Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2020-02-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (3 st)

2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap
Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap
Anita · 2022-06-03
Hej När tar man frö från björken? är det de långa hängen som är frö som syns nu i juni på björken?
Svar från Skogskunskap · 2022-06-03

Hej Anita, Vänta till slutet av juli-början av augusti när fröna har mognat och innan de börjar släppa från hängena. / Hälsningar Skogskunskap


SENASTE KOMMENTARER
Volymberäkning

Hej tysk jägmästare. Det är inga problem hos mig, verktyget räknar ut direkt. Det måste ha varit något tillfälligt problem med din internetuppkoppling. Hoppas det fungerar bättre nästa gång. / Hälsningar Skogskunskap

Volymberäkning
Jag har tidigare ofta använt "Volymberäkning" med bra resultat. Men när jag nu kommer pa den sidan, da laddar det och laddar och laddar och ingenting händer. Var är det fel pa? Tack för hjälpen!
Sitkagran (Picea sitchensis)

Hej Hedvig, I den rapport som länkas på sidan framgår att de nordiska jämförelserna mellan Sitkagran och gran är främst från 1980-90-talen (och en rapport från 1961). En modernare rapport från Sverige år 2005 visade på 14 % överlägsenhet. I de äldre studierna kan man räkna med att det är oförädlad gran man jämför med. Idag finns det dock Sitkagran från plantager också, så även Sitkagranen kan sannolikt prestera bättre än i de gamla försöken. / Hälsningar Skogskunskap

Sitkagran (Picea sitchensis)
Hej! Här bör förtydligas vilken Svensk gran man jämför med. Är det jämfört med ortens frö eller med en förädlad Picea Abies?
Eken i Sverige

Hej Per, Nu är kartorna uppdaterade med aktuella observationer från Artfakta. Det är dock inga större skillnader jämfört med den tidigare, och det är relativt glest med observationer längs Norrlandskusten trots att eken (skogseken) förekommer där. Kartorna blir inte bättre än de rapporter som kommer in, så vi får hoppas att fler lägger in sina ekobservationer i Artportalen. / Hälsningar Skogskunskap

Eken i Sverige
Ni skriver "Det finns planterad, och troligen också naturligt föryngrad, ek längs Norrlandskusten upp till Luleå." Jag instämmer och kan bekräfta att så verkligen är fallet. Därför ber jag er att uppdatera kartan från Artportalen angående ekens sentida expansion. Skogeken har uppenbarligen dragit nytta av senare års mildare klimatet, vilket nog många fler än undertecknad uppskattar. Till exempel finns på Öhn i Umeå, en av Umedeltats äldsta formationer, minst 200 fågelspridda (0,3-5m höga) skogsekplantor som (tillsammans med något hundratals skogslönnar och ett tiotal skogsalmar) har möjlighet att forma en unik boreal ädellövblandskog dominerad av gråal, hägg, glasbjörk och säg! Plus ett udda tillskott av några tusen nötkråkeföryngrade cembratallar! Såvida Umeå kommun avskriver sina detaljplaner på att exploaterar dessa unika, i inom EU prioriterade, alluviala lövskogar med ytterligare en av sina storvulna "förtätningar". Mvh Per Hansson, jägmästare, SkogDr. och docent i skogshushållning
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej Maria, För gran och tall finns ett val mellan olika områden (olika för tall och gran), men om du väljer något av lövträden och contorta är det samma för hela Sverige. Det beror på underlaget som bonitetssiffrorna kommer ifrån, där det inte är uppdelat på annat sätt (Skogshögskolans handledning om bonitering). / Hälsningar Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hej, När jag ska räkna ut bonitet får inte möjlighet att välja område som i instruktionsfilmen utan bara trädslag och ståndortsindex.
Björk (Betula spp.)

Hej Karin, "Segt" kan ju tolkas på olika sätt, t.ex. att något är beständigt eller hårt, men i träsammanhang brukar det vara liktydigt med böjhållfasthet. Där är björken segast av alla trädslag. Minst sega är i tur och ordning sälg, gran och asp – allt enligt den listning som Träcentrum har gjort. Jag lade in deras tabell på denna sida, som en extra information. Tack för frågan. / Hälsningar Skogskunskap

Björk (Betula spp.)
Väldigt intressant om björkar. Jag undrade egentligen bara vilket virke som är segast. Tänker på uttrycket: "Att vara av segt virke". Undrar nu vilket virke som inte alls är segt, utan skört.
Volymfunktioner

Hej Erik, Brandels funktioner gäller för gran minst 4 meter hög och 4,5 cm i diameter, och vi har fetmarkerat de funktioner som används för norra och södra Sverige. Den icke-feta funktionen är Brandels utökade med krongränshöjd, som ger större precision. Den valde vi dock att inte ha med i själva verktyget. En kortbeskrivning av Brandels funktioner finns i en Fakta Skog: https://www.slu.se/contentassets/3eb2b64ac79f4bd4b9b9d331d233bcae/brandel.pdf

Hälsningar Skogskunskap

Volymfunktioner
Är Brandels funktioner med avgärnsning rätt angivna - ser inte olikheter av små och stora träd i höger kolumnen större än mindre än 4,5?? läser jag tokigt?
Antal stammar

Tack Oskar, ibland är det enkla det bästa. / Skogskunskap

Antal stammar
bästa verktyget
Lind (Tilia spp.)

Hej Birgitta, jo visst kladdar lindar. Även om de är vackra är det kanske inte så praktiskt att ha dem över just en parkering. Men visst kan de beskäras - linden tål väldigt mycket "stryk". / Hälsningar Skogskunskap

Lind (Tilia spp.)
Lindar är vackra, även namnet. Har säkert 8 stycken, enorma trädkronor. Just nu släpper den ifrån sig en kletig nästan sirapsliknande ämne. Eftersom de är placerade i varsitt hörn av en 7-dygnsparkering blir det kladdiga bilar. Jag vill inte att man tar bort dem. Kan man beskära dem? Mvh Birgitta Ersson Nockeby Torg Bromma
Kostnader och prestationer i gallring

Hej Lennart, När det gäller de absoluta beloppen verktyget räknar fram så måste hänsyn tas till priserna för arbetskraft och diesel med mera, som varierar över tiden. Verktyget är i första hand ett hjälpmedel för att förstå hur kostnaderna påverkas av faktorer som medelstam, underväxt mm. Du kan själv ändra ingångsvärden på maskinkostnader etc. Lycka til. / Hälsningar från Skogskunskap

Kostnader och prestationer i gallring

Undrar om det finns någon entreprenör som får så bra betalt. Eller så är man för dålig på att förhandla. Tog era förslag och eran timpenning. Skulle ge 234 kr kubiken. Har förhandlat med både XX [reds. ändring] och YY [reds. ändring]. 210 kr är taket Max från båda med dagens diesel pris vid 0,10 gallring ??

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

Hej Charlie, I nordamerika kan de största och äldsta träden vara 500 år gamla innan de faller för åldersstrecket. Den äldsta douglasgranen är, enligt Wikipedia, 1300 år. / Hälsningar från Skogskunskap

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

hur gammal är den?