Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2020-02-17

Kommentarer (2 st)

2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap
Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Dammbindning
Hej Janne, Skogforsk har gjort lite aktuella efterforskningar och kommit fram till: Magnesiumklorid som är billigast kostar idag 2300 kr/ton, och det går åt cirka 1 ton per kilometer. Kalciumkloriden är något dyrare, men vi har ingen exakt siffra. Dustex (alltså en ligninprodukt) kostar 1100 kr/ton i utspädd brukslösning (22 %), men då går det åt 12 ton per kilometer enligt rekommendationen. Lignin är i detta fall betydligt dyrare. Det är också mer maskinintensivt att sprida lignin jämfört med vanligt vägsalt och det behöver planeras tillsammans med leverantören. / Hälsningar Skogskunskap
Filmer om vägbyggnad och vägunderhåll
Hej Per, Filmproduktionen ligger utanför vår omedelbara kontroll men flera av de planerade filmerna ska vara "nästan färdiga" och borde kunna publiceras löpande framöver. Jag vågar dock inte säga när men kan lägga in en kommentar när vi har fått närmare besked. / Skogskunskap Uppdaterat: Två filmer väntas vara klara för publicering strax efter nyår, under våren kommer ytterligare ett par filmer. Totalt blir det sannolikt nio filmer, om alla når i mål.
Filmer om vägbyggnad och vägunderhåll
När kommer resterande filmer att publiceras?
Dammbindning
Hur klarar sig Sulfitlut ifråga om kostnad per m2, jämfört med tex salt?
Skogsvård och ekonomi
Hej Monika, bra kommentar. Vi har övervägt det på detta och flera andra verktyg. Samtidigt måste vi ta hänsyn till att inte ha för mycket information på svarssidan eftersom verktyget ska vara lätt att använda i mobilen också. Men vi tar upp frågan igen. / Skogskunskap
Skogsvård och ekonomi
Det vore jättebra om de inlagda värdena syns på rapporten
Snöröjning
Stort tack för svar och lärorika filmer!
Snöröjning
Hej Karin, Är det riktigt mycket snö så är ju snöslunga ett nödvändigt alternativ, se till exempel bilder från Stekenjokkvägen. Att snön ska bort från den närmaste vägsidan är ju något som plogbilarna strävar efter och med rätt plogblad, vinge och hastighet går det att få bort mycket snö så man slipper de problem du nämner. Din fråga gjorde att jag lade upp våra filmer om vinterväghållning även på denna sida (de finns samlade på sidan om filmer om vägbyggnad och underhåll). Där finns mycket kunskap. / Hälsningar Skogskunskap.
Snöröjning
Hur ser ni på snöröjning med snöslunga? Som jag ser det slipper man snöplogvallar som "blöder "vatten under vårsmältningen och orsakar stora "pott hål" Vägen torkar snabbt och man slipper dessutom stora snöhögar på platser som ska helst torka upp snabbt såsom betesängar mm.
Kostnad för vägunderhåll
Hej Magnus, I fallet med underhållskostnader är det Trafikverkets ersättningsunderlag det handlar om. I vår kalkyl för vägbyggnadskostnader är det nyckeltal från skogsbolag. / Hälsningar, Skogskunskap
Kostnad för vägunderhåll
Hej! Vad grundas underhållskostnaderna på? Utgår de ifrån nyckeltal från skogsförvaltande företag eller Trafikverkets ersättningsunderlag för enskilda vägar som är berättigade till statsbidrag?
Björk (Betula spp.)
Hej Michael, Det kan finnas många orsaker till att en björk får dubbelstam. Någon gång har toppskottet blivit skadat av en insekt, svamp eller viltbetning. Sidogrenar tar över och strävar uppåt nu när toppens apikala dominans inte längre är härskande. Ibland blir det en sidogren som bildar den nya stammen, ibland kan det vara två eller flera som båda strävar uppåt utan att ge sig för den andre. / Hälsningar Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Varför delar någon björk här och där sig så att det blir en klyka med två lika grova stammar uppöver? Är det skada eller anlag?
Rödek (Quercus rubra)
Hej Sverker, så här skriver vi om ekollon "Om du lagrar ollonen själv ska du förvara dem så att grobarheten bibehålls. Vattenhalten får inte sjunka under 40-42 %, och lagringen kan ske i fuktig sand eller sågspån över en vinter." Det borde vara överförbart till rödek också. Ett annat uppsnappat tips (från Anders Ekstrand) är att förvara ollonen i en nätkasse som placeras i rinnande vatten - om du skulle ha någon bäck till hands som inte fryser under vintern... Lycka till / Skogskunskap
Rödek (Quercus rubra)
Har just plockat 4-5 liter ollon av rödek. Hur skall de förvaras över vintern? Funderar på att ha dem i hinkar blandat med torr torv i växthuset. Ett alternativ är att så ut dem i stora krukor redan nu och låta dem stå i växthuset. Vilket är bäst?
Gran under skärm
Hej Jon, I slutändan, efter att björkskärmen har avvecklats, ska ju beståndet växa vidare som ett granbestånd (med en del björkar sparade). Det bör ha ett normalt förband från början, plantera gärna 2000 granplantor per hektar under skärmen, och glesa ut efter hand i röjningar och gallringar. I många fall när vi startar med en björkskärm får vi också naturligt föryngrad gran underifrån. Då får naturen bestämma hur tät föryngringen ska vara. / Skogskunskap
Gran under skärm
hur mycket gran per hektar rekommenderar du under skärmen (beklager for dårlig svnesk på forhånd, jeg er nordmann)
Frostrisk
Hej anonym, Du hade frågor kring både längd på omgivande skogskant och närhet till sjö. När det gäller omgivande skog påverkar det risken för utstrålningsfrost. Ju högre skogen är, desto längre in i plant/ungskogen påverkas frostrisken positivt. Det bör gå att göra ett överslag från en skogskarta. Omgivande skog får särskilt stor betydelse om hygget/ungskogen är litet/liten. En sjö kan också påverka frostrisken genom att vattnet har en utjämnande effekt på temperaturklimatet. Här är förstås en liten skogstjärn av mindre betydelse än en större sjö. Det går inte att säga någon exakt gräns, och naturen är ju heller aldrig så exakt eller svart och vit. Om du använder verktyget så kommer du att se att det ofta är andra faktorer som har större betydelse för frostrisken. / Hälsningar Skogskunskap
Frostrisk
Närhet till sjö, vad innebär det? Gränsa till sjö? inom 1000 meter till sjö?
Frostrisk
Längd på omgivande skogskant... ska man räkna ut det själv?