Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2023-01-26
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (4 st)

Student på miljövetarprogrammet · 2023-03-22
Man vet att skogsavverkning, framförallt kalhyggesbruk, hotar den biologiska mångfalden på det sätt att det skapar en homogen livsmiljö där få arter kan leva med en begränsad variation av mångfald. Forskning visar att kalhyggen skadar ekosystemets funktioner och leder till en skog med få strukturella element, vilket påverkar artrikedomen i skogen och utgör en fara för bland annat svampsamhällen, lavar och insekter. Men ett bättre alternativ till kalhyggesbruket är kontinuerligt skogsbruk som efterliknar naturliga störningsregimer och främjar den biologiska mångfalden. Varför används inte ett mer kontinuerligt skogsbruk i dagens skogsförvaltning?
Svar från Skogskunskap · 2023-04-05

Hej! Varje skogsägare har ett eget mål med sin skog och det är Skogsvårdslagen som reglerar och ställer krav på skogsägaren, men skogsförvaltning bygger till stor del på frihet under ansvar. På senare tid har intresset ökat för skogsskötsel för flera mål och behovet av kunskap om effekterna av olika skötselregimer är stort. Skogforsk har många projekt som bidrar till kunskapsuppbyggnad, däribland ett fältförsök som visar på alternativa skogsskötselmetoder som efterliknar naturliga störningar. Läs mer på Effaråsen - målbilder för miljöhänsyn.

Anita · 2022-06-03
Hej När tar man frö från björken? är det de långa hängen som är frö som syns nu i juni på björken?
Svar från Skogskunskap · 2022-06-03

Hej Anita, Vänta till slutet av juli-början av augusti när fröna har mognat och innan de börjar släppa från hängena. / Hälsningar Skogskunskap

Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap
2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Utmärkning av vägen - snökäppar

Om den som kört av snökäppen inte plockat upp och lämnat den för plaståtervinning, så är det väghållarens ansvar.

Volymfunktioner
Jag sökte volymtabeller, inte funktionerna eller formtalen.
Bonitet - Skogshögskolans system

På förekommen fråga @Johannes Båth. Densamma ställdes av mina kollegor som arbetar längre ifrån området än jag själv, varför jag kontrollerade det. Bakomliggande funktionerna kan du hitta i Hägglund, Björn (1981) Samband mellan ståndortsindex H100 och Bonitet för Tall och Gran i Sverige. HUGIN RAPPORT nr. 26. Notera att boniteten här avser volymmedeltillväxten vid dess kulmination, eller, om detta inte har skett vid 150 års ålder, därvid. Dessa funktionerna baserades på provyteutvecklingar som motsvarade fullslutna bestånd som alltså borde ta tillvara ytans produktionspotential. Utgångslägena utgjordes av funktioner som presenteras i samma rapport. Framskridningen använde funktioner från Ekö, P-M, Agestam, Eric. 1981. Prognoser baserade på provyteutveckling. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidsskrift 79 (1/2), s. 77-82. ISSN: 0371-2907. Eftersom värdena ansågs något höga för låga boniteter, tillämpades en reduktion (koefficienter F1, F2) som utgjorde upp till 20% för H100 =10 och sedan linjärt sjunker mot 0% för de högre boniteterna. Troligtvis handlar överskattningen om gränsmarkerna mellan myrmark och skogsmark, där underlagsmaterialet är baserat på provytor som bedöms falla på 'skogsmark', snarare än myrmark, vilket kan ha påföljden att tillväxtpotentialen här blir något överskattad. Funktionerna finns digitaliserade på min github i programmeringsspråket R: https://github.com/Silviculturalist/forester/blob/main/R/Hagglund_1981_si_to_bonitet.R Notera att stora förändringar i funktionsbiblioteket fortfarande pågår.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Vem ålägger det att plocka upp avkörda, brutna etc snöpinnar? Detta plastmaterial bryts ner först efter 40 år om de får ligga kvar.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Hej Karin,
Plogen kan köra ganska nära käppen. Det handlar kanske om ett par decimeters avstånd. Det optimala är om vägen plogas till full bredd, eftersom man då kan undvika ojämn tjälbildning i vägen.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Hur långt ifrån käpparna får det plogas? Känns lite dumt att sätta upp käppar när plogen går 1,5–2 m från käppen och det blir inte mycket väg kvar att åka/gå på.

Sälg (Salix caprea)

Salicylsyra är virkesämnet i flera olika huvudvärkstabletter. Bamyl och Aspirin är troligen dom mest kända. Bästa sättet att utvinna salicylsyran är att plocka blad ock ta av bark på några grenar och göra ett avkok. En 5l kassrull passar bra till ca 3 L vatten. Det hela kokas i 1 - 3 timmar (beroande på hur mycket blad och bark du har i kassrullen) Kok till du har en seg suckerliknande vätska. Det smakar bittert, men där fins sötstoffer (inte sucker) som kan användas. Själv rekommanderar jag Stevia eller olika sötningsstoff man använder om man trenar mycket och är sugen på sött. Kokar du det hela ner til ca en halv liter, har du en stark men god och värksam shot. lycka till.

Sälg (Salix caprea)
Saknar en tydligare beskrivning hur sälgen vill växa. Lågt eller högt PH i jorden. Torrt eller fuktigt. Osv.
Björk (Betula spp.)

Hej Jonathan,
Korsningar mellan glas- och vårtbjörk förekommer, men är sällsynta.

Om du vill dyka djupare ner i detta så är källan till denna information:
Johnsson, H. 1974. Genetic characteristics of Betula verrucosa Ehrh. and B. pubescens Ehrh. Annales Forestales 6/4: 91–133, Zagreb

Björk (Betula spp.)

Kan glas- och vårtbjörk korsa sig med varandra och om dom kan det, i vilken grad gör dom det?

Våra lövträdsarter

Hej Emil,
Våra inhemska barrträd är tall, gran och sibirisk lärk. Två till inhemska barrväxter är en och idegran som både kan ses som träd och buskar. 

Våra lövträdsarter
Vilka barrträd är inhemska?
Hyggesfria brukningsmetoder

Ta gärna även upp begreppet brunnshuggning.

Contortatall (Pinus contorta)
Hej Frilansfotograf och skogsintresserad. Jag har hittat både två och trebarriga contortor. Den självföryngrar sig stundom när den är mellan 7-10 år. Angrips av törskate och även stundom barkborre. (Bildmaterial hos Skogenbild) Bort med contortan. Frid på Jorden Le Carlsson
Vad är skogsbränsle?
Hej. Jag gillade informationen väldigt mycket och nu ska jag dela med mina elever och plåga dem lite till!!! 😁😁😁
Volymfunktioner

Hej Cedric,
Vi har tyvärr inte originalrapporten så har svårt att jämföra funktionerna med den, men har varit i kontakt med en av forskarna som varit med och tagit fram verktyget. Så här skriver han:

"Det är ett tag sedan jag jobbade med funktionerna men såvitt jag minns har jag använt Brandels enklaste ( d och H) för respektive trädslag och region. Troligen bytte jag ut den sydligaste björkfunktionen mot den i mellersta Sverige, då den fungerade betydligt bättre på skapligt bra björkar. " 

Volymfunktioner
Hej! Stämmer Brandels funktioner för björk? Kan inte hitta samma funktioner i originalpublikationen eller i sammanfattningen i Fakta skog…
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej igen,
Nu har vi fått tag i de data som verktyget utgår ifrån. De finns tillgängliga på denna sida: Om bonitet – Skogshögskolans system

Du hittar även länk till sidan under rubriken Läs mer på denna sida.

Bonitet - Skogshögskolans system

Hej! 
Vi ska undersöka om vi kan ordna det. 
Hälsningar,
Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hej! Som en tilläggsfråga till Johannes här nedan: Finns det möjlighet att få tabellerna ni använder i digital form?