Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2019-11-01

SENASTE KOMMENTARER
Priser på skogsfastigheter
Hej Peter, rekommenderar att du frågar en mäklare. Det kan vara billigt men det kanske också är en mark som är viktig för en annan skogsägare, då kan den betinga ett högre pris trots att det inte växer så mycket. / Skogskunskap
Priser på skogsfastigheter
Jag vill köpa 0,5 hektar impediment skogsmark som gränsar min mark. Hur mycket ska man betala för den? Det växer näsan ingenting där. Några träd och buskar.
Förräntningskrav
Hej Ove, Kan hålla med om att det är knepigt. I det gamla Kunskap Direkt hade vi några grafiska presentationer och animeringar av detta men det följde aldrig med till Skogskunskap. Vi kanske ska väcka liv i det igen. Tills vidare har jag nu lagt in länkar till sidor som berättar mer om skoglig kapitalavkastning och förräntning. / Hälsningar, Skogskunskap
Förräntningskrav
Hej. Denna är lite svår att förstå hur det är räknat. Går den att göra utförligare eller komplettera med en graf?
Filmen om död ved
Utmärkt ljudkvalitet och uppfattbarhet. Låg, ej störande musik.
Antal stammar
Hej x, Du måste drabbats av något tillfälligt fel, verktyget fungerar som det ska / Skogskunskap
Antal stammar
Funkar inte
Kontakt
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap
Kontakt
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Plantval
Hej Susanna, att det inte finns fler trädslag beror på att vi inte har tillräckligt mycket försöksdata för att kunna beräkna hur de beter sig på olika breddgrader och höjd över havet. Nu finns i alla fall en länk till en sida som i text beskriver hur man ska resonera när det gäller val av andra lövträdsarter. / Skogskunskap
Plantval
Det saknas trädslag. Skulle vilja ha med alla olika trädslag som odlas i sverige.. hur ska jag annars kunna välj rätt?
Trädslagsval
Hej Martin, Vi tar upp mycket om genetisk variation och dess viktiga betydelse i avsnittet https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/genvag-till-battre-skog/. / Hälsningar Skogskunskap
Trädslagsval
Hej! Varför tar ni inte upp bevarande av biodiversiteten? Det finns mängder med lokalt anpassat genetiskt skogsmaterial som försvinner vid kalhuggning och införande avsytt genetiskt material. Stora ytor med samma genetiska införda material ger stor risk för påverkan av sjukdomar med mindre motståndskraft mot sjukdomar och insekter. Vilket i slutändan kan betyda både genetisk förlust som ekonomisk förlust. Resiliens bör eftersträvas.
Varför löv?
Hej! Jag skulle vilja se mer fakta här. Hur mycket avkastning per år på medelmark ger olika trädsorter baserat på priser år 2010-2019.
Ek (Quercus spp.)
Hej Michael, Svår fråga - det finns inget generellt skydd av ekar som sådana, det försvann på 1800-talet när eken upphörde att vara regale (kronans egendom). En ek som har särskilda naturvärden, t.ex. är mer än 1 meter i diameter, är mycket gammal eller ihålig, kan dock betraktas som ett särskilt skyddsvärt träd. I så fall krävs samråd enligt Miljöbalken. Ekar som lyder under biotopskydd, t.ex. ekar i en allé, har också särskilt skydd. I ditt fall kan du alltid kontakta länsstyrelsen eller kommunen för att få veta mer. Hade eken stått på kommunal mark kan det finnas särskilda planer. I Kalmar finns en särskild Trädplan som kan laddas ned: https://kalmar.se/download/18.6c77e527167e3652d8d57f/1546849887079/Tradplan_SBK_2018_0601.pdf. / Hälsningar Skogskunskap
Ek (Quercus spp.)
Jag vill stoppa Rikshem från att såga ner en jättefin gammal ek som är hur frisk som helst. kan man bara göra det utan vidare med en ek? Den står i Kalmar och är det då en bergsek eller ? Detta är den enda eken i området.Man sågar ner väldigt många aspar som finns här men detta är den enda eken. Michael
Insektskador i gallringsskogen
ALLDELES KORREKT! Doftfällor: "När stammen av granbarkborrar redan har exploderat så handlar det om att minska förökningen. Angripna träd fälls och barkas eller transporteras ut ur skogen så snart som möjligt. Doftfällor (feromonfällor) kan användas för att locka till sig barkborrar. Fällorna har använts i stor skala under tidigare masshärjningar av granbarkborren. Om de ska få reell effekt på mängden insekter krävs en samordning med många fällor i ett större område." Det som er underlig, nærmest uforståelig? er at, etter 'Gudrun' i 2005 - så har man i Sverige ikke forsket nok: "Vi vet inte säkert" etc. sier Entomolog-ekspertisen i dag. De tester man har gjort (Os Kr.park 2007/2008) med 41% MINDRE skogdød, OM man plasserte giftsprøytede virkesfeller min. 20 m. UT (fra skogkant) på hogstflate. Dette ble gjort bare få steder i testen, noen feller bare 11 m. ut, som gjorde angrepene større... "STOPPA BORRARNA" engasjerer totalt flere tusen mennesker, og koster skjortan! Man bedriver "efterhandklokskap" og har gjort det med Sök & Plock siden 2005! Alltid FOR sent. GBB MÅ STOPPES FØR/INNEN de angriper skogen - så klart - logisk! Blir de kontrollert og FANGET I FELLER - så kan de IKKE angripe (og skade/drepe) frisk stående skog! NB! De kan da heller ikke FORØKE SEG, post morten, sant ja!? Man behøver ikke å være 'Rakettforsker' for å forstå det, eller hur? Slogan:"Stoppa borrarna, når det er FOR mange av dem! INNEN de tar livet av skogen din!" Sverige har ingen BEREDSKAP for å stoppe større GBB-angrep! Noen 100-tusen plastfeller med feromoner vil være en god investering for å kunne spare store beløp! 500 Mill. SEK vil kunne spare det 3-dobbelte, minst... SKS egen Insektseskpert har beregnet dette flere ganger... : https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=34681 MILLIARDENE har rullet videre siden Storstormen GUDRUN. Den kostet Sverige totalt 22,3 Mrd. - NÅ! er bare GBB-tapene (redusert virkespris +50% for avvirkning, transport, mm.) i de 15 årene siden Gudrun på ca. 15 Mrd. Hva det har kostet av administrasjon og prosjekter og møter og "Fika" vites ikke? - men det som skjer, er åpenbart ikke effektivt nok! I en KRIG må ALLE tilgjengelige våpen anvendes! Men det tar ikke mer et par år til så er "alltid i efterhand-kostnaden" lik totalkostnaden for Samhället Sverige Januar 2005 !! I Norge og Sverige/Värmland LYKKES MAN SVÆRT GODT i årene 1979-1981. 400.000 stk. feller gikk ut fra Nørje til Värmland! Det ble drept milliarder av biller i disse første prototyp-fellene. Dagen moderne selvbærende traktfeller fanger 6-8 ganger flere GBB! Ny, effektivt feromontype er effektiv i hele 16-18 uker(!) Plastfeller lever i 20-30 år!! Det kommer nok flere GBB-epidemier framover... At 100.000+ Svenske skogeiere, med GBB-skader og tap kanskje alle er betalende(!) medlemmer i LRF, så kan jo en engasjert pensjonist undre seg STORT over at IKKE! LRF har gjort/gjør et forsøk på å hjelpe sine medlemmer med å forhandle KVANTUMSPRIS/RABATTER på feller og feromoner? (Det er Svensk felleproduksjon i Gislaved, altså svenske arbeidsplasser med skatt/moms til den svenske staten...) Et lite spørsmål til slutt: HVEM i skogbransjen kan (eventuelt?) tenkes å ha fordel av (vinst) på et stadig STORT VOLUM av GBB-skadet/drept granvirke?
Snytbagge - åtgärder mot skador
Hej Kerstin, här är ett svar från snytbaggeprofessorn Göran Nordlander: "Jag vågar påstå att såpvatten inte ger ett tillräckligt skydd mot snytbaggegnag. Detta sagt mot bakgrund av den mycket omfattande provning av alla möjliga växtskyddsmedel som gjorts (även om jag inte helt säkert vet om just såpvatten testats). Om det inte ligger ett färskt till 3 år gammalt barrträdshygge alldeles intill den planterade granhäcken borde det inte vara någon fara för skador av snytbagge. Snytbaggarna lockas till färska barrträdsstubbar och vindfällda eller brända träd. Därför är det normalt ingen fara för snytbaggeskador på plantor satta i trädgårdar eller på jordbruksmark." / Lycka till med granhäcken önskar Skogskunskap
Snytbagge - åtgärder mot skador
Kan man spruta med såpvatten, mot snytbagge, undrar privatperson som satt 80 granplantor till häck, hemma på tomten. Bor i Hälsingland.
Dammbindning
Hej Gunilla, Precis som på vintern är det nog bra att undvika nysaltade vägar på sommaren, eller åtminstone se till att hundens tassar spolas av efteråt. Jag har själv hund och skulle undvika att gå på vägen om det ligger ett vitt, nypålagt, lager av dammbindningsmedel. När saltet har lösts upp är det mindre fara. Saltet torkar ut tassarna så det kan bli sprickor i trampdynorna, har jag förstått. / Skogskunskap