Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2021-05-26

SENASTE KOMMENTARER
Dammbindning
Hej Dan, du tänker nog på sulfitlut, en blandning mellan lignin och vatten. Den beskrivs på sidan, så vi har inte missat det viktiga ligninet :-). / Skogskunskap
Dammbindning
Hejsan! Kanske värt att nämnas är att skogens egna bindemedel lignin används som dammbindning (kalcium-&natriumlignosulfat) som dessutom marknadsförs och anses miljövänligt. Mvh, Dan
Rödek (Quercus rubra)
Finns några planterade längs med en stengärdsgård bakom kvarnen i Skepparslöv, Skåne. De verkar trivas och även något som ser ut som frösådd har växt upp. Träden är väl en 7 meter höga ungefär.
Lönsam skötsel
Hej anonym, visst är det så. Det står i klartext om röjningar och gallringar i texten men det hade blivit fel i tabellerna. Nu är det rättat. Stort tack för falkögat. / Skogskunskap
Lönsam skötsel
Antal röjningar står två gånger i varje skötselprogram. Antar det ska stå gallring?
Björk (Betula spp.)
Hej Chris, det är nog bara att fortsätta kratta löv. Björkrost får löven att falla tidigare och sätter ner björkens tillväxt men den dör troligen inte av svampen. Sedan kan ju vilket träd som helst ramla i en storm så det är bara att hoppas att garaget klarar sig. / Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Hej, undrar bara om det är någon fara för närliggande garage och hus om björken minst 20-25m hög och har björkrost och står på en privat tomt? Förutom att man som granne har räfsat löv sedan maj... Tack för bra sida!
Al (Alnus spp.)
Hej Kerstin, Både klibbal och gråal har en snabb höjdtillväxt i ungdomen. Den kan förstås variera beroende på om det är stubbskott (klibbal) eller rotskott (gråal) eller fröplantor som avses. I en rapport kan man se att klibbalen på de bästa boniteterna når 3 meter redan efter 5 års ålder, på magrare marker lite senare. Se https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog98/1998014.pdf / Hälsningar Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hur mycket växer en klubban på höjden om året. Alt. Hur lång tid tar det tills den uppnår en höjd på 3 meter
Volymberäkning
Hej "gammal skog växer", visst kan det vara bra tillväxt på en 150-årig tall, den är ju långtifrån överårig. Manfred Näslund visade ju för snart 80 år sedan hur 200-årig granskog kan reagera positivt på gallring och tallen är ju ännu mer långlivad. Och en årsring på bara några millimeter på ett träd med kanske 30 cm diameter blir mycket volym. Ett räkneexempel med Volymberäkning: Om tallen är 30 cm i diameter och 20 meter hög är volymen ca 0,657 m3. Med en årsring på 2 mm blir diametern 30,4 cm. Förutsatt samma höjd ökar volymen till 0,674 m3. Ta det per hektar och sprid ut det över flera år så blir det många kubikmeter i extra tillväxt. / Skogskunskap
Volymberäkning
Mätte tillväxt på en 150-årig tall som blåste omkull. Den växte som mest när den blåste omkull. Så allt snack om att skog slutar växa när de blir gamla är ej sant. Mindre årsring ja, men stor diameter gör att en växer mycket fast trädet är gammalt.
Dammbindning
Hej Mikael, Visst kan man dammbinda med rapsolja. Det finns några rapporter som tar upp det och som tyder på att det är både effektivt och inte dyrare än andra metoder. Genom att lägga på en rapsoljedimma blir ytan hård, den kan dock vara kladdig i början (med tanke på din hund:-). Jag lägger till lite om rapsolja och kompletterar med några rapporter på denna sidan. Tack för att du tog upp ämnet. / Skogskunskap
Dammbindning
Jag undrar om det är tillåtet att dammbekämpa med tex rapsolja istället för salt? Mer miljövänligt eller hur och bättre för hunden.
Virkesförråd - övre höjd
Hej Mats, vi skulle också gärna förlänga tabellerna, de klarar inte av den grova skogen. Men för det behövs någon forskare som tar sig an att ta fram nya siffror. Vi får rikta en uppmaning och samtidigt hålla ögonen öppna om det trots allt skulle finnas några nya siffror. / Skogskunskap
Virkesförråd - övre höjd
Hej! Jag tror det är dags att förlänga tabellerna i synnerhet för granen. Jag kommer relativt ofta till bestånd med en grundyta på över 50 m2 och jag tror inte det är fel på mitt relaskop...
Beståndets biomassa och energi
Hej Mari, Volymerna och energivärdet gäller för det bestånd som avverkas vid den angivna tidpunkten. Under beståndets omloppstid har ju en del tagits ut i gallringar, försvunnit i självgallring och röjning. Den totala produktionen per hektar och år är därför högre. Vill du titta lite mer på totalproduktioner, testa med verktyget Skogsvård och ekonomi, Beståndsval eller Gallringsplan. / Skogskunskap
Beståndets biomassa och energi
Hej! Jag undrar om de 277 tom TS per ha är per växtcykel dvs 82 år som angivet här ovan? Stämmer det att det blir 3,38 ton TS per år och hektar om man delade upp volymen (TS) skördad biomassa på antalet år som den tar att odla?
Samla kottar och klänga frö
Hej Dan, Om du vill läsa mer om plantans utveckling från frö och framåt kan du bläddra dig igenom Plantskolans olika avsnitt i Skogskunskap, se https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/plantering/odla-plantor---plantskolan/. Mer finns också i avsnittet Plantering, https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/plantering/. Verktyget Planthöjd visar hur stora olika plantor är efter tre år beroende på ursprunglig planttyp och behandling i fält, https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/foryngring/planthojd/. / Hälsningar Skogskunskap
Samla kottar och klänga frö
Jag skulle vilja få info om själva plantans utveckling från frö till dess den går att plantera ut; tidrymd, storlek, ev omplantering, näring, bilder, förebyggande behandling, ljus, temperatur m.m.
Fördela skatten över tid
Bra information men jag måste söka mer information, bla. om momsredovisning