Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2022-01-03

SENASTE KOMMENTARER
Död ved ger nytt liv i den brukade skogen

Hej Martin, Kul om våra texter blir använda. Hoppas du laddade ner och tittade på syntesartikeln också, och inte minst att du kikade på filmen. / Hälsningar Skogskunskap

Död ved ger nytt liv i den brukade skogen
Hej, jag vill bara tacka för den användbara och välskrivna artikeln ovan. Den hjälpte mig enormt i mitt skolarbete där jag skriver om återställning av kalhygge (där jag självklart refererade till artikeln ovan). Tack så mycket! :)
Tillväxt i blädningsskogen

Hej Leif, Visst är det en tallskog med underväxt av gran. Jag hade först valt en vanlig bild på en fullskiktad granskog men det har vi på så många andra sidor, så jag ville visa en annan form. I detta fall en skog som på mycket lång sikt kommer att utvecklas till en granskog. De som förespråkar blädning över stora arealer måste förstås vara medvetna om att vi då bara gynnar gran. Tallen måste skötas på ett annat sätt. / Hälsningar Skogskunskap

Tillväxt i blädningsskogen
Bilden visar en tallskog med underväxt av gran som efter några blädningar är en ren granskog Skulle vi inte ha mer tallskog?
Tillväxt i blädningsskogen
Får man ta ner så gamla träd ?
Björk (Betula spp.)

Hej Ella, Visst går det att hålla nere björkar i trädgårdar till exempel. Ibland dör de, men ibland kan man med återkommande och försiktig beskärning hålla liv i dem länge. Att ta av en hel meter på en tre meter hög björk låter drastiskt men inte omöjligt om du har ett tillräckligt lövverk nedanför. Men jag rekommenderar inte beskärning nu under savningstid, om du inte vill sätta en krage runt sågsnittet och samla björksav :-). Vänta till sensommaren och sätt gärna lite Lacbalsam på sårytan, alternativt under vintern. Sen får du räkna med att beskära återkommande och hålla koll på att trädet är vitalt. Men - beskärning av en björk är förstås alltid en risk för dess fortlevnad, den bedömningen får du göra själv. / Lycka till, Skogskunskap

Björk (Betula spp.)
Hej Jag har en ung tårbjörk stående, undrar vad som händer om jag klipper/beskär ner höjden? En granne har klagat. Den är idag ca 3 meter hög och de vill att jag kapar en meter. Mvh
Lagen och slutavverkning

Hej Per, Frågor rörande dispens tycker jag det är bättre att ställa till Skogsstyrelsen (Skogskunskap är ju fristående även om vi stöttas av Skogsstyrelsen). Ibland kan det ju finnas bra skäl till tidigare avverkning, ibland inte. Lycka till. / Hälsningar Skogskunskap

Lagen och slutavverkning
Hej! Jag har en fråga avgående en åkerplantering som jag har på min fastighet. Granskogen är enligt min skogsbruksplan en G30 på 56 år. Jag har upptäckt att granarna börjar bli angripna av rotröta och varje år så blåser det ned ett antal träd. Nu har jag börjat fundera på att avverka beståndet och nu under helgen va jag och tog reda på två vindfällen och då passade jag på att räkna årsringarna och mäta längden på träden och kom till att träden är 46 år och längden 24 meter. Till min fråga har skogen uppnåt lägsta avverkning ålder, och om inte finns det finns det möjlighet att få någon sorts dispans med tanke på att det just är en åkerplantering som ofta angrips av rotröta.
Lagen och slutavverkning

Hej Kaia, det finns mig veterligen inget generellt förbud mot avverkning under försommaren men det är förstås olämpligt om man har ett rikt fågel- och djurliv. Det kan ju hända att just denna skog var starkt angripen av granbarkborre och att man vill ta ut träden innan skalbaggarna har börjat svärma. Artskyddsförordningen ger en del vägledning om var man behöver ta strikt hänsyn. Finns det hasselmus i området så finns den med i Artskyddsförordningens så kallade bilaga 4 och även i EU:s art- och habitatdirektiv som en art som kräver strikt skydd. Spillkråkan är också uppräknad i art- och habitatdirektivet, och gröngöling och mindre hackspett är tillagda i den svenska artskyddsförordningen. Vill du veta vad som gäller för just denna skog rekommenderar jag dig att kontakta din lokala Skogsstyrelse. / Hälsningar Skogskunskap

Lagen och slutavverkning
Är det tillåtet att avverka skog nu på försommaren? Området nära oss avverkas totalt. Inte ens små björkar får stå kvar. Små tallar och granar har mejats ner manuellt under vintern. Nu skövlas resten. Hur är det med hänsyn av ekorr-och fågelungar. De är ju små just nu. Vi har både större och mindre hackspett, spillkråka och gröngöling på området. Även hasselmus har observerats. Är orolig för djurlivet. Avverkningen är på privat skog.
Bok (Fagus sylvatica)

Hej Nabori gillar potatis, Här är beskrivningen från Wikipedia: Vanlig bok finns i stort sett i hela Europa ner till nordvästra Turkiet. I Turkiet och österut genom Asien ersätts den av den orientaliska boken, Fagus orientalis. / hälsningar Skogskunskap

Bok (Fagus sylvatica)
Vilken del av världen växer den?
Dammbindning

Hej Lars, intressant fråga även om den ligger utanför skogsbrukets verksamhet. Det finns en rapport om dammbindning på belagda vägar från VTI som behandlar detta (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:675408/fulltext01.pdf). Dammbindning sänker friktionskoefficienten (dvs. gör det halare) och det är viss skillnad mellan olika dammbindningsmedel. Om jag tolkar figurerna rätt blir det oftast (initialt efter påläggning) ungefär lika halt som med en halv millimeter vatten på vägytan (men det är min tolkning utan att ha detaljgranskat rapporten).  / Hälsningar Skogskunskap 

Dammbindning
Hej! Jag undrar angående dammbindning på asfaltsvägar. Är det något som rekommenderas eller kan det t o m vara farligt , dvs att vägen kan bli hal? Mvh
Björk (Betula spp.)

Hej Erland, Ett normalt planteringsförband på 2x2 meter (2500 plantor per hektar) ger utrymme för lite spill på vägen om plantor dör. I takt med att beståndet växer är det viktigt att röja och gallra så björkarna inte tappar krona, då kommer du ganska snart ner till kanske 1000 stammar per hektar. Tänk dock på betesrisken - om din tallplantering var förlorad kanske det berodde på viltbete. I så fall är risken stor att även björkplanteringen misslyckas om du inte hägnar in ytan. Lycka till / Skogskunskap

Björk (Betula spp.)
Skall göra en björkplantering på en mindre yta där en del av en 15-årig tallplantering totalskadats. Saknas tyvärr naturlig föryngring i området. Plantavstånd?
Dammbindning

Hej Förskolan, frågan ligger långt utanför Skogskunskaps kompetensområde, men jag har aldrig hört talas om att man använder dammbindning i barnens sandlådor. Det låter otänkbart och onödigt. Dammproblemen uppstår ju när vägtrafiken river upp finpartiklar från vägbanan, knappast av att barn leker i sandlådan. / Hälsningar Skogskunskap

Dammbindning
Hej. Är det samma damm som kan bildas i sandlådor? Är det bäst att binda ihop med vatten/salt/rapsolja i sandlådan då också så inte barn andas in det?
Björk (Betula spp.)

Hej Livetärsomettträd,

Du lyfter en viktig fråga som också togs upp i den björkrapport som Skogforsk producerade förra året (se länk på sidan). Om fler börjar sköta sina björkskogar för att skapa såg- och svarvbart virke kommer vi att kunna ha råvara även inom landet, och även skapa incitament för inhemsk produktion. Idag kommer det mesta från Finland och Baltikum, men den ryska råvarukällan kan ju vara borta ett tag framöver. Någon uppfattning om priser i Sverige jämfört med Finland har jag inte. / Hälsningar, Skogskunskap