Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2020-02-17

Kommentarer (2 st)

2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap
Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej Jocke, självklart har bergarten stor påverkan på boniteten. Vi har lättvittrade och näringsrika bergarter som kalksten och grönstenar som innehåller mycket kalcium och magnesium, och dessa är ofta förknippade med hög bonitet. I andra änden hittar vi sandsten och kvartsit som är svårvittrade och ofta förknippas med låg bonitet. Redaktören är inte geolog men jag gissar att dina skiffrar ligger på den övre halvan vad gäller vittring och näringsutbud, bättre än granit, så det borde ge god bonitet. Sen har vi problemet att berggrunden på en plats kanske inte alltid avspeglar jordmånen eftersom mineralmassor har flyttats med inlandsisen. / Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hur stor roll spelar berggrunden när det kommer till bonitet? Jag är speciellt intresserad av Skiffrar (kambrisk skiffer, gråvacke skiffer). Området ligger i Tåsjödalen i Strömsunds kommun.
Kostnader och prestationer i slutavverkning

Hej Lennart, nej, vi har inte ändrat något på länge. Vi borde i och för sig uppdatera en del förinställda data om kostnader per timme etc., men huvudsyftet med verktyget är inte att få fram en exakt siffra på vad slutavverkningen kostar (det kan vi aldrig göra, det beror på omständigheterna i det aktuella fallet). Huvudsyftet är att ge en bild av hur kostnaderna påverkas av faktorer som underväxt, transportavstånd och medelstammens storlek. / Hälsningar Skogskunskap

Kostnader och prestationer i slutavverkning
har ni ändrat på listan för nu är den lägre på slutavverkningarna än den var för 7 månader sedan , har ni fått påtryckningar från storbolagen tro
Volymberäkning

Hej P-M, Ja, vi har använt den bokfunktion som räknar in grenarna. I Hagberg & Martén finns också en funktion utan grenar som vi dock inte har programmerat (men som beskrivs på sidan Volymfunktioner). Vi borde förtydliga att grenar ingår men jag ska först stämma av det med Lars Rytter som gjorde den ursprungliga sammanställningen. Tack för påpekandet. / Skogskunskap

Volymberäkning

Notera att volymskattning för alternativet Bok: hela stammar inte bara innefattar stammen utan också grenarna. Det kan vara förvillande och det kanske inte var meningen?

Bok (Fagus sylvatica)

Hej Cecilia,

Du bör fråga dig varför du skulle plantera ett träd inne i bokskogen. Boken är duktig på att föryngra sig själv om förutsättningarna är de rätta. Då får du plantor som redan från början är anpassade för bokskogens miljö. Är den uppvuxna bokskogen för tät har du problem med skugga men kanske framför allt med vatten om du skulle plantera. Vattenkonkurrensen är stor från de uppvuxna träden. Å andra sidan, om du verkligen vill ha in ett nytt bokträd så kan du ju alltid prova. Men vill du vara på säkra sidan ska du gräva av rötter från de stora träden runt planteringsgropen, se till att den alltid får vatten och ge gärna lite startgödsel (de stora träden konkurrerar om näringen också). Lycka till! / Skogskunskap

Bok (Fagus sylvatica)

Hej, Om man vill plantera in ett nytt träd i ett bokskogsparti, hur ska man tänka då? Kan ett nyplanterat träd klara sig med den täckande skugga som bokskogens krontak bildar under sommaren? Kan det fungera med en bok av annan sort? Exempelvis blodbok eller hängbok?

Hur påverkas beståndet av gallring?

Hej Tommy, Ekonomin i olika gallringsprogram är inte så lätt. Det finns många som har räknat på det men det finns inga entydiga svar. I Skogforsks studie av olika gallringsprogram med olika utgångsförband efter röjningen såg man små skillnader, men nuvärdet var högst av en hård röjning följt av få gallringar (se Skogforsk Arbetsrapport 948-2017). SLU har gjort mycket analyser på GG-serien och här ser man att ekonomin blir i stort sett samma om man gallrar eller inte i tall, däremot kan gallringen ge ett plus för gran. Men att gallringen ger inkomster tidigt under omloppstiden kan vara ett starkt argument för en skogsägare. Se kommentarer om gallringens effekter här: Professor Urban Nilssons granskning av 9 myter om gallring. / Hälsningar Skogskunskap

Hur påverkas beståndet av gallring?
Exemplet borde kompletteras med en grov ekonomisk beräkning (nuvärde), som visar om det är god lönsamhet i att sköta sin skog. Många vet att det blir marginell skillnad i volymsuttag under en omloppstid, men ett högre kvalitetsutbyte. Men ger det nåt mer i kronor och ören med tre uttag?
Plantval
Hej LMJ, det var tråkigt att höra om de frosttorkade granarna. Det kan ju ha varit otur och att det går bättre nästa gång. Frosttorka tenderar att slå hårdare mot granar som inte har invintrat fullständigt men är omständigheterna svåra (tjäle och väldigt stark vårsol) så spelar det mindre roll. Testa Plantval och vad den säger, och diskutera med plantskolan vad de rekommenderar. Lycka till / Skogskunskap
Plantval
Hej planterade gran i Ljusdals Kommun (Venåsvallen) Vägen mot Sandvik. 95 % av planten dog av frystorka. Vad rekommenderar ni för plantval denna gång ?
Dammbindning
Hej Janne, Skogforsk har gjort lite aktuella efterforskningar och kommit fram till: Magnesiumklorid som är billigast kostar idag 2300 kr/ton, och det går åt cirka 1 ton per kilometer. Kalciumkloriden är något dyrare, men vi har ingen exakt siffra. Dustex (alltså en ligninprodukt) kostar 1100 kr/ton i utspädd brukslösning (22 %), men då går det åt 12 ton per kilometer enligt rekommendationen. Lignin är i detta fall betydligt dyrare. Det är också mer maskinintensivt att sprida lignin jämfört med vanligt vägsalt och det behöver planeras tillsammans med leverantören. / Hälsningar Skogskunskap
Filmer om vägbyggnad och vägunderhåll
Hej Per, Filmproduktionen ligger utanför vår omedelbara kontroll men flera av de planerade filmerna ska vara "nästan färdiga" och borde kunna publiceras löpande framöver. Jag vågar dock inte säga när men kan lägga in en kommentar när vi har fått närmare besked. / Skogskunskap Uppdaterat: Två filmer väntas vara klara för publicering strax efter nyår, under våren kommer ytterligare ett par filmer. Totalt blir det sannolikt nio filmer, om alla når i mål.
Filmer om vägbyggnad och vägunderhåll
När kommer resterande filmer att publiceras?
Dammbindning
Hur klarar sig Sulfitlut ifråga om kostnad per m2, jämfört med tex salt?
Skogsvård och ekonomi
Hej Monika, bra kommentar. Vi har övervägt det på detta och flera andra verktyg. Samtidigt måste vi ta hänsyn till att inte ha för mycket information på svarssidan eftersom verktyget ska vara lätt att använda i mobilen också. Men vi tar upp frågan igen. / Skogskunskap
Skogsvård och ekonomi
Det vore jättebra om de inlagda värdena syns på rapporten
Snöröjning
Stort tack för svar och lärorika filmer!
Snöröjning
Hej Karin, Är det riktigt mycket snö så är ju snöslunga ett nödvändigt alternativ, se till exempel bilder från Stekenjokkvägen. Att snön ska bort från den närmaste vägsidan är ju något som plogbilarna strävar efter och med rätt plogblad, vinge och hastighet går det att få bort mycket snö så man slipper de problem du nämner. Din fråga gjorde att jag lade upp våra filmer om vinterväghållning även på denna sida (de finns samlade på sidan om filmer om vägbyggnad och underhåll). Där finns mycket kunskap. / Hälsningar Skogskunskap.