Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2022-01-03
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

SENASTE KOMMENTARER
Volymberäkning

Hej tysk jägmästare. Det är inga problem hos mig, verktyget räknar ut direkt. Det måste ha varit något tillfälligt problem med din internetuppkoppling. Hoppas det fungerar bättre nästa gång. / Hälsningar Skogskunskap

Volymberäkning
Jag har tidigare ofta använt "Volymberäkning" med bra resultat. Men när jag nu kommer pa den sidan, da laddar det och laddar och laddar och ingenting händer. Var är det fel pa? Tack för hjälpen!
Sitkagran (Picea sitchensis)

Hej Hedvig, I den rapport som länkas på sidan framgår att de nordiska jämförelserna mellan Sitkagran och gran är främst från 1980-90-talen (och en rapport från 1961). En modernare rapport från Sverige år 2005 visade på 14 % överlägsenhet. I de äldre studierna kan man räkna med att det är oförädlad gran man jämför med. Idag finns det dock Sitkagran från plantager också, så även Sitkagranen kan sannolikt prestera bättre än i de gamla försöken. / Hälsningar Skogskunskap

Sitkagran (Picea sitchensis)
Hej! Här bör förtydligas vilken Svensk gran man jämför med. Är det jämfört med ortens frö eller med en förädlad Picea Abies?
Eken i Sverige

Hej Per, Nu är kartorna uppdaterade med aktuella observationer från Artfakta. Det är dock inga större skillnader jämfört med den tidigare, och det är relativt glest med observationer längs Norrlandskusten trots att eken (skogseken) förekommer där. Kartorna blir inte bättre än de rapporter som kommer in, så vi får hoppas att fler lägger in sina ekobservationer i Artportalen. / Hälsningar Skogskunskap

Eken i Sverige
Ni skriver "Det finns planterad, och troligen också naturligt föryngrad, ek längs Norrlandskusten upp till Luleå." Jag instämmer och kan bekräfta att så verkligen är fallet. Därför ber jag er att uppdatera kartan från Artportalen angående ekens sentida expansion. Skogeken har uppenbarligen dragit nytta av senare års mildare klimatet, vilket nog många fler än undertecknad uppskattar. Till exempel finns på Öhn i Umeå, en av Umedeltats äldsta formationer, minst 200 fågelspridda (0,3-5m höga) skogsekplantor som (tillsammans med något hundratals skogslönnar och ett tiotal skogsalmar) har möjlighet att forma en unik boreal ädellövblandskog dominerad av gråal, hägg, glasbjörk och säg! Plus ett udda tillskott av några tusen nötkråkeföryngrade cembratallar! Såvida Umeå kommun avskriver sina detaljplaner på att exploaterar dessa unika, i inom EU prioriterade, alluviala lövskogar med ytterligare en av sina storvulna "förtätningar". Mvh Per Hansson, jägmästare, SkogDr. och docent i skogshushållning
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej Maria, För gran och tall finns ett val mellan olika områden (olika för tall och gran), men om du väljer något av lövträden och contorta är det samma för hela Sverige. Det beror på underlaget som bonitetssiffrorna kommer ifrån, där det inte är uppdelat på annat sätt (Skogshögskolans handledning om bonitering). / Hälsningar Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hej, När jag ska räkna ut bonitet får inte möjlighet att välja område som i instruktionsfilmen utan bara trädslag och ståndortsindex.
Björk (Betula spp.)

Hej Karin, "Segt" kan ju tolkas på olika sätt, t.ex. att något är beständigt eller hårt, men i träsammanhang brukar det vara liktydigt med böjhållfasthet. Där är björken segast av alla trädslag. Minst sega är i tur och ordning sälg, gran och asp – allt enligt den listning som Träcentrum har gjort. Jag lade in deras tabell på denna sida, som en extra information. Tack för frågan. / Hälsningar Skogskunskap

Björk (Betula spp.)
Väldigt intressant om björkar. Jag undrade egentligen bara vilket virke som är segast. Tänker på uttrycket: "Att vara av segt virke". Undrar nu vilket virke som inte alls är segt, utan skört.
Volymfunktioner

Hej Erik, Brandels funktioner gäller för gran minst 4 meter hög och 4,5 cm i diameter, och vi har fetmarkerat de funktioner som används för norra och södra Sverige. Den icke-feta funktionen är Brandels utökade med krongränshöjd, som ger större precision. Den valde vi dock att inte ha med i själva verktyget. En kortbeskrivning av Brandels funktioner finns i en Fakta Skog: https://www.slu.se/contentassets/3eb2b64ac79f4bd4b9b9d331d233bcae/brandel.pdf

Hälsningar Skogskunskap

Volymfunktioner
Är Brandels funktioner med avgärnsning rätt angivna - ser inte olikheter av små och stora träd i höger kolumnen större än mindre än 4,5?? läser jag tokigt?
Antal stammar

Tack Oskar, ibland är det enkla det bästa. / Skogskunskap

Antal stammar
bästa verktyget
Lind (Tilia spp.)

Hej Birgitta, jo visst kladdar lindar. Även om de är vackra är det kanske inte så praktiskt att ha dem över just en parkering. Men visst kan de beskäras - linden tål väldigt mycket "stryk". / Hälsningar Skogskunskap

Lind (Tilia spp.)
Lindar är vackra, även namnet. Har säkert 8 stycken, enorma trädkronor. Just nu släpper den ifrån sig en kletig nästan sirapsliknande ämne. Eftersom de är placerade i varsitt hörn av en 7-dygnsparkering blir det kladdiga bilar. Jag vill inte att man tar bort dem. Kan man beskära dem? Mvh Birgitta Ersson Nockeby Torg Bromma
Kostnader och prestationer i gallring

Hej Lennart, När det gäller de absoluta beloppen verktyget räknar fram så måste hänsyn tas till priserna för arbetskraft och diesel med mera, som varierar över tiden. Verktyget är i första hand ett hjälpmedel för att förstå hur kostnaderna påverkas av faktorer som medelstam, underväxt mm. Du kan själv ändra ingångsvärden på maskinkostnader etc. Lycka til. / Hälsningar från Skogskunskap

Kostnader och prestationer i gallring

Undrar om det finns någon entreprenör som får så bra betalt. Eller så är man för dålig på att förhandla. Tog era förslag och eran timpenning. Skulle ge 234 kr kubiken. Har förhandlat med både XX [reds. ändring] och YY [reds. ändring]. 210 kr är taket Max från båda med dagens diesel pris vid 0,10 gallring ??

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

Hej Charlie, I nordamerika kan de största och äldsta träden vara 500 år gamla innan de faller för åldersstrecket. Den äldsta douglasgranen är, enligt Wikipedia, 1300 år. / Hälsningar från Skogskunskap

Douglasgran (Pseudotsuga menziesii)

hur gammal är den?