Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2023-01-26
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (3 st)

Anita · 2022-06-03
Hej När tar man frö från björken? är det de långa hängen som är frö som syns nu i juni på björken?
Svar från Skogskunskap · 2022-06-03

Hej Anita, Vänta till slutet av juli-början av augusti när fröna har mognat och innan de börjar släppa från hängena. / Hälsningar Skogskunskap

Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap
2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Al (Alnus spp.)

Hej Sture! Så här svarar en av forskarna på Skogforsk på din fråga: 
"Vissa av våra trädarter har olika typer av anpassningar för att klara att växa på blötare marker. Alla träd behöver syre och vatten och denna reglering sker genom klyöppningar, koldioxid in och ut syre och avdunstning av vatten. Men träd behöver också syre som den får från sitt rotsystem och om marken vattenfylls försämras gasutbytet kraftigt. Rötter dör av syrebrist och det blir svårt att ta upp näring. Det finns många strategier hos träd som klarar att växa på blötare marker och en vanlig strategi är att öka mängden rötter och att utveckla adventiva rötter, dvs rötter som växer ut från andra delar av trädet än från andra rötter. Al är ett träd som dessutom kan kvävefixera tillsammans med bakterier och på så sätt fixa sin egen näring (kväve). Denna förmåga gör att Al också kan växa på torra marker. De har ett försprång gentemot andra växter som inte kan kvävefixera. Det har alltså inte så mycket med ”törst” att göra. Salix-arter är också kända för att växa på alla möjliga marker inklusive blöta marker. Deras förmåga är att snabbt bilda mycket rötter och även av typen adventiva rötter som passar bra när de växer längs vattendrag m.m. Huruvida det finns skillnader i antalet klyvöppningar känner jag inte till men däremot finns skillnader i hur länge en växt ”väljer” att ha dessa öppna respektive stängda. Olika egenskaper ger olika fördelar i olika miljöer. Precis som på alla marker kommer vattennivån förändras om man tar bort alla träd."

Al (Alnus spp.)
Hej! Jag fick nyligen höra det här påståendet: "Alar växer i blötare mark för att de dricker mycket mer vatten än träd som trivs på torrare mark. Om man tar bort alla alar från en torr markyta kommer det leda till att marken blir vattensjuk, eftersom alarnas törst gjorde att vattennivån hölls lägre." Förutom att trädet binder upp vatten när det växer är det väl avdunstningen från trädet som framförallt avgör hur mycket vatten det dricker!? Avdunstningen sker ju genom klyvöppningarna i bladen, så om påståendet stämmer, betyder ju det att alen har många fler och/eller större klyvöppningar i bladen än andra träd! Tacksam för hjälp med att bena ut vad som är rätt och fel i detta!
Al (Alnus spp.)

Hej Iris och tack för din fråga. Vi har nu uppdaterat texten med lite utförligare information om varför socklarna är viktiga för den biologiska mångfalden.

Al (Alnus spp.)
"Stubbarna utvecklas då till kraftiga s.k. socklar, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden." - Varför är just de kraftiga socklarna så viktiga för den biologiska mångfalden?
Alm (Ulmus glabra)

Ja, det här var en jättebra faktasida. Jag kommer att ranka den fem av fem. Toppenbra jobbat.

Al (Alnus spp.)
Hej! Kan al andvändas till husbygge. Tex till plank och klädselbrädor? Mvh Anders
Al (Alnus spp.)

Hej Anders! 
Vi har tyvärr inte svaret på din fråga, men ett tips är att kolla med Träcentrum i Nässjö (info@tracentrum.se).

Vändplaner och vändplatser

Bra input. Vi har lagt till en länk till Biometrias publikation (sidan 16-17) där du hittar alla mått för vändfickor.

Vändplaner och vändplatser
längd på vändfickan ?
Vändplaner och vändplatser

Det har du rätt i. Vi har ändrat till 5,5 m i illustrationen nu. Tack för tips! 

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

Hej Gro, Tack för intressant tips. Jag känner inte till några sådana försök i Sverige men det kanske dyker upp på sikt eftersom forskningen om douglasgran pågår för fullt. / Skogskunskap

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)
Hej! Finns det några Svenska försök på at odla Douglas på större avstånd, som man ser det i Frankrike? Det ska tydligen främja stabiliteten även i ungdommen och ge ett fint resultat.
Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

Hej Viktor, Det låter som en chanstagning med lokalen. Douglasgranen vill helst ha tillgång till rörligt vatten hela året, ungefär med samma krav som granen. Men på din lokal: se till att göra en ordentlig högläggning (kan ju göras med spade om du bara ska sätta 3 plantor) för att slippa den blötaste fasen, och plantera tillräckligt djupt för att rötterna inte ska torka ut under sommaren. Tänk på att douglas är frostkänslig också. Douglasplantor kan du hitta via din lokala skogsplantskola eller surfa in på t.ex. Södra skogsplantor eller Svenska Skogsplantor, som båda har douglas i sortimentet. Lycka till / Skogskunskap.

 

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)
Hej! Väldigt länge varit intresserad att sätta 3-4 Douglasgranar vid ett område som blir väldigt blött vid tidig vår för att senare vara torrt under resten av sommaren. Är det bra? Och andra frågan, jag har väldigt svårt att hitta plantor, tips på vart jag kan få tag på det? Tack!
Kostnader och prestationer i röjning

Hej Oskar, se mitt svar till tidigare frågeställare. Du kan alltså justera dagsverkskostnaden själv, denna varierar ju. Men vi ser över om vi ska använda ett högre defaultvärde (sannolikt är det så). / Skogskunskap

Kostnader och prestationer i röjning
Det känns som att detta verktyg ger en "glädjekalkyl" över röjningskostnad och skapar falska förväntningar hos markägare. Har ni justerat till dagens timpeng på röjare?
Granbarkborrens naturliga fiender
Mycket bra information och filmer. Tack
Al (Alnus spp.)

Hej Alice, Förstår inte riktigt frågan. Alen fixer ju luftkväve och binder det så att det blir tillgängligt även för andra växter. När bladen faller till marken stiger kvävenivån till nytta för andra kvävegynnade arter. / Hälsningar Skogskunskap

Al (Alnus spp.)
Hej! Jag undrar om alens kvävefixerande egenskaper automatiskt bidrar till att andra växter i dess närhet får ett automatiskt lägre kvävevärde?
Vändplaner och vändplatser
Är det inte 5,5 m vägbredd på vändslinga med radie 22 m (djup 50m)?