Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2022-01-03

SENASTE KOMMENTARER
Beståndsval

Hej Skogen, Vi får börja med att bekänna att grunderna för verktyget Beståndsval togs fram före 2005 och syftet är inte att använda det som ett skarpt värderingsverktyg av ett bestånd idag. De relativa siffrorna man får fram kan dock användas som en fingervisning om när det är dags att avverka och vilka bestånd som prioriteras. Fördelningen mellan timmer- och massaved bygger på utbytesfunktioner (Ollas utbytesfunktioner) och påverkas vilken diameter där sortimenten ändras. Att vi har en fördelning mellan olika timmerdiametrar som baseras på klass 4 (tall) och 2-3 (gran) beror på att det var en empirisk fördelning, framtagen av Skogforsk, som vi hade tillgång till när det begav sig. Det är också de största klasserna så att fördelningen blir mer rättvis. Sannolikt ser den relativa fördelningen ganska likartad ut idag även om nivåerna på priser förstås ändras upp och ned med tiden. Här har användaren möjlighet att själv justera virkespriset. / Hälsningar Skogskunskap

Beståndsval
Hej Skogskunskap! Två frågor: Hur tar ni fram timmerfördelningen i verktyget? På virkespriser så står det att ni använder tall klass 4 och gran klass 2-3. Varför använder ni klass 4 till tall? Och klass 3 på gran finns inte längre (mig veterligen) Riktigt bra verktyg i övrigt! Vänligen, Skogen!
Al (Alnus spp.)

Hej Mattias, Al är ett utmärkt trädslag att elda med. Det är lätt, ungefär som tall, och har inte samma bränslevärde per kubikmeter som tyngre trädslag som ek och bok men per kilo torr ved är det likvärdigt med andra trädslag. Alen kan torkas ner till bara 8 % fukthalt och tänder därför snabbt – ett bra sätt att få igång brasan snabbt. Jag vet dock inte om den sprätter. Data om trädslagens bränslevärden finns bland annat i Lars Myttings bok Ved, samt i en rapport från Högskolan Dalarna: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/fulltext01.pdf. Det kanske är dags för Skogskunskap att lägga in några sidor om brännved? / Hälsningar Skogskunskap

Al (Alnus spp.)
Hej Har några stora alar som skulle behöva avverkas i anslutning till vår skogstomt. Hur är alen som ved? I förhållande till björk och bok?
Prestationer i röjning från SLA

Hej Dumitru, den lista du söker finns inte. Du får kontakta ett skogsvårdsföretag eller skogsbolag och fråga vad som gäller för just din röjning. / Hälsningar Skogskunskap

Prestationer i röjning från SLA

Jag söker en röjning prislista för 2022!!På vilken sida ska jag söka??

Lagen och röjning

Hej Lisbeth, Tråkigt att höra hur du upplever igenväxningen, men lagmässigt finns inget tvång på att röja och rensa upp, även om Skogsstyrelsen kan uppmana markägare att röja (om jag har förstått det rätt). / Hälsningar Skogskunskap

Lagen och röjning
Jag undrar var det öppna landskapet tagit vägen, bor i en liten by i Vansbro Kommun och hela byn håller på att växa ihop, markägarna och husägaren gör inget för att röja undan på sina ägor. Skulle det bli en skogsbrand här så skulle hela befolkningen brinna inne. Mvh lissjanisl@hotmail.com
Var passar trädet
Jag skulle vilja se en och idegran också. Annars väldigt intressant
Lind (Tilia spp.)
I Annestorp Lindome finns mycket Lindar. Jag bor så att jag kan se upp till 30 lindar i en rad, det ger boende här mkt. syre, men skräpar också ner en del. Hälsning -220803.
Mäta grundyta med relaskop
Matern och de som kunde stereologi har skrivit artiklar om detta med relaskop och orunda trädareor. Hänvisar matematikern att läsa vidare
Mäta grundyta med relaskop

Hej matematikern, tack för denna beskrivning. Vi får se om någon annan hakar på tråden och fortsätter resonemanget. / Hälsningar Skogskunskap

Mäta grundyta med relaskop
Om man geometriskt försöker uppskatta hur mycket träden skymmer varandra så är inte detta alltid försumbart utan kan ha stor betydelse. I en skog med en diameter på träden på 15 cm och 500 träd per hektar så skymmer träden inte varandra så mycket innanför den cirkel på 7,5 meter (50*0,15=7,5 meter) där diametern på ett träd på 15 cm kommer med, siffran 50 är förhållandet 1 cm spaltöppning och 50 cm i längd på det här relaskopet. Här får man med de flesta av träden. Har man däremot en skog där träddiametern är 35 cm och det är 1500 träd per hektar så kommer väldigt många av träden att skymma varandra på den cirkeldiameter som är 17,5 meter (0,35*50=17,5 meter) där man kan fånga in träd som är 35 cm. Utanför denna cirkel krävs det träd som är grövre för att de ska hamna innanför spaltens öppning. Cirkelns omkrets är 110 meter (2*17,5*pi=2*17,5*3,14 = 110 meter) då radien är 17,5 meter och ytan är på 962 kvadratmeter (17,5*17,5*3,14 = 962 kvadratmeter). På 962 kvadratmeter ska det rymmas ca 144 träd ((1500*962)/10000=144 träd). Om dessa träd placeras på den yttre cirkeln täcker de in 0,35*144= 50,4 meter. Men träden skymmer mer än dessa meter då de är innanför cirkeln, vilket gör att de vid den yttre cirkeln i princip täcker in hela cirkeln med dess omkrets av 110 meter. Många av träden kommer i denna skog att vara skymda när man mäter med ett relaskop. Detta gör att det ibland finns en stor mätosäkerhet med ett relaskop.
Virkesförråd - övre höjd

Hej Skogskalkylen, Tabellerna över virkesförrådet utifrån övre höjd och grundyta finns bland annat i tabell 16-19 i Praktisk Skogsbok, 15:e upplagan från Föreningen Skogen. Funktioner för övriga trädslag beskriver vi i "Om virkesförråd" (se länk på denna sida). Tabellerna utifrån medelhöjd och grundyta är hämtade från Tor Jonssons tabeller för olika formtal. Dessa har jag i Excel och kan förstås skicka om du meddelar kontaktuppgift, skicka direkt till mats.hannerz@silvinformation.se. / Hälsningar Skogskunskap

Virkesförråd - övre höjd
Hej! Finns det möjlighet att få tillgång till tabellerna med de formtal som används i beräkningsverktyget? Vänligen, SkogsKalkylen
Mäta grundyta med relaskop

Hej matematikern,

Det är därför det är så viktigt att ta många relaskoppunkter så du täcker in ytor som både över- och underskattar beståndets genomsnittliga grundyta. Men riktigt exakt blir det inte förrän du kapat samtliga träd på exakt brösthöjdsnivå och mätt in arean på varje avkapat träd (med hänsyn till att träden är långtifrån perfekt cirkelrunda). Men med appar och bildanalys kan du kanske komma lite närmare "facit". / Hälsningar Skogskunskap

Mäta grundyta med relaskop
Relaskopet är bara ett snabbt sätt att mäta skog, men mäter exakt gör det inte och det beror på att träden inte passar in på ett perfekt sätt i spaltens öppning. Om man enbart ser en femtedel av trädstammen i spaltens öppning räknar man volymmässigt på denna femtedel och sedan blir det i kvadrat eftersom det är arean och då blir det en tjugofemtedel. Sedan räknar man inte med trädstammar som skyms av ett annat träd. I verkligheten blir det alltid mer skog på avräkningen, när man slutavverkar, än vad skogsbruksplanen visar som är mätt med ett relaskop. Ett relaskop skulle teoretiskt sett kunna mäta exakt om trädstammarna skulle passa in exakt i spaltöppningen och att ingen trästam skymmer en annan trädstam vid en mätning, men en sådan här perfekt skog finns inte i verkligheten, så för att få fram antalet kubikmeter på ett hektar är risken stor att man måste mäta på träden en och en när det gäller diameter, höjd och uppskatta hur cylindriska träden är för att sedan ur ett tabellverk kunna få fram hur många kubikmeter skog som det är. Sedan kan man såga ned skogen och se vad det blir på avräkningen.
Björk (Betula spp.)

Hej Anna-Maria, En förgrening (är det en dubbelstam på din björk?) är alltid en försvagning där vedfibrerna delar sig. / Skogskunskap

Lagen och slutavverkning

Hej Henrik, Kan det vara så att den "skog" du tänker på ingår i planlagt område i staden/orten? I så fall lyder den kanske inte under skogsvårdslagen och dess regler om avverkningsanmälan, men du kan ju alltid kontrollera med Skogsstyrelsen. / Hälsningar Skogskunskap

Lagen och slutavverkning
Jag har sett nu att en avverkning sker precis när fåglarna har ungar i sina bon och dirket intill en å som rinner genom vår stad och är en del av sjösystemet omkring oss. Det är över 0,5 ha som tas bort och jag hittar ingen avverkningsanmälan. Vad tänker ni om skyddet där?