Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2019-11-01

SENASTE KOMMENTARER
Eken i Sverige
Bra fakta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Beståndets biomassa och energi
Hej Henrik J, Verktyget Beståndets biomassa... togs fram för att ge en teoretisk bild av potentialer i olika skogsbestånd och för att visa vilken variation som finns. Det bygger alltså på att allt bränsle skördas, är torrt och att all energi kan utnyttjas i värme/el-pannorna, vilket ju inte stämmer med verkligheten. Verktyget Flis av Flis, som du hittar under fliken Skogsbränsle är ett mer operativt verktyg som beräknar energiinnehållet under mer praktiska förhållanden. Använd det, och där har du möjlighet att räkna på eventuell skogsbränsleskörd även i gallring. I Beståndets biomassa är det bara den biomassa som står där just då som räknas, inte det som kunnat plockas ut i gallringar. / Hälsningar Skogskunskap
Beståndets biomassa och energi
För "Svealand, blandskog på mellanbonitet" läser jag 887 MWh/ha och ålder 105 år. Tolkar jag det rätt, om jag säger att "avkastningen" (mätt i energi) då är 887/105 = 8,4 MWh/år och ha? Dvs, om vi skulle ha 100% verkningsgrad på vår process så skulle vi, från en sådan skog, teoretiskt kunna "tanka av" 8,4 MWh per hektar. Tänker jag rätt? Men sen har vi fråga om gallring: Under de 105 år som skogen vuxit har den väl gallrats och ett visst energiuttag har då kunnat göras. Hur ska detta räknas? Ska det adderas till ovanstående siffror?
Svampskador
Hej Axel, Sidan är inte publik och synlig i menyn än, men ska kompletteras så småningom. Men grattis till att ha hittat den i alla fall. / Skogskunskap
Svampskador
Vart är texten om svamparna?
Plantval - Gran
Hej Johan, Antar att du menar plantagen Söregärde, och visst är pricken felplacerad. Vi fixar det. Tack för att du såg felet. / Hälsningar Skogskunskap
Plantval - Gran
Platagen är vid Rockneby norr om kalmar och inte på Öland som kartan visar med röd fyrkant.
Bonitet - Skogshögskolans system
Hej Linnéa, när jag testar verktyget får jag ut en bonitet i kubikmeter per hektar. Om du är ute efter SI är det verktyget Ståndortsindex du ska använda. / Hälsningar Skogskunskap
Bonitet - Skogshögskolans system
Hej, när jag skriver in mina värden får jag inte ut någon bonitet. Vad beror detta på? Jag har använt denna sida för att räkna ut SI hälsningar Linnéa
Röjningsanalys
Avgår röjningskostnad 1628 kr/ha står det i kalkylen? Det innebär att röjaren ska hinna ett ha på mindre än 4 timmar med en timtaxa på ca 450 kr.
Röjning för blandskog
Hej Hur bör man tänka när man röjer en blandskog med glesplanterad gran, tall samt björkuppslag. Det gäller både gran och tallmark. Granen är 3-10 m hög,(liksom björken) tallen är högst 2 m, oftast i buskform då älgbetestrycket varit högt under alla åren. Skall man ändå prioritera tallen på tallmarken, eller blir kvaliteten helt undermålig på tallen? Den blir ju inte så bra på granen heller sägs det. Skogsägare i Sjuhäradsbygden
Lönsamhet i skogsvårdsarbete
Hej Urban, tack för kommentaren. Har du förslag på en annan nivå på normal planteringstakt? Kanske även dags att ändra för barrotsplantering. / Skogskunskap
Lönsamhet i skogsvårdsarbete
Förvald prestation för yrkesverksam plantör känns låg (20 timmar/ha)
Prestationer i röjning från SLA
Hej John, Som framgår så ska tidsåtgångarna avse effektiv röjning under ideala förhållanden, utan tankning, pauser, gångtider etc. Det får alltså läggas till, liksom försvårande omständigheter. Siffrorna är gamla och jag tror inte de används i praktiska entreprenörsavtal idag, men i brist på andra har vi ändå valt att presentera dem eftersom det ger en uppfattning om hur mycket längre tid det tar att röja ett tätt och ett högt bestånd. Det kostar att vänta med röjningen. Men alla tips om modernare siffror är välkomna. / Hälsningar Skogskunskap
Prestationer i röjning från SLA
Vad är det för övermänniskor som klarar av de här siffrorna?
Vem äger skogen?
Hej Tomas, du har rätt att det är luddigt uttryckt. Den största enskilda åldersgruppen (beroende på hur man drar gränserna) är i detta fall den nämnda 50-64 år. Jag har nu specificerat de två åldersgrupper som är äldre (som tillsammans blir 43 %, det är riktigt). / Hälsningar Skogskunskap
Vem äger skogen?
"Största åldersgruppen är 50-65 år (36 %). 43 % av skogsägarna är 65 år eller äldre" Det ser motsägelsefullt ut att presentera siffrorna på det sättet. (43% är ju mer än 36%)
Plantval - Gran
Hej Cg Heikinpieti, vi fick ett svar från Mats Berlin, ansvarig för Plantvalprogrammet: För att kunna ge användningsrekommendationer i andra länder än Sverige måste vi kunna utveckla landöverskridande modeller i samråd och samarbete med forskare och myndigheter i dessa länder. För tall har vi gjort just detta tillsammans med Finland och ambitionen är att kunna erbjuda motsvarande/liknande verktyg för gran inom några år. Då hoppas vi att både Finland och Norge finns med. I dagsläget får vi därför främst hänvisa till respektive lands rekommendationssystem och frökällor. Men om miljöskillnaderna på andra sidan gränsen är små jämfört med motsvarande område på svenska sidan, torde rekommendationerna vara väldigt lika. Det bör dock kollas upp att det är tillåtet att plantera svenska plantor enligt de nationella regelverket. / Hoppas det förklarar varför du fick ditt resultat i Plantval gran. Hälsningar Skogskunskap.
Insektskador
Hej Lars, Vi fick ett svar från Gunnar Isacsson, insektsexpert på Skogsstyrelsen: "Nej, jag har aldrig sett märgborregångsystem på contorta. Däremot kan det förekomma sextandad barkborre, men de verkar ha problem med kådan och får sällan särskilt mycket avkomma där. I Norrbotten får man se upp med ”lilla granbarkborren”, Ips amitinus, som är på spridning från norra Finland. Den verkar kunna föröka sig bra på contorta oavsett grovlek." Så det verkar i dagsläget inte vara någon fara med röjningsvirke av contorta med tanke på märgborreskador, men man vet ju aldrig om det kommer nya rön i framtiden. / Hälsningar Skogskunskap
Insektskador
Hej, är det så att märgborren angriper färsk contorta också, eller gäller det bara vanlig tall? Vill veta för vi ska röja rätt så grov contorta i Härjedalen framöver är det tänkt.