Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2019-11-01

SENASTE KOMMENTARER
Al (Alnus spp.)
Hej Måns, se tidigare fråga om alens ålder, som normalt blir cirka 60 år. Om alar avverkas, vilket ju sker ibland när de är fullvuxna (om de inte sparas längre för naturvårdens skull), görs det normalt vid denna ålder eller något tidigare. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hur gamla är träden då de avverkas?
Skogsbruk med och utan hyggen
SNF;s Rapport 2018 vitbok över svenskt skogsbruk ”Från mångfald till enfald ” av Malin Sahlin är en saklig beskrivning om hur hållbart skogsbruket är!
Gallringsfritt skogsbruk
Hej igen Gustav, jag fick ett snabbt svar från professor Urban Nilsson, som ju bland annat bearbetat den stora serien GG-försöken där tall ingår och även gallringsfria alternativ. Han skriver så här: "Om det är långt från väg och besvärlig transport är gallringsfritt inte alls fel. Plantera ca 1800-2000 plantor och skydda dem mot bete. Men normala avgångar får han ca 1400-1500 kvar efter röjning och han kan gärna lägga till lite löv om det blir luckor. Men den rumsliga fördelningen har liten betydelse inom rimliga gränser. Därefter kan beståndet stå och växa tills det är dags för slutavverkning. Han kommer att ha fått lite självgallring men det är de klenaste stammarna som dör så det gör inte så mycket. Nettototalproduktionen blir troligen lika bra eller bättre än om beståndet hade gallrats och skillnaden i dimension för de grövsta träden blir ganska liten. Risken som han tar är att han inte har stickvägar om något skulle hända beståndet när det har passerat tidpunkt för första gallring. Och han får naturligtvis ingen inkomst från gallringarna. Men den hade kanske inte blivit så hög givet det långa skotningsavståndet." Med andra ord Gustav är du på rätt spår.
Gallringsfritt skogsbruk
Hej Gustav, det låter som en spännande lösning du vill prova på. Det verkar som om du har en blandskogsmark där både tall och gran kan trivas, och en gissning är att om du planterar tall får du säkert insådd av gran i beståndet om det finns granar i närheten. Att då låta bli att gallra gör att du kanske på sikt skapar en blandskog (eller till och med granskog) i stället för den tallskog du strävade efter, om jag förstod dig rätt. Att vi har lite beskrivet om gallringsfritt i tall beror snarast på att det är väldigt lite beforskat. Jag skickar din fråga vidare till gallringsproffs på SLU så får vi se om det kommer något mer kvalificerat svar. / Skogskunskap
Gallringsfritt skogsbruk
En kommande plantering på en G24 (enligt skogsbruksplanen) på frisk dränerad mark i sydslutting med ett skotnigsavstånd på ca 1000m. Mycket fin blandskog av tall och gran stod innan och jag tänker att ett varmare klimat kanske talar för att hellre satsa på tall. Upplever det som något av en torrbacke iallfall. Jag ser inte att ett gallringsskogsbruk är någon bra lösning och tänker att ett gallringsfritt upplägg är att föredra. Långt bort, lite tuff terräng och svårt att bevaka och städa upp skador. Men lite beskrivet om ett ordentligt upplägg för det tycker jag. Det enda jag läst är 1400 stammar/ha efter sista röjning men i det försöket ingick ändå en förstagallring med allt vad det innebär. Jag ser hellre att det som självgallras blir matjord istället för att vara inne och köra i beståndet(oavsett hur och med vad) och slippa bidra med massved till negativt netto och få en massa risker för skador som "tack för hjälpen". Ingen verkar riktigt vilja peka med hela handen och visa på att det finns en grund för att bedriva gallringsfritt skogsbruk. Men jag har kanske bara inte hittat det är? Tips emottages
Förräntningskrav
Hej Det finns något knepigt med er beskrivning av realräntan och skogliga kalkylräntan. Formeln i snurran fungerar som den ska, men beskrivningen är vilseledande. Grejen är ju att vi vill undvika att stoppa in nominella priser i vår kalkyl och då måste räntan korrigeras för inflation. Det även om prisökningarna för skogens netto och insatsprodukter är likadan som för andra priser. Som instruktionerna ser ut nu förledas man till att tro att man ska skriva 0% i inflationsrutan om man tror att inflationen kommer följa kpi och då blir räntan för hög - dvs. nominella räntan efter skatt. Samma beskrivning finns i förklarande texten Skoglig kapitalavkastning. Formeln för reala räntan efter skatt: rs = ((1+n*(1-s))/(1+i))-1, där rs=realräntan efter skatt n=nominella räntan, s=skattesats, i=inflation (KPI) normalt använder man riksbankens inflationsmål 2%
Vem äger skogen?
Hej Minna, lite information om svenska skogsägare finns i Skogsstyrelsens rapport från 2018 som är länkad på sidan. När det gäller drivkrafterna för skogsägare kan den årliga Skogsbarometern ge vägledning, se den senaste: https://www.swedbank.se/share/news/insikt---marknadsnyheter/skogsbarometern-2020.html Hälsningar Skogskunskap
Vem äger skogen?
Hej från Helsingfors, jag skriver en liten artikel, en jämförelse mellan Finland och Sverige, om skogsägande. Vad är skogsäagares medelålder i Sverige? Vet ni varför äger dom skog? T.ex. i Finland den största motiven är "ekonomisk trygghet när man blir gammal". Tack!
Al (Alnus spp.)
Hej Kent, om området är blött och bara 10-15 meter i diameter så är det nog ett område som du ska lämna till naturen själv att "beskoga". Är det blött, med grundvatten som når upp i ytan, krävs normalt stora åtgärder (t.ex. högläggning med grävskopa) för att du ska vara säker på att plantorna ska överleva. Men är det inte blött utan "bara" fuktigt kan du alltid testa att sätta klibbal om du letar upp mindre blöta fläckar. Men - naturen lyckas nog föryngra detta ändå, och de blöta partierna är viktiga för många av skogens arter. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hej Om man har ett blöt område där det är mossa eller blöta gräs sorter. Tallar och Björkar tar sig inte och det är säg 10-15m i diameter, vad kan man sätta för träd där, är klibbal lämplig då? Kan det göra att man kan plantera andra träd också då?
Volymberäkning
Hej Axel, Kontaktuppgifter till Skogskunskap hittar du här: https://www.skogskunskap.se/om-skogskunskap/kontakt/ / Skogskunskap
Volymberäkning
Går det att få tag på personen som är ansvarig för hemsidan? Håller på med ett gymnasiearbete där jag bland annat gör en app för att ta fram mängden kol i träd men verkar inte kunna få formlerna rätt. Skulle vara jättebra om det gick och prata med någon eller om man kan få se koden som används.
Exempel på båtnadskalkyl
Hej Peter, andelstal liksom andra frågor om gemensamhetsanläggningar är svåra frågor som vi har "duckat" för i Skogskunskap. Expertråd kan man få från exempelvis Riksförbundet Enskilda Vägar. Lantmäteriet har en handbok om Anläggningslagen (https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf). Lagen om förvaltning av samfälligheter påverkar också. Länkar till lagarna finns på denna sida i Skogskunskap: https://www.skogskunskap.se/vagar-i-skogen/om-skogsbilvagar/lagar-och-vaghallning/. Hälsningar Skogskunskap
Exempel på båtnadskalkyl
Om man har 2 gäststugor på sin fritidshustomt, är det underlag för högre andelstal?
Al (Alnus spp.)
Hej Maja, Normalt blir alen cirka 60 år. När den blir äldre kan den drabbas av röta. Det finns uppgifter på maxålder 160 år. När den gamla stammen dör kan dock nya stammar ta över från samma trädsockel, och räknar man det som samma träd kan alen nog bli ännu äldre. / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hej! Hur gammal kan en Al bli?
Bonitet - Skogshögskolans system
Hej Marie, Att alternativen är färre på bok, ek och vårtbjörk beror helt enkelt på att det inte finns några funktioner som översätter bonitet till ståndortsindex publicerade. I Skogshögskolans handledning i bonitering, som verktyget bygger på, är nedre gränsen för björk SI=18 m och bok och ek SI=20 m. Det fanns sannolikt inte tillräckligt med provytematerial för att gå längre ner, och översättningen från SI till bonitet skulle bli för osäker. / Skogskunskap
Bonitet - Skogshögskolans system
Hej, jag har uppgifter om ståndortsindex för Björk (B14 och b16) samt Ek (E16 och E18) som är lägre än minsta möjliga listval i verktyget ovan. Hur kommer det sig att listvalen inte går så långt ner på skalan? Tack på förhand!
Antal stammar
Funkar!