Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Anna Franck, anna@annafranck.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2023-01-24
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

SENASTE KOMMENTARER
Vändplatser
Funderade på kostnaderna för de olika vänd-möjligheterna. Om man antar att kostnaden är samma för 1m^2 i alla fallen så är det ju ett som är mycket dyrare än de övriga. Y- och T-fickan är mindre än halva vändplanens arean.
Gödsling av skogen

Hej Ville,
Med skogsgödsling avses gödsling med kväve (N), framför allt Skog-CAN som är det vanligaste gödselmedlet. Gödsling med motsvarande 150 kg N/ha. Eftersom kväve är det mineralnäringsämne som det råder brist på finns i de flesta fall ingen anledning att gödsla med något annat.

Även askåterföring är tillståndspliktigt (Askåterföring - Skogsstyrelsen), så vår gissning är att alla typer av tillsatser till skogen borde vara tillståndspliktiga. Men för att få ett säkert svar är vårt råd att du tar kontakt med Skogsstyrelsen. 

Gödsling av skogen

Hej!
Skogsstyrelsen skriver att det krävs samråd för att gödsla med kväve, och här kommer min fråga. Gäller samrådsanmälan för gödsling endast när det handlar om kväve eller är det alla typer av gödsel? På Skogsstyrelsen står det endast om gödsling med kväve, därför undrar jag vad som gäller med andra typer av gödsel. Finns många olika typer av gödsel idag som inte enbart innehåller kväve utan annat också. Vad jag menar med andra typer av gödsel är exempelvis dom som finns i butiker för privatpersoner, dom innehåller en väldigt låg andel kväve. Vad gäller exempelvis för gödsling om man använder sig utav trädgårdsgödsel, krävs samråd då också eller är det enbart med kvävegödsel? Bifogar Skogsstyrelsens hemsida om gödsling och samråd där jag har fått min information: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/godsling/att-godsla/

Kontakt

Hej Rosalie!
Det är mest troligt grankottar infekterade av svampen grankotterost. Normalt trillar grankottar ner från granen när fröna klängts ut kotten på våren. Grankotterost är en ”smart” svamp som får angripna kottar att växa fast och sprida sina sporer i flera år. En rostangripen kotte kan sitta i minst 8 år, troligen längre, och fortfarande sprida sporer.

Grankotterosten är en värdväxlande rostsvamp som har bland annat hägg som värdväxlande art.

Kontakt
Hej! Jag var ute idag i ett ungt granbestånd, ca 30 år gammalt och ca 14 m högt. Det var flera träd i ett glesare område som hade en "krans" av kottar lång ner och tätt intill stammen. Alla kottar hängde i en rad med samma höjd runt stammen. Och på alla granar som hade kottarna så så hängde "kransen" på samma höjd. Vad är detta? Vad kan detta bero på? Mvh Rosalie
Lind (Tilia spp.)
Många gnäller på att Linden skräpar ner, men den heter skogslind av en anledning att den ska växa vilt i skogen där skräpar den aldrig ner. Det är inte Lindens natur att växa i våra tama samhällen i trädgårdar över hus och parkeringsplatser. Det är ni som har planerat vilda träd och därmed tagit hem det vilda så som att man skulle ta hem ett vilddjur och sen klagar människan över att de beter sig vilt och skräpar ner. Vad är det för fel på äppelträd eller plommonträd varför ska man plantera höga vilda träd nära bebyggelse? Skyll er själva.
Utmärkning av vägen - snökäppar

Om den som kört av snökäppen inte plockat upp och lämnat den för plaståtervinning, så är det väghållarens ansvar.

Volymfunktioner
Jag sökte volymtabeller, inte funktionerna eller formtalen.
Bonitet - Skogshögskolans system

På förekommen fråga @Johannes Båth. Densamma ställdes av mina kollegor som arbetar längre ifrån området än jag själv, varför jag kontrollerade det. Bakomliggande funktionerna kan du hitta i Hägglund, Björn (1981) Samband mellan ståndortsindex H100 och Bonitet för Tall och Gran i Sverige. HUGIN RAPPORT nr. 26. Notera att boniteten här avser volymmedeltillväxten vid dess kulmination, eller, om detta inte har skett vid 150 års ålder, därvid. Dessa funktionerna baserades på provyteutvecklingar som motsvarade fullslutna bestånd som alltså borde ta tillvara ytans produktionspotential. Utgångslägena utgjordes av funktioner som presenteras i samma rapport. Framskridningen använde funktioner från Ekö, P-M, Agestam, Eric. 1981. Prognoser baserade på provyteutveckling. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidsskrift 79 (1/2), s. 77-82. ISSN: 0371-2907. Eftersom värdena ansågs något höga för låga boniteter, tillämpades en reduktion (koefficienter F1, F2) som utgjorde upp till 20% för H100 =10 och sedan linjärt sjunker mot 0% för de högre boniteterna. Troligtvis handlar överskattningen om gränsmarkerna mellan myrmark och skogsmark, där underlagsmaterialet är baserat på provytor som bedöms falla på 'skogsmark', snarare än myrmark, vilket kan ha påföljden att tillväxtpotentialen här blir något överskattad. Funktionerna finns digitaliserade på min github i programmeringsspråket R: https://github.com/Silviculturalist/forester/blob/main/R/Hagglund_1981_si_to_bonitet.R Notera att stora förändringar i funktionsbiblioteket fortfarande pågår.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Vem ålägger det att plocka upp avkörda, brutna etc snöpinnar? Detta plastmaterial bryts ner först efter 40 år om de får ligga kvar.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Hej Karin,
Plogen kan köra ganska nära käppen. Det handlar kanske om ett par decimeters avstånd. Det optimala är om vägen plogas till full bredd, eftersom man då kan undvika ojämn tjälbildning i vägen.

Utmärkning av vägen - snökäppar

Hur långt ifrån käpparna får det plogas? Känns lite dumt att sätta upp käppar när plogen går 1,5–2 m från käppen och det blir inte mycket väg kvar att åka/gå på.

Sälg (Salix caprea)

Salicylsyra är virkesämnet i flera olika huvudvärkstabletter. Bamyl och Aspirin är troligen dom mest kända. Bästa sättet att utvinna salicylsyran är att plocka blad ock ta av bark på några grenar och göra ett avkok. En 5l kassrull passar bra till ca 3 L vatten. Det hela kokas i 1 - 3 timmar (beroande på hur mycket blad och bark du har i kassrullen) Kok till du har en seg suckerliknande vätska. Det smakar bittert, men där fins sötstoffer (inte sucker) som kan användas. Själv rekommanderar jag Stevia eller olika sötningsstoff man använder om man trenar mycket och är sugen på sött. Kokar du det hela ner til ca en halv liter, har du en stark men god och värksam shot. lycka till.

Sälg (Salix caprea)
Saknar en tydligare beskrivning hur sälgen vill växa. Lågt eller högt PH i jorden. Torrt eller fuktigt. Osv.
Björk (Betula spp.)

Hej Jonathan,
Korsningar mellan glas- och vårtbjörk förekommer, men är sällsynta.

Om du vill dyka djupare ner i detta så är källan till denna information:
Johnsson, H. 1974. Genetic characteristics of Betula verrucosa Ehrh. and B. pubescens Ehrh. Annales Forestales 6/4: 91–133, Zagreb

Björk (Betula spp.)

Kan glas- och vårtbjörk korsa sig med varandra och om dom kan det, i vilken grad gör dom det?

Våra lövträdsarter

Hej Emil,
Våra inhemska barrträd är tall, gran och sibirisk lärk. Två till inhemska barrväxter är en och idegran som både kan ses som träd och buskar. 

Våra lövträdsarter
Vilka barrträd är inhemska?
Hyggesfria brukningsmetoder

Ta gärna även upp begreppet brunnshuggning.

Contortatall (Pinus contorta)
Hej Frilansfotograf och skogsintresserad. Jag har hittat både två och trebarriga contortor. Den självföryngrar sig stundom när den är mellan 7-10 år. Angrips av törskate och även stundom barkborre. (Bildmaterial hos Skogenbild) Bort med contortan. Frid på Jorden Le Carlsson