Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2019-11-01

SENASTE KOMMENTARER
Filmen om aspen
Hej, det var roligt att höra. Vi får hoppas att filmen inspirerar fler att spara aspar. / Skogskunskap
Filmen om aspen
Mycket inspirerande och lärorikt, ska spara mina stora aspar nu.
Gallringsfritt skogsbruk
Är mycket aktiv i mitt skogsbruk, plantröjer mycket tidigt sen två röjningar till, den sista med motorsåg. Tall efterfällning maj månad, Gran mitten av Augusti. Ger Ungskogar med mycket bra Grönkrona och mycket stabila bestånd. Sen en Gallring vid 30 års ålder på Gran, två Gallringar på Tall med första 25-30 år. Det ger en mycket stabil skog, har gödslat de flesta G1.
Ståndortsindex
Hej Bo, ja det låter ju väldigt högt för att vara Nordmaling. Samtidigt måste man vara medveten om att skogen inte alltid följer linjerna i kurvorna, det finns en stor variation som ligger bakom de utjämnade funktionerna. Det är också ett faktum att den nya skogen växer ibland förvånansvärt mycket bättre än den gamla som ligger bakom ståndortsindexen. Du får väl följa utvecklingen på beståndet, och kanske också kollmäta höjden eftersom den baserades på laserskanning. / Skogskunskap
Ståndortsindex
Hej Jag planterade 2005 ett skifte i Bredvik, Nordmaling med tall. Enligt laserskanningen från i sommar är medelhöjden 9 m nu. Det ger ett SI på 37,9 vilket verar helt orimligt.
Måttenheter - Omräkningstal
Hej Pelle, Netto från avverkningen får du ju reda på när virket är avverkat och inmätt av virkesmätningsförening. Ibland kan skördamätning användas för rapportering, då får du ett åtminstone preliminärt svar ganska direkt efter avverkningen. Vet inte om det var ett svar på din fråga. Antagligen får du ett svar i inmätt m3fub, då kan du använda omräkningstalen för att översätta det till m3sk. Hälsningar Skogskunskap.
Måttenheter - Omräkningstal
Tjena, hur tar man reda på vad brutto/netto för m3sk och m3fub blir i skogsavverkning!!??
Filmen om aspen
Fin film med spännande förgreningar!
Lämplig årstid för plantering
Hej Annie, det finns inget enkelt svar. På våren efter snösmältningen finns gott om vatten i marken och bra förutsättningar för plantorna att rota sig men samtidigt är risken för vårfrostskador större ju tidigare man planterar. En bra kompromiss i Götaland är nog att starta i mars-april, och hellre i april eller till och med maj om hygget är frostlänt. Det finns entusiaster som börjar redan i februari om vårvintern varit mild men då finns risk för bakslag. Men det kan också gå bra om man har tur. / Skogskunskap
Lämplig årstid för plantering
Hej! När ni skriver vår, vilken tidsperiod i månader är det ni syftar på? Tänker främst på Götaland, västra och östra delen. Mvh Annie
Gallringsplan
Hej Maria, Programmet tillåter framflyttning av nästa gallring upp till 10 år, men inte längre perioder. När det gäller kartan så är det Googles egen, och det är stora fördelar med att använda den för att zooma och klicka i. Om länsgränserna är fel någonstans är det förstås beklagligt och det är bara att hoppas på att Google uppmärksammar det. / Hälsningar Skogskunskap
Gallringsplan
Hej! Bra att detta verktyg finns på internet! En fråga och en synpunkt bara: Kan man på något sätt köra ett noll-alternativ i Gallringsplan? Alltså att inte gallra alls och låta tiden gå t ex 20 eller 30 år. Jag lyckas inte få ihop det. I kartan från google är länsgränserna helknasiga på vissa platser, t ex i sjön Sommen och mellan Blekinge och Kronoberg i Ronneby kommun. Har ni möjlighet att använda mer korrekta kartunderlag?
Björk (Betula spp.)
Hej Peter, det var en imponerande björk. Det finns ingen officiell sida som listar högsta trädet av olika trädslag men det finns en notering från 2007 i Forskning och Framsteg om en björk i Arvikatrakten som var 33,5 meter (den påstods då vara Sveriges högsta björk). Högsta trädet i Sverige ska enligt Skogsforum vara granen i Mölnbacka, uppmätt till 49,4 m. På Omberg finns en silvergran som är 49,3 m, ganska jämn kamp mellan dessa alltså. / Hälsningar Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Jag vill veta hur hög en björk kan bli i Sverige. Det växer en björk på vår mark som vi uppskattar till 34 meters höjd.
Blandskog i Sverige
En väl blandad skog skulle inte bara omfatta andra träd men också växter i sex andra nivåer som balväxter, marktäckare osv. och också utföra många andra funktioner som kväve fixering, pollinering och bilda ett kommuniseringsnätverk osv t.ex. med svampar. [Skogskunskap: Denna kommentar är kortad av redaktören eftersom den också innehöll reklam för en konsulttjänst]
Priser på skogsfastigheter
Hej Erik, tack för ett bra tips. Vi har lagt in det som en läsreferens med länk i texten nu. / Skogskunskap
Priser på skogsfastigheter
Jag vill tipsa om ett exjobb som passar in på dessa sidor: Malin Brämsgården publicerade 2018 sitt exjobb med titeln "Vilka skogliga variabler på fastighetsnivå har störst samband med virkesavkastningsvärdet på skogsfastigheter i norra Sverige?. Umeå: SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning Hon skattade avkastningsvärdet med Heureka PlanVis för många skogsfastigheter i norra Sverige, och sökte efter samband mellan mellan avkastningsvärdet och virkesförråd, bonitet med mera. "Eftersom avkastningsvärdet är viktigt för att ta fram ett marknadsvärde, finns det anledning att studera vilka skogliga variabler på fastighetsnivå som har starkast samband med avkastningsvärdet. I studiens användes data från 82 skogsbruksplaner som analyserades i Heureka PlanVis och i statistikprogrammet Minitab. En enskild variabel som förklarar avkastningsvärdet i hög grad är medelvolym per ha, men även bonitet och tillväxt är viktiga variabler. Andel av areal med höjd 20–25 meter, andel volym barr, samt andel slutavverknings- och gallringsskog äldre än lägsta slutavverkningsålder kan förklara avkastningsvärdet." https://stud.epsilon.slu.se/13739/
Eken i Sverige
Bra fakta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Beståndets biomassa och energi
Hej Henrik J, Verktyget Beståndets biomassa... togs fram för att ge en teoretisk bild av potentialer i olika skogsbestånd och för att visa vilken variation som finns. Det bygger alltså på att allt bränsle skördas, är torrt och att all energi kan utnyttjas i värme/el-pannorna, vilket ju inte stämmer med verkligheten. Verktyget Flis av Flis, som du hittar under fliken Skogsbränsle är ett mer operativt verktyg som beräknar energiinnehållet under mer praktiska förhållanden. Använd det, och där har du möjlighet att räkna på eventuell skogsbränsleskörd även i gallring. I Beståndets biomassa är det bara den biomassa som står där just då som räknas, inte det som kunnat plockas ut i gallringar. / Hälsningar Skogskunskap
Beståndets biomassa och energi
För "Svealand, blandskog på mellanbonitet" läser jag 887 MWh/ha och ålder 105 år. Tolkar jag det rätt, om jag säger att "avkastningen" (mätt i energi) då är 887/105 = 8,4 MWh/år och ha? Dvs, om vi skulle ha 100% verkningsgrad på vår process så skulle vi, från en sådan skog, teoretiskt kunna "tanka av" 8,4 MWh per hektar. Tänker jag rätt? Men sen har vi fråga om gallring: Under de 105 år som skogen vuxit har den väl gallrats och ett visst energiuttag har då kunnat göras. Hur ska detta räknas? Ska det adderas till ovanstående siffror?