Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2022-01-03

SENASTE KOMMENTARER
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej Jocke, självklart har bergarten stor påverkan på boniteten. Vi har lättvittrade och näringsrika bergarter som kalksten och grönstenar som innehåller mycket kalcium och magnesium, och dessa är ofta förknippade med hög bonitet. I andra änden hittar vi sandsten och kvartsit som är svårvittrade och ofta förknippas med låg bonitet. Redaktören är inte geolog men jag gissar att dina skiffrar ligger på den övre halvan vad gäller vittring och näringsutbud, bättre än granit, så det borde ge god bonitet. Sen har vi problemet att berggrunden på en plats kanske inte alltid avspeglar jordmånen eftersom mineralmassor har flyttats med inlandsisen. / Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hur stor roll spelar berggrunden när det kommer till bonitet? Jag är speciellt intresserad av Skiffrar (kambrisk skiffer, gråvacke skiffer). Området ligger i Tåsjödalen i Strömsunds kommun.
Kostnader och prestationer i slutavverkning

Hej Lennart, nej, vi har inte ändrat något på länge. Vi borde i och för sig uppdatera en del förinställda data om kostnader per timme etc., men huvudsyftet med verktyget är inte att få fram en exakt siffra på vad slutavverkningen kostar (det kan vi aldrig göra, det beror på omständigheterna i det aktuella fallet). Huvudsyftet är att ge en bild av hur kostnaderna påverkas av faktorer som underväxt, transportavstånd och medelstammens storlek. / Hälsningar Skogskunskap

Kostnader och prestationer i slutavverkning
har ni ändrat på listan för nu är den lägre på slutavverkningarna än den var för 7 månader sedan , har ni fått påtryckningar från storbolagen tro
Volymberäkning

Hej P-M, Ja, vi har använt den bokfunktion som räknar in grenarna. I Hagberg & Martén finns också en funktion utan grenar som vi dock inte har programmerat (men som beskrivs på sidan Volymfunktioner). Vi borde förtydliga att grenar ingår men jag ska först stämma av det med Lars Rytter som gjorde den ursprungliga sammanställningen. Tack för påpekandet. / Skogskunskap

Volymberäkning

Notera att volymskattning för alternativet Bok: hela stammar inte bara innefattar stammen utan också grenarna. Det kan vara förvillande och det kanske inte var meningen?

Bok (Fagus sylvatica)

Hej Cecilia,

Du bör fråga dig varför du skulle plantera ett träd inne i bokskogen. Boken är duktig på att föryngra sig själv om förutsättningarna är de rätta. Då får du plantor som redan från början är anpassade för bokskogens miljö. Är den uppvuxna bokskogen för tät har du problem med skugga men kanske framför allt med vatten om du skulle plantera. Vattenkonkurrensen är stor från de uppvuxna träden. Å andra sidan, om du verkligen vill ha in ett nytt bokträd så kan du ju alltid prova. Men vill du vara på säkra sidan ska du gräva av rötter från de stora träden runt planteringsgropen, se till att den alltid får vatten och ge gärna lite startgödsel (de stora träden konkurrerar om näringen också). Lycka till! / Skogskunskap

Bok (Fagus sylvatica)

Hej, Om man vill plantera in ett nytt träd i ett bokskogsparti, hur ska man tänka då? Kan ett nyplanterat träd klara sig med den täckande skugga som bokskogens krontak bildar under sommaren? Kan det fungera med en bok av annan sort? Exempelvis blodbok eller hängbok?

Hur påverkas beståndet av gallring?

Hej Tommy, Ekonomin i olika gallringsprogram är inte så lätt. Det finns många som har räknat på det men det finns inga entydiga svar. I Skogforsks studie av olika gallringsprogram med olika utgångsförband efter röjningen såg man små skillnader, men nuvärdet var högst av en hård röjning följt av få gallringar (se Skogforsk Arbetsrapport 948-2017). SLU har gjort mycket analyser på GG-serien och här ser man att ekonomin blir i stort sett samma om man gallrar eller inte i tall, däremot kan gallringen ge ett plus för gran. Men att gallringen ger inkomster tidigt under omloppstiden kan vara ett starkt argument för en skogsägare. Se kommentarer om gallringens effekter här: Professor Urban Nilssons granskning av 9 myter om gallring. / Hälsningar Skogskunskap

Hur påverkas beståndet av gallring?
Exemplet borde kompletteras med en grov ekonomisk beräkning (nuvärde), som visar om det är god lönsamhet i att sköta sin skog. Många vet att det blir marginell skillnad i volymsuttag under en omloppstid, men ett högre kvalitetsutbyte. Men ger det nåt mer i kronor och ören med tre uttag?
Plantval
Hej LMJ, det var tråkigt att höra om de frosttorkade granarna. Det kan ju ha varit otur och att det går bättre nästa gång. Frosttorka tenderar att slå hårdare mot granar som inte har invintrat fullständigt men är omständigheterna svåra (tjäle och väldigt stark vårsol) så spelar det mindre roll. Testa Plantval och vad den säger, och diskutera med plantskolan vad de rekommenderar. Lycka till / Skogskunskap
Plantval
Hej planterade gran i Ljusdals Kommun (Venåsvallen) Vägen mot Sandvik. 95 % av planten dog av frystorka. Vad rekommenderar ni för plantval denna gång ?
Dammbindning
Hej Janne, Skogforsk har gjort lite aktuella efterforskningar och kommit fram till: Magnesiumklorid som är billigast kostar idag 2300 kr/ton, och det går åt cirka 1 ton per kilometer. Kalciumkloriden är något dyrare, men vi har ingen exakt siffra. Dustex (alltså en ligninprodukt) kostar 1100 kr/ton i utspädd brukslösning (22 %), men då går det åt 12 ton per kilometer enligt rekommendationen. Lignin är i detta fall betydligt dyrare. Det är också mer maskinintensivt att sprida lignin jämfört med vanligt vägsalt och det behöver planeras tillsammans med leverantören. / Hälsningar Skogskunskap
Filmer om vägbyggnad och vägunderhåll
Hej Per, Filmproduktionen ligger utanför vår omedelbara kontroll men flera av de planerade filmerna ska vara "nästan färdiga" och borde kunna publiceras löpande framöver. Jag vågar dock inte säga när men kan lägga in en kommentar när vi har fått närmare besked. / Skogskunskap Uppdaterat: Två filmer väntas vara klara för publicering strax efter nyår, under våren kommer ytterligare ett par filmer. Totalt blir det sannolikt nio filmer, om alla når i mål.
Filmer om vägbyggnad och vägunderhåll
När kommer resterande filmer att publiceras?
Dammbindning
Hur klarar sig Sulfitlut ifråga om kostnad per m2, jämfört med tex salt?
Skogsvård och ekonomi
Hej Monika, bra kommentar. Vi har övervägt det på detta och flera andra verktyg. Samtidigt måste vi ta hänsyn till att inte ha för mycket information på svarssidan eftersom verktyget ska vara lätt att använda i mobilen också. Men vi tar upp frågan igen. / Skogskunskap
Skogsvård och ekonomi
Det vore jättebra om de inlagda värdena syns på rapporten
Snöröjning
Stort tack för svar och lärorika filmer!
Snöröjning
Hej Karin, Är det riktigt mycket snö så är ju snöslunga ett nödvändigt alternativ, se till exempel bilder från Stekenjokkvägen. Att snön ska bort från den närmaste vägsidan är ju något som plogbilarna strävar efter och med rätt plogblad, vinge och hastighet går det att få bort mycket snö så man slipper de problem du nämner. Din fråga gjorde att jag lade upp våra filmer om vinterväghållning även på denna sida (de finns samlade på sidan om filmer om vägbyggnad och underhåll). Där finns mycket kunskap. / Hälsningar Skogskunskap.