Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Anna Franck, anna@annafranck.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Senast korrigerad: 2023-01-24
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

SENASTE KOMMENTARER
Bonitet - Skogshögskolans system

Hej igen,
Nu har vi fått tag i de data som verktyget utgår ifrån. De finns tillgängliga på denna sida: Om bonitet – Skogshögskolans system

Du hittar även länk till sidan under rubriken Läs mer på denna sida.

Bonitet - Skogshögskolans system

Hej! 
Vi ska undersöka om vi kan ordna det. 
Hälsningar,
Skogskunskap

Bonitet - Skogshögskolans system
Hej! Som en tilläggsfråga till Johannes här nedan: Finns det möjlighet att få tabellerna ni använder i digital form?
Lagen och slutavverkning

Hej Gunnar!
Nej, det behöver du inte göra så länge det inte handlar om fjällnära skog eller ädellövskog. Då måste du göra en ansökan om tillstånd även om ytan är mindre än 0,5 hektar. 

Lagen och slutavverkning
Är man skyldig att göra avverkningsanmälan om man avser avverkning mindre än 0.5 hektar?
Utvecklingen för biologisk mångfald

Hej Tord,
Här kommer ett kort svar på dina frågor från Mats Hannerz som är en av de två som skrivit rapporten.
1. Ja, luftföroreningar påverkar trädlevande lavar. Det finns många studier som bekräftar det.
2. När det gäller vildsvin och markhäckare vet jag inte om det finns studier, men det låter osannolikt att det skulle ha någon effekt på populationerna.

Utvecklingen för biologisk mångfald

1. Ang lavar. Har man tittat på hur nedfallet (kväve o försurande ämnen) påverkat lavförekomsten?
2. Vildsvinens påverkan på markhäckande fågel; ex tjäder, morkulla, rödhake, lövsångare?

Utvecklingen för biologisk mångfald
Mycket bra sammanfattning av en mycket bra och förnuftig rapport. Överbetyg! Jag har en mer optimisk syn på den biologiska mångfalden i den svenska skogen än de flesta. Den kommer inte att försämras de närmaste decennierna även om ambitionsnivån inte höjs, men förändra struktur i en dynamisk utveckling, som många (men inte jag) tycker är negativ. Och visst skall vi sträva efter att "förbättra". I en överbefolkad konsumtionshungrig värld är det rimligt att acceptera en del förändringar i skogen, om de leder till mer råvaror nästa sekel. Jag brukar påstå att vi nu i den svenska skogen har fler arter än någonsin förr och fler än om människan inte fanns. Men på lite längre sikt, säg bortom 2040, är klimat och andra miljö-förändringar, som inte direkt kopplar till skogsbruket, det stora hotet. En del förändringar verkar snabbare och ryckigare än vad vi (jag) tidigare trodde och världen verkar motverka långsammare och trögare än vad vi hoppades. En del arter får svårt att hänga med förändringarna och balansen mellan arter kommer nog ändra sig snabbare än förr.
Ask (Fraxinus excelsior)
Har tagit frön från Stockholm till södra Dalarna. Bara 10 år gammalt men, peppar peppar, än så länge livskraftigt. Vi får väl se hur det går...
Lövskogen i Sverige

Bra att du såg att siffror och diagram var inaktuella. Nu är de uppdaterade.

Lövskogen i Sverige
Finns det uppdaterad data på detta?
Blandskog med gran och tall

Hej Eva,
Om du ska plantera främmande trädslag i Sverige behöver du anmäla det till Skogsstyrelsen i förväg om det gäller en yta större än 0,5 hektar. Sibirisk lärk räknas dock som inhemskt trädslag, eftersom man hittar spår av att den funnits naturligt under tidigare perioder. Den behöver alltså inte anmälas. På sidan Lagen och föryngring kan du läsa mer om vad som gäller kring föryngring med främmande trädslag.

Blandskog med gran och tall
Hej! Fint med barrskog jag älskar dem. Skulle vara roligt om det gick att plantera andra sorter som ädel gran himalaya tall, en cypresser och mer lärk träd,. m. m i sverige om det går...
Filmen om aspen
Vad är det för fel med naturljuden? De hade förstärkt filmens innehåll. Jag hade definitivt föredragit det.
Beståndsval

Hej,
P-mallen, som Beståndsval bygger på är ett grovt sätt att skriva fram bestånds tillväxt som togs fram redan 1973. Om det är ekonomisk optimering du är ute efter (välja rätt bestånd) är detta verktyg nog ganska tveksamt att använda. Det finns däremot andra tillgängliga program för att köra fram tillväxten i bestånd som bygger på enskilda trädfunktioner, som till exempel Ingvar eller gallringsplan. Heureka har också ett verktyg som heter StandWise (Beståndsvis) som du också kan testa.

Beståndsval
Hej, är främst intresserad av verktygets tillväxtberäkning. Har letat på skogskunskap men hittar inget annat verktyg för framskrivning av hela bestånd. Finns ett sådant verktyg? Varför går det bara att skriva fram i 5-årsperioder och inte valfritt antal år? Var kan man hitta information om p-mallen och de funktioner som används i denna?
Gallringsmall för barr och löv

Hej Emmi,
Då är vår rekommendation att du går på B22-mallen, men glesar ut lite till. Det finns inga exakta gränser.

Gallringsmall för barr och löv

Jag saknar gallringsmallar för lägre björkbestånd. Många gånger är de björkbestånd jag är ute på runt B16-B20.

Ek (Quercus spp.)

Hej Åsa,
Det här är en webb om skogsbruk så den detaljkunskapen om hur giftiga ekollon är för djur har vi tyvärr inte. Kanske kan du testa att ställa din fråga på denna sida:

https://www.skogsskafferiet.se/skogsek/

Ek (Quercus spp.)
Jag undrar hur länge ekollon är giftiga för häst och får? Jag har frågat veterinär, arborist men ingen kan svara på det. Är de mindre giftiga när de blivit bruna/mognat? Mycket tacksam för svar då jag både förlorat får och haft sjuk häst. Mvh Åsa