproduktion kan det ersätta fossila bränslen. Men allt kan förstås inte tas ut i alla fall, det behövs en del grot kvar både för näring, markens bärighet och för mångfalden. Men i ett granbestånd i södra Sverige blir det enorma mängder grot på marken, ett uttag där är positivt inte bara för värmeverken, utan också för att det gynnar mångfalden (så det inte kväver markfloran), minskar kväveläckaget och förenklar skogsvården. / Skogskunskap
Grenar och toppar
Om grot motsvarande 8 % av vår energiförsörjning lämnas i skogen ökar inte bara användning av fossila bränslen. Den ruttnande groten bidrar också till CO2- läckaget ifrån skogen.
Sumpskog
Hej Kim, hoppas vi inte avskräckt dig och andra från sumpskogen - det är ju inte Amazonas djungel, men en blöt sumpskog kan förstås vara svårgenomtränglig och ha mer eller mindre djupt vatten. Men man kan ju se mycket från kanterna och på tuvorna. Stövlar och långärmat under myggsäsongen är väl det viktigaste klädrådet. Du hittar till Bredvik genom att klicka på Google-kartan på Bredviks startsida: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/demonstrationsytor/Bredvik-miljohansyn-i-praktiken/. Välkommen ut i skogen / Skogskunskap
Sumpskog
Vad spännande! Två frågor, om det går bra. 1. Är det farligt att gå i sumpskog? 2. Vad bör man ha för klädsel? 3. Och var ligger egentligen Bredvik som filmklippet är taget i? Blev visst tre frågor men hoppas det också går bra :). Tack för en fin sida!
Markvegetation
Hej Emelie, du har rätt. Den studsar tillbaks till frågan innan i stället för att gå vidare (i detta fall till svaret Högörtstyp). Vi lägger upp det på Att-göra-listan, tack för hjälpen. (senare samma morgon): Nu är felet åtgärdat. Vi ska titta över om det finns fler fel. Vi har också lagt ut en bild på flödesschemat som länk. / Skogskunskap
Markvegetation
Fastnar på frågan "finns någon typart för högört?" svarar "ja", frågan "Finns två typarter för högört som tillsammans täcker mer än 1/16 av befintligt fältskikt?", svarar "ja", leder då tillbaka till första frågan "finns någon typ för högört" igen utan att leda vidare eller ge svar.
Björk (Betula spp.)
Hej Henrik, Visst är det fantastiskt att det räcker med solljus, vatten, näring och koldioxid för att bygga en så komplicerad organism som en björk. Jag antar att du funderar över vad som behövs i övrigt för att björken ska utvecklas till ett bra träd. Frihet från skador, tillräckligt utbyggd krona som kan fånga solljus etc. är sådant du kan påverka med skogsskötsel. Läs på under våra skötselsidor. / Hälsningar Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Vika ämnen krävs för att utveckla en björk? H2O räcker inte för att framställa ved, bark och löv?
Dammbindning
Hej Dan, du tänker nog på sulfitlut, en blandning mellan lignin och vatten. Den beskrivs på sidan, så vi har inte missat det viktiga ligninet :-). / Skogskunskap