Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2023-01-26
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (5 st)

Rosalie Selhorst. Planerare · 2024-02-28
Hej! Jag var ute idag i ett ungt granbestånd, ca 30 år gammalt och ca 14 m högt. Det var flera träd i ett glesare område som hade en "krans" av kottar lång ner och tätt intill stammen. Alla kottar hängde i en rad med samma höjd runt stammen. Och på alla granar som hade kottarna så så hängde "kransen" på samma höjd. Vad är detta? Vad kan detta bero på? Mvh Rosalie
Svar från Skogskunskap · 2024-03-04

Hej Rosalie!
Det är mest troligt grankottar infekterade av svampen grankotterost. Normalt trillar grankottar ner från granen när fröna klängts ut kotten på våren. Grankotterost är en ”smart” svamp som får angripna kottar att växa fast och sprida sina sporer i flera år. En rostangripen kotte kan sitta i minst 8 år, troligen längre, och fortfarande sprida sporer.

Grankotterosten är en värdväxlande rostsvamp som har bland annat hägg som värdväxlande art.

Student på miljövetarprogrammet · 2023-03-22
Man vet att skogsavverkning, framförallt kalhyggesbruk, hotar den biologiska mångfalden på det sätt att det skapar en homogen livsmiljö där få arter kan leva med en begränsad variation av mångfald. Forskning visar att kalhyggen skadar ekosystemets funktioner och leder till en skog med få strukturella element, vilket påverkar artrikedomen i skogen och utgör en fara för bland annat svampsamhällen, lavar och insekter. Men ett bättre alternativ till kalhyggesbruket är kontinuerligt skogsbruk som efterliknar naturliga störningsregimer och främjar den biologiska mångfalden. Varför används inte ett mer kontinuerligt skogsbruk i dagens skogsförvaltning?
Svar från Skogskunskap · 2023-04-05

Hej! Varje skogsägare har ett eget mål med sin skog och det är Skogsvårdslagen som reglerar och ställer krav på skogsägaren, men skogsförvaltning bygger till stor del på frihet under ansvar. På senare tid har intresset ökat för skogsskötsel för flera mål och behovet av kunskap om effekterna av olika skötselregimer är stort. Skogforsk har många projekt som bidrar till kunskapsuppbyggnad, däribland ett fältförsök som visar på alternativa skogsskötselmetoder som efterliknar naturliga störningar. Läs mer på Effaråsen - målbilder för miljöhänsyn.

Anita · 2022-06-03
Hej När tar man frö från björken? är det de långa hängen som är frö som syns nu i juni på björken?
Svar från Skogskunskap · 2022-06-03

Hej Anita, Vänta till slutet av juli-början av augusti när fröna har mognat och innan de börjar släppa från hängena. / Hälsningar Skogskunskap

Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap
2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Lagen och gallring

Hej Malin!
Det är nog bäst om du kollar det direkt med Skogsstyrelsen, eftersom det är från deras föreskrifter vi har hämtat diagrammet.

Lagen och gallring
Hejsan, Jag skriver ett kandidatarbete om hyggesfritt skogsbruk och undrar om det är okej att använda sig av diagramet i mitt arbete? Hälsningar Malin
Granbarkborre
Det vore väldigt trevligt om det ändå togs upp möjligheten, för åtminstone vissa fastigheter, att komplettera "sök och plock" med användande av utbildade specialsökhundar inriktade på granbarkborre. Tidsvinsten är mycket stor och träffsäkerheten är betydligt större än vid eget sök :)
Björk (Betula spp.)

Hur mycket dricker en fullvuxen björk under året?

Gallring för självverksamma

Hej Emil,
Vi använder samma definition som Skogsstyrelsen:
Självverksamhet innebär skogsarbete på egen mark som utförs av skogsägarna, familjemedlemmar eller av ägaren fast eller tillfälligt anställd personal (ej entreprenörer). Småskaligt skogsbruk innebär markägande mellan 5 och 5000 hektar.

Gallring för självverksamma
Hej. Det står ibland småskalig skogsbrukare och självverksam. Vart är den ungefärliga gränsen som går för detta? Jag ser mig själv som liten på mina 30 ha men ni kanske menar allt under 100 eller ännu mer när ni pratar om småskaligt?
Björk (Betula spp.)

Hej Claes!
Slutavverkning ökar generellt avrinningen under ett antal år men vi kan inte bedöma hur detta påverkar vattenförhållandena i enskilda fall. För ytterligare information, besök gärna dessa sidor:
Slutavverkning – problem
Slutavverkning – åtgärder

Björk (Betula spp.)

Markägaren har fällt skog i ett område. Nu säger stugägare att deras sommarstugor fylls med vårvatten som inte tidigare har skett. Kan det bero på skogsavverkning?

Kostnad för vägunderhåll

Hej Lars!
Hur ni ska indexera för att ta höjd för framtidens inflation och kostnadshöjningar är svårt att ge råd om.

Det vi vet är att från januari 2011 och fram till januari 2023 har de årliga kostnadsförändringarna varierat mellan -0,8 % (2015) till +13,0 % (2023). Medelförändring av entreprenadkostnaderna inom väg har under perioden 2011–2023 varit +3,4 %. Källa: entreprenadindex.se.

Entreprenadindex visar på kostnadsminskningar under januari och februari 2024, men hur året blir är för tidigt att uttala sig om.

Kostnad för vägunderhåll
Hej, vi tar ut en andelsavgift för vägskötsel i vägsamfälligheten. Hur kan vi indexera kostnaden på lämpligt sätt för att ta höjd för inflation och kostnadsökning för vägskötsel (entreprenad)?
Rödek (Quercus rubra)
Inhandlat en meterlång rödeks bräda på Slöjddetaljer. Ett vackert träslag, ska bli ett par klockor samt några ljusstakar.
Vändplatser
Funderade på kostnaderna för de olika vänd-möjligheterna. Om man antar att kostnaden är samma för 1m^2 i alla fallen så är det ju ett som är mycket dyrare än de övriga. Y- och T-fickan är mindre än halva vändplanens arean.
Gödsling av skogen

Hej Ville,
Med skogsgödsling avses gödsling med kväve (N), framför allt Skog-CAN som är det vanligaste gödselmedlet. Gödsling med motsvarande 150 kg N/ha. Eftersom kväve är det mineralnäringsämne som det råder brist på finns i de flesta fall ingen anledning att gödsla med något annat.

Även askåterföring är tillståndspliktigt (Askåterföring - Skogsstyrelsen), så vår gissning är att alla typer av tillsatser till skogen borde vara tillståndspliktiga. Men för att få ett säkert svar är vårt råd att du tar kontakt med Skogsstyrelsen. 

Gödsling av skogen

Hej!
Skogsstyrelsen skriver att det krävs samråd för att gödsla med kväve, och här kommer min fråga. Gäller samrådsanmälan för gödsling endast när det handlar om kväve eller är det alla typer av gödsel? På Skogsstyrelsen står det endast om gödsling med kväve, därför undrar jag vad som gäller med andra typer av gödsel. Finns många olika typer av gödsel idag som inte enbart innehåller kväve utan annat också. Vad jag menar med andra typer av gödsel är exempelvis dom som finns i butiker för privatpersoner, dom innehåller en väldigt låg andel kväve. Vad gäller exempelvis för gödsling om man använder sig utav trädgårdsgödsel, krävs samråd då också eller är det enbart med kvävegödsel? Bifogar Skogsstyrelsens hemsida om gödsling och samråd där jag har fått min information: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/godsling/att-godsla/

Kontakt

Hej Rosalie!
Det är mest troligt grankottar infekterade av svampen grankotterost. Normalt trillar grankottar ner från granen när fröna klängts ut kotten på våren. Grankotterost är en ”smart” svamp som får angripna kottar att växa fast och sprida sina sporer i flera år. En rostangripen kotte kan sitta i minst 8 år, troligen längre, och fortfarande sprida sporer.

Grankotterosten är en värdväxlande rostsvamp som har bland annat hägg som värdväxlande art.

Kontakt
Hej! Jag var ute idag i ett ungt granbestånd, ca 30 år gammalt och ca 14 m högt. Det var flera träd i ett glesare område som hade en "krans" av kottar lång ner och tätt intill stammen. Alla kottar hängde i en rad med samma höjd runt stammen. Och på alla granar som hade kottarna så så hängde "kransen" på samma höjd. Vad är detta? Vad kan detta bero på? Mvh Rosalie
Lind (Tilia spp.)
Många gnäller på att Linden skräpar ner, men den heter skogslind av en anledning att den ska växa vilt i skogen där skräpar den aldrig ner. Det är inte Lindens natur att växa i våra tama samhällen i trädgårdar över hus och parkeringsplatser. Det är ni som har planerat vilda träd och därmed tagit hem det vilda så som att man skulle ta hem ett vilddjur och sen klagar människan över att de beter sig vilt och skräpar ner. Vad är det för fel på äppelträd eller plommonträd varför ska man plantera höga vilda träd nära bebyggelse? Skyll er själva.
Utmärkning av vägen - snökäppar

Om den som kört av snökäppen inte plockat upp och lämnat den för plaståtervinning, så är det väghållarens ansvar.

Volymfunktioner
Jag sökte volymtabeller, inte funktionerna eller formtalen.
Bonitet - Skogshögskolans system

På förekommen fråga @Johannes Båth. Densamma ställdes av mina kollegor som arbetar längre ifrån området än jag själv, varför jag kontrollerade det. Bakomliggande funktionerna kan du hitta i Hägglund, Björn (1981) Samband mellan ståndortsindex H100 och Bonitet för Tall och Gran i Sverige. HUGIN RAPPORT nr. 26. Notera att boniteten här avser volymmedeltillväxten vid dess kulmination, eller, om detta inte har skett vid 150 års ålder, därvid. Dessa funktionerna baserades på provyteutvecklingar som motsvarade fullslutna bestånd som alltså borde ta tillvara ytans produktionspotential. Utgångslägena utgjordes av funktioner som presenteras i samma rapport. Framskridningen använde funktioner från Ekö, P-M, Agestam, Eric. 1981. Prognoser baserade på provyteutveckling. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidsskrift 79 (1/2), s. 77-82. ISSN: 0371-2907. Eftersom värdena ansågs något höga för låga boniteter, tillämpades en reduktion (koefficienter F1, F2) som utgjorde upp till 20% för H100 =10 och sedan linjärt sjunker mot 0% för de högre boniteterna. Troligtvis handlar överskattningen om gränsmarkerna mellan myrmark och skogsmark, där underlagsmaterialet är baserat på provytor som bedöms falla på 'skogsmark', snarare än myrmark, vilket kan ha påföljden att tillväxtpotentialen här blir något överskattad. Funktionerna finns digitaliserade på min github i programmeringsspråket R: https://github.com/Silviculturalist/forester/blob/main/R/Hagglund_1981_si_to_bonitet.R Notera att stora förändringar i funktionsbiblioteket fortfarande pågår.