Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Anna Franck, anna@annafranck.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2023-01-24
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

SENASTE KOMMENTARER
Al (Alnus spp.)

Hej Sture! Så här svarar en av forskarna på Skogforsk på din fråga: 
"Vissa av våra trädarter har olika typer av anpassningar för att klara att växa på blötare marker. Alla träd behöver syre och vatten och denna reglering sker genom klyöppningar, koldioxid in och ut syre och avdunstning av vatten. Men träd behöver också syre som den får från sitt rotsystem och om marken vattenfylls försämras gasutbytet kraftigt. Rötter dör av syrebrist och det blir svårt att ta upp näring. Det finns många strategier hos träd som klarar att växa på blötare marker och en vanlig strategi är att öka mängden rötter och att utveckla adventiva rötter, dvs rötter som växer ut från andra delar av trädet än från andra rötter. Al är ett träd som dessutom kan kvävefixera tillsammans med bakterier och på så sätt fixa sin egen näring (kväve). Denna förmåga gör att Al också kan växa på torra marker. De har ett försprång gentemot andra växter som inte kan kvävefixera. Det har alltså inte så mycket med ”törst” att göra. Salix-arter är också kända för att växa på alla möjliga marker inklusive blöta marker. Deras förmåga är att snabbt bilda mycket rötter och även av typen adventiva rötter som passar bra när de växer längs vattendrag m.m. Huruvida det finns skillnader i antalet klyvöppningar känner jag inte till men däremot finns skillnader i hur länge en växt ”väljer” att ha dessa öppna respektive stängda. Olika egenskaper ger olika fördelar i olika miljöer. Precis som på alla marker kommer vattennivån förändras om man tar bort alla träd."

Al (Alnus spp.)
Hej! Jag fick nyligen höra det här påståendet: "Alar växer i blötare mark för att de dricker mycket mer vatten än träd som trivs på torrare mark. Om man tar bort alla alar från en torr markyta kommer det leda till att marken blir vattensjuk, eftersom alarnas törst gjorde att vattennivån hölls lägre." Förutom att trädet binder upp vatten när det växer är det väl avdunstningen från trädet som framförallt avgör hur mycket vatten det dricker!? Avdunstningen sker ju genom klyvöppningarna i bladen, så om påståendet stämmer, betyder ju det att alen har många fler och/eller större klyvöppningar i bladen än andra träd! Tacksam för hjälp med att bena ut vad som är rätt och fel i detta!
Al (Alnus spp.)

Hej Iris och tack för din fråga. Vi har nu uppdaterat texten med lite utförligare information om varför socklarna är viktiga för den biologiska mångfalden.

Al (Alnus spp.)
"Stubbarna utvecklas då till kraftiga s.k. socklar, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden." - Varför är just de kraftiga socklarna så viktiga för den biologiska mångfalden?
Alm (Ulmus glabra)

Ja, det här var en jättebra faktasida. Jag kommer att ranka den fem av fem. Toppenbra jobbat.

Al (Alnus spp.)
Hej! Kan al andvändas till husbygge. Tex till plank och klädselbrädor? Mvh Anders
Al (Alnus spp.)

Hej Anders! 
Vi har tyvärr inte svaret på din fråga, men ett tips är att kolla med Träcentrum i Nässjö (info@tracentrum.se).

Vändplaner och vändplatser

Bra input. Vi har lagt till en länk till Biometrias publikation (sidan 16-17) där du hittar alla mått för vändfickor.

Vändplaner och vändplatser
längd på vändfickan ?
Vändplaner och vändplatser

Det har du rätt i. Vi har ändrat till 5,5 m i illustrationen nu. Tack för tips! 

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

Hej Gro, Tack för intressant tips. Jag känner inte till några sådana försök i Sverige men det kanske dyker upp på sikt eftersom forskningen om douglasgran pågår för fullt. / Skogskunskap

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)
Hej! Finns det några Svenska försök på at odla Douglas på större avstånd, som man ser det i Frankrike? Det ska tydligen främja stabiliteten även i ungdommen och ge ett fint resultat.
Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

Hej Viktor, Det låter som en chanstagning med lokalen. Douglasgranen vill helst ha tillgång till rörligt vatten hela året, ungefär med samma krav som granen. Men på din lokal: se till att göra en ordentlig högläggning (kan ju göras med spade om du bara ska sätta 3 plantor) för att slippa den blötaste fasen, och plantera tillräckligt djupt för att rötterna inte ska torka ut under sommaren. Tänk på att douglas är frostkänslig också. Douglasplantor kan du hitta via din lokala skogsplantskola eller surfa in på t.ex. Södra skogsplantor eller Svenska Skogsplantor, som båda har douglas i sortimentet. Lycka till / Skogskunskap.

 

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)
Hej! Väldigt länge varit intresserad att sätta 3-4 Douglasgranar vid ett område som blir väldigt blött vid tidig vår för att senare vara torrt under resten av sommaren. Är det bra? Och andra frågan, jag har väldigt svårt att hitta plantor, tips på vart jag kan få tag på det? Tack!
Kostnader och prestationer i röjning

Hej Oskar, se mitt svar till tidigare frågeställare. Du kan alltså justera dagsverkskostnaden själv, denna varierar ju. Men vi ser över om vi ska använda ett högre defaultvärde (sannolikt är det så). / Skogskunskap

Kostnader och prestationer i röjning
Det känns som att detta verktyg ger en "glädjekalkyl" över röjningskostnad och skapar falska förväntningar hos markägare. Har ni justerat till dagens timpeng på röjare?
Granbarkborrens naturliga fiender
Mycket bra information och filmer. Tack
Al (Alnus spp.)

Hej Alice, Förstår inte riktigt frågan. Alen fixer ju luftkväve och binder det så att det blir tillgängligt även för andra växter. När bladen faller till marken stiger kvävenivån till nytta för andra kvävegynnade arter. / Hälsningar Skogskunskap

Al (Alnus spp.)
Hej! Jag undrar om alens kvävefixerande egenskaper automatiskt bidrar till att andra växter i dess närhet får ett automatiskt lägre kvävevärde?
Vändplaner och vändplatser
Är det inte 5,5 m vägbredd på vändslinga med radie 22 m (djup 50m)?