Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2021-05-26

SENASTE KOMMENTARER
Samla kottar och klänga frö
Hej Dan, Om du vill läsa mer om plantans utveckling från frö och framåt kan du bläddra dig igenom Plantskolans olika avsnitt i Skogskunskap, se https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/plantering/odla-plantor---plantskolan/. Mer finns också i avsnittet Plantering, https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/plantering/. Verktyget Planthöjd visar hur stora olika plantor är efter tre år beroende på ursprunglig planttyp och behandling i fält, https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/foryngring/planthojd/. / Hälsningar Skogskunskap
Samla kottar och klänga frö
Jag skulle vilja få info om själva plantans utveckling från frö till dess den går att plantera ut; tidrymd, storlek, ev omplantering, näring, bilder, förebyggande behandling, ljus, temperatur m.m.
Fördela skatten över tid
Bra information men jag måste söka mer information, bla. om momsredovisning
Filmen om aspen
Det som sägs i filmen är viktigt. Det är därför, enligt min mening, ett oskick att dränka informationen i en sås av musik.
Filmen om aspen
Härlig film och kunskapsgivande. Man blir aldrig för gammal för att lära. Vi måste bli mycket bättre på att spara och rädda gamla hålträd. Samt att inte städa undan lågor o andra liggande träd.
Våra lövträdsarter
Hej Leif, Du hittar alla storlekar upp till ett par meter på en välsorterad handelsträdgård. Många odlar ju fram färdiga träd för parker och vägkanter. / Hälsningar Skogskunskap
Våra lövträdsarter
Vem säljer en till två meter höga lövträd
Kostnader för skogsvård
Hej Henrik, I södra Sverige används större plantor (1,5-2-åriga täckrotsplantor, och ibland 3-4-åriga barrotsplantor) med både högre inköpspris och dyrare planteringskostnad. I Norrland används ofta 1-åriga plantor med undantag för bördigare marker i kustområdena. Man sätter också fler plantor per hektar på bördiga marker och det finns mer magra marker med lägre plantantal i norra Sverige. / Hälsningar Skogskunskap
Kostnader för skogsvård
Hej, varför är det så stor skillnad på kostnaden för plantering per ha mellan norra och södra ? Mvh Henrik
Plantval
Hej Jocke, det finns en svensk proveniens, Snogeholm FP-885. Hör med din plantskola om härdighet. Mer om lövträdens odlingsmaterial finns här: https://www.skogskunskap.se/skota-lovskog/foryngra/plantering-av-lov/tradslagsvisa-rad-om-val-av-skogsodlingsmaterial/ Hälsningar Skogskunskap
Plantval
Planterade 1 ha Prunus Avium DK/18/10691/FP662 (Fågelbär) våren 2020, bra etablering, alla dog vintern 20-21, finns det härdigare proveniens?
Sätt plantan rätt
Hej Anders, kan hålla med, drömmen vore att kunna rikta mobilkameran mot sin skog och få ett svar via AI exakt vad som borde göras. Vi är inte där än, men kanske i en hyggligt nära framtid, nu när vi har så mycket precis information via laserskanning, marktäckedata etc. Tills vidare är det väl bara att fortsätta tänka lokalt, lära sig mer via våra filmer och informationssidor, och prata med andra som kan områdets egenskaper. Det råd som gäller i Kalmar län behöver inte gälla i Halland eller Västmanland. / Hälsningar Skogskunskap
Sätt plantan rätt
Jättebra, men var får jag all instruktion i terrängen! Meddela mig I min närhet!
Al (Alnus spp.)
Hej Lova, Om det är en skoluppgift vill jag förstås inte förstöra nöjet genom att ge svaret direkt ;-). Men, 1 kvadratmeter och 2 cm, det är ju 0,02 kubikmeter. Priset för alvirke (sågbart virke) kan man hitta om man bläddrar bland prislistorna hos olika skogsbolag som hittas här: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/priser--kostnader/virkespriser/. Titta exempelvis bland Södras prislistor så hittar du alkubb och priset per kubikmeter. Resten får du räkna ut själv, lycka till :-) / Skogskunskap
Al (Alnus spp.)
Hej! Hur mycket kostar 1 kvadratmeter Al om tjockleken är ca 2cm?
Skötsel av förädlad skog
Hej Emma, Jag vet inte riktigt vad du tänker på, det finns förädlat material även för norra Sverige som växer bättre än oförädlat. Men för de allra kärvaste områdena kan det vara begränsad tillgång, det finns alltså inte alltid tillräckligt med frö för att skapa förädlade plantor. Om du lägger in en planteringslokal i norra Sverige i verktyget Plantval kan du se vilka vinster du kan få av olika förädlade granar och tallar på olika platser. / Hälsningar Skogskunskap
Skötsel av förädlad skog
Varför går de förädlade sorterna av barrväxter mindre bra att odla i norra Sverige?
Var finns kulturlämningarna? Inventering och databaser
Hej Lena, tack för påminnelsen. Ja, Fornminnesinformationssystemet är ju överflyttat till Kulturmiljöregistret. Vi ska se över och uppdatera information och länkar här. / Skogskunskap
Var finns kulturlämningarna? Inventering och databaser
hej, info angående FMIS behöver uppdateras till KMR med mera.
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Britt, du behöver inte vara orolig. Boken förökar sig med frö och inte med rotskott. Den täta föryngring du ser under din bok beror på att bokollonen fallit ner och grott under något bra ollonår (i kombination med gynnsam väderlek för groning och tillväxt). / Skogskunskap