Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2019-11-01

SENASTE KOMMENTARER
Skötsel av förädlad skog
Hej Emma, Jag vet inte riktigt vad du tänker på, det finns förädlat material även för norra Sverige som växer bättre än oförädlat. Men för de allra kärvaste områdena kan det vara begränsad tillgång, det finns alltså inte alltid tillräckligt med frö för att skapa förädlade plantor. Om du lägger in en planteringslokal i norra Sverige i verktyget Plantval kan du se vilka vinster du kan få av olika förädlade granar och tallar på olika platser. / Hälsningar Skogskunskap
Skötsel av förädlad skog
Varför går de förädlade sorterna av barrväxter mindre bra att odla i norra Sverige?
Var finns kulturlämningarna? Inventering och databaser
Hej Lena, tack för påminnelsen. Ja, Fornminnesinformationssystemet är ju överflyttat till Kulturmiljöregistret. Vi ska se över och uppdatera information och länkar här. / Skogskunskap
Var finns kulturlämningarna? Inventering och databaser
hej, info angående FMIS behöver uppdateras till KMR med mera.
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Britt, du behöver inte vara orolig. Boken förökar sig med frö och inte med rotskott. Den täta föryngring du ser under din bok beror på att bokollonen fallit ner och grott under något bra ollonår (i kombination med gynnsam väderlek för groning och tillväxt). / Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
Hej! Jag undrar hur boken förökar sig, genom sina bokollon eller genom rotskott, eller båda kanske? Boken är det vackraste trädet tycker jag, men jag såg ett område med stora bokträd och under var det massor av boksly, så jag är rädd att den sprider sig med ett stort rotsystem som aspen gör.
Ek (Quercus spp.)
Bra fakta🤩👍🏾
Lärkar (Larix spp.)
Hej Anonym, ett tips är att läsa vidare i de länkar vi har på sidan, till exempel faktabladet från Svenska Skogsplantor, och sen gå vidare därifrån genom att söka på nätet. Lycka till med skolarbetet. / Skogskunskap
Lärkar (Larix spp.)
Jag gör ett skolarbete om träslaget Lärk och ska då ha med vad lärken används till. Jag hittar inget om det i texten men ni kanske vet? Eller så kanske ni har tips på hur jag hittar information om detta.
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Jenny, Tack för bilden, och visst är de runda fläckarna lavar. Det är epifytiska lavar som sitter på trädets bark som inte påverkar trädet på något sätt. Bilden är ju inte så tydlig och detaljerad, men så här svarar lavexperten Örjan Fritz på Naturcentrum: "Det ser ut som blemlav Phlyctis argena, en mycket allmän lav på slätbarkiga stammar, ofta av bok. Och som sagt, det är en epifyt, ej parasit." / hälsningar Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
Hej! Jag undrar precis som Gunnel ovan om vita runda fläckar på barken. Länkar till en bild. Är dessa alltså skorplav? http://www.boonatur.se/bokstam.jpg
Virkesegenskaper och tillredning
Bra info
Måttenheter - Omräkningstal
Hej Peter, utbytesberäkningarna med Cernolds tabeller får bara betraktas som ett grovt överslag och resultatet kan skilja mycket beroende på trädens avsmalning etc. Men är du i en skånsk slutavverkning är det sannolikt grova träd, du kan ju prova att lägga dig mellan medel och grov dimension. / Skogskunskap
Måttenheter - Omräkningstal
Hej. Vilken tjocklek ska jag välja när jag vill räkna om från skogskubik till toppmätt i slutavverkning i Skåne? Antar att "Klen", "Medel" och "Grov" är ett genomsnitt sett över hela Sverige. Blir det fel om jag väljer "Medel" eftersom jag tycker att beståndet är "medel" i skånska mått sett men kommer man upp en bit i landet kanske det ändå betecknas som grovt? Beståndet ligger kring G 40.
Al (Alnus spp.)
Hej Måns, se tidigare fråga om alens ålder, som normalt blir cirka 60 år. Om alar avverkas, vilket ju sker ibland när de är fullvuxna (om de inte sparas längre för naturvårdens skull), görs det normalt vid denna ålder eller något tidigare. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hur gamla är träden då de avverkas?
Skogsbruk med och utan hyggen
SNF;s Rapport 2018 vitbok över svenskt skogsbruk ”Från mångfald till enfald ” av Malin Sahlin är en saklig beskrivning om hur hållbart skogsbruket är!
Gallringsfritt skogsbruk
Hej igen Gustav, jag fick ett snabbt svar från professor Urban Nilsson, som ju bland annat bearbetat den stora serien GG-försöken där tall ingår och även gallringsfria alternativ. Han skriver så här: "Om det är långt från väg och besvärlig transport är gallringsfritt inte alls fel. Plantera ca 1800-2000 plantor och skydda dem mot bete. Men normala avgångar får han ca 1400-1500 kvar efter röjning och han kan gärna lägga till lite löv om det blir luckor. Men den rumsliga fördelningen har liten betydelse inom rimliga gränser. Därefter kan beståndet stå och växa tills det är dags för slutavverkning. Han kommer att ha fått lite självgallring men det är de klenaste stammarna som dör så det gör inte så mycket. Nettototalproduktionen blir troligen lika bra eller bättre än om beståndet hade gallrats och skillnaden i dimension för de grövsta träden blir ganska liten. Risken som han tar är att han inte har stickvägar om något skulle hända beståndet när det har passerat tidpunkt för första gallring. Och han får naturligtvis ingen inkomst från gallringarna. Men den hade kanske inte blivit så hög givet det långa skotningsavståndet." Med andra ord Gustav är du på rätt spår.
Gallringsfritt skogsbruk
Hej Gustav, det låter som en spännande lösning du vill prova på. Det verkar som om du har en blandskogsmark där både tall och gran kan trivas, och en gissning är att om du planterar tall får du säkert insådd av gran i beståndet om det finns granar i närheten. Att då låta bli att gallra gör att du kanske på sikt skapar en blandskog (eller till och med granskog) i stället för den tallskog du strävade efter, om jag förstod dig rätt. Att vi har lite beskrivet om gallringsfritt i tall beror snarast på att det är väldigt lite beforskat. Jag skickar din fråga vidare till gallringsproffs på SLU så får vi se om det kommer något mer kvalificerat svar. / Skogskunskap
Gallringsfritt skogsbruk
En kommande plantering på en G24 (enligt skogsbruksplanen) på frisk dränerad mark i sydslutting med ett skotnigsavstånd på ca 1000m. Mycket fin blandskog av tall och gran stod innan och jag tänker att ett varmare klimat kanske talar för att hellre satsa på tall. Upplever det som något av en torrbacke iallfall. Jag ser inte att ett gallringsskogsbruk är någon bra lösning och tänker att ett gallringsfritt upplägg är att föredra. Långt bort, lite tuff terräng och svårt att bevaka och städa upp skador. Men lite beskrivet om ett ordentligt upplägg för det tycker jag. Det enda jag läst är 1400 stammar/ha efter sista röjning men i det försöket ingick ändå en förstagallring med allt vad det innebär. Jag ser hellre att det som självgallras blir matjord istället för att vara inne och köra i beståndet(oavsett hur och med vad) och slippa bidra med massved till negativt netto och få en massa risker för skador som "tack för hjälpen". Ingen verkar riktigt vilja peka med hela handen och visa på att det finns en grund för att bedriva gallringsfritt skogsbruk. Men jag har kanske bara inte hittat det är? Tips emottages