Om Skogskunskap

Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Skogskunskap kan presenteras på många sätt.
Bild: Sven Tegelmo

Nyheter i Skogskunskap hittar du här.

Skogskunskap – din skogliga rådgivare och guide på webben

Skogskunskaps mål är att ge svar på skogsbrukarens frågor när behoven uppstår – det handlar om kunskap på stubben. Skogskunskap ska också ge stöd för beslut i situationer som när skogen ska gallras, vilken naturhänsyn som ska lämnas eller om det lönar att gödsla. Naturligtvis ska Skogskunskap också uppmuntra till ökad kunskap. Därför kan den också beskrivas som en lärobok.

Skogskunskap är det nya namnet på Kunskap Direkt

Skogskunskap.se är den nya adressen som vetgiriga skogsägare ska knappa in. Den ersätter Kunskap Direkt som är det rådgivningsverktyg som skogsbruket haft tillgång till sedan starten 1999. Då lanserades den första modulen om skötsel av lövskog. Systemet har sedan byggts ut till att omfatta nästan alla åtgärder för skötsel och hänsyn i skogsbruket. Och dessutom ett omfattande paket om skogsbilvägar.

Flytten till nya Skogskunskap gjordes 28 november 2016. För den historiskt intresserade har vi sammanställt en kort beskrivning av Kunskap Direkts historia samt pdf-filer att ladda ner med allt innehåll.

Med Skogskunskap har kunskapssystemet fått en modern design som är anpassad för alla skärmstorlekar – smarta telefoner, surfplattor och bänkdatorer. Strukturen är omgjord och mer lättnavigerad, och den omfattande verktygslådan (ett 50-tal beräkningsverktyg) har alla en liknande teknik och utseende. Det ska helt enkelt bli lättare att använda Skogskunskap, och det ska gå att använda den för att få svar på frågorna när de behövs, i skogen.

I första hand för skogsägare

Den viktigaste målgruppen för Skogskunskap är skogsägarna själva, i första hand de 330 000 privata markägarna och deras rådgivare. Entreprenörer, lärare och inte minst studenter är andra grupper som flitigt använder Kunskap Direkt. Dagens skogselever är ju morgondagens rådgivare, skogsskötare eller entreprenörer – många är också skogsägare själva.

I Skogskunskap finns också många räkneverktyg som används av professionella skogstjänstemän när de t.ex. planerar sina plantbeställningar, räknar på en gödsling eller skattar skogens tillväxt. Verktygen är utformade så att även vetgiriga skogsägare har nytta av dem. Av de cirka 150 000 unika besökarna varje år äger över hälften (58 %) skog själva, och ytterligare 19 % räknar med att bli skogsägare. Det visar de enkäter som har gjorts bland användarna. Enkäterna visar också att studenter, skogstjänstemän och entreprenörer är flitiga användare.

Vem besöker Kunskap Direkt? Diagram 2012.

Så här fördelade sig besökarna i Kunskap Direkt i en webbenkät 2012.

 

Nöjda besökare och användare

Enkäterna visar att Skogskunskaps föregångare Kunskap Direkt uppskattades av användarna. Hela 95 % anger att de har mycket eller ganska stor nytta av kunskapssystemet.

De upprepade enkäterna till både besökare på webben och till rådgivare i skogsbruket visar att Kunskap Direkt var både känt och välanvänt.

Här kan du ladda ner några rapporter:

Innehållet – det handlar mycket om interaktivitet

Skogskunskap innehåller texter som fungerar som en uppslagsbok och handledning för skötsel och hänsyn i barr- och lövskog. Checklistor används som en vägledning för åtgärder steg för steg.

Beräkningsverktygen bygger på modeller över skogens utveckling och pris, och här finns möjlighet för användarna att göra beräkningar med sina egna skogsbestånd. Det är till exempel möjligt att beräkna lönsamhet för röjning, vägbyggnad, gödsling och val av slutavverkningsbestånd; att se konsekvenserna av plantval; att få råd om när det är dags att röja och gallra; att välja rätt trädslag och åtgärder vid föryngring, och mycket mer. Det finns ett 50-tal verktyg att välja bland.

Instruktionsfilmer ger handfasta råd om röjning och avverkning med motorsåg. Filmer används också som illustration av olika kulturmiljöer. Skogliga experter ger också sina råd i korta filmsekvenser. Totalt (år 2016) finns ett 50-tal filmer som tillsammans har visats över 1 miljon gånger.

Skogforsk har anlagt ett nät av demonstrationsytor med förädlat material och lövträd runt om i Sverige. Demoytorna kan sökas i Skogskunskap, och det går att ladda ned kartor och informationsmaterial inför besöken i fält. Ett storskaligt försök (Effaråsen) med olika metoder för naturhänsyn har också en guide i Skogskunskap.

Många av modulerna har kunskapstester där användarna kan pröva sina kunskaper av det aktuella innehållet. Frågorna slumpas från en frågedatabas, och användarna kan göra om testet flera gånger.

Ordlistan ger en kort beskrivning av vanliga skogliga uttryck. Länkarna ger lästips och möjlighet att ladda ner dokument från Skogforsk eller från externa sidor.

Genväg från forskaridé till användning

Mycket av innehållet har skapats inom ramen för ordinarie forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU. En vanlig modell är att enskilda forskare eller forskargrupper i samråd med redaktören väljer att använda Skogskunskap som informationskanal för resultaten. Skogskunskap fungerar då som en direktlänk från forskarna till slutanvändarna i skogsbruket.

Med särskilda anslag från forskningsfinansiärer kan forskarnas beräkningsmodeller eller andra resultat anpassas för internet. Forskningsresultaten kan sedan synas som beräkningsverktyg, t.ex. Plantval, Frostrisk, Beståndsval, Räkna med rotröta och Gödslingskalkyl. De kan också utgöra hela "moduler", t.ex. Skötsel av lövskog, Kulturmiljövård och Vatten och mark.

Nya material utvecklas i projektform, där redaktören och en grupp forskare arbetar tillsammans. Till de flesta projekt är också referenspersoner från olika användargrupper knutna. För att säkerställa att verktygen och innehållet är användbart genomförs tester och utvärderingar med representanter för målgrupperna.

Studera med Skogskunskap

Skoglig grundkurs var en modul på Kunskap Direkt som utvecklades första gången tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och Mellanskog. Kursen vidareutvecklades i samarbete med LRF Skogsägarna inom ramen för Krafthandling Skog, och blev till Grundkurs för skogsbrukare. I Kunskap Direkt fanns kursmaterialets webbsidor och detta kommer att föras över till Skogskunskap.

Alla delar i Skogskunskap kan fritt användas för utbildning och kurser. Många avsnitt avslutas med ett kunskapstest. Redaktionen hjälper gärna till med att lägga upp kursförslag.

Idag vet vi att många skogliga utbildningar utnyttjar delar av Skogskunskap i undervisningen:

  • Kursen Hållbart Familjeskogsbruk, en högskolekurs vid Linnéuniversitetet, använder Kunskap Direkt för många av sina delkurser.
  • Många av beräkningsverktygen används i undervisningen av elever vid SLUs jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
  • Innehållet används också av programstudenter vid Skogs- och träteknik på Linnéuniversitetet, och dessutom av studenter på naturbruksgymnasier.

Organisation och finansiering

Styrgruppen för Skogskunskap, möte i Växjö januari 2017. Foto Henrik Björnsson/Södra.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen. Så här såg styrgruppen ut i januari 2017. I styrgruppen finns representanter för Skogforsk, Skogsstyrelsen, skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Foto Henrik Björnsson/Södra.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk med stöd från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. På uppdrag av Skogforsk svarar en huvudredaktör för ajourhållning och produktion av nytt material, vilket ofta framställs tillsammans med forskare från Skogforsk och SLU och experter från branschen. Programmering utförs huvudsaklingen av en systemutvecklare på Skogforsk, och en driftsansvarig på Skogforsk svarar för sajtens driftsättning och tillgänglighet på nätet.

En styrgrupp bestämmer över inriktningen på Skogskunskap. Ledamöterna representerar LRF Skogsägarna, Skogsstyrelsen, skogsägarföreningarna och Skogforsk. Styrgruppens ledamöter svarar också för marknadsföring av Skogskunskap inom sina respektive organisationer.

Det löpande redaktionella arbetet finansieras huvudsakligen med ramanslag från Skogforsk och med fasta bidrag från LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Nytt innehåll finansieras oftast med externa anslag via forskningsfonder som Formas, KSLA, Södras forskningsfond, Norrskogs forskningsfond eller Föreningen Skogsträdsförädling.

Alla moduler och verktyg i Skogskunskap har en ansvarig forskare med uppgift att kvalitetssäkra innehållet och i samråd med redaktören ta fram idéer till förbättringar och förändringar.

Om copyright

Skogforsk har upphovsrätt till innehållet, men användning av materialet i det praktiska skogsbruket uppmuntras. Det är därför tillåtet att skriva ut och kopiera innehållet för att använda det till exempel för en skogsdag eller en kurs. En förutsättning är att källan och sammanhanget anges tydligt och att redaktionen kontaktas. För användning på webben rekommenderar vi i första hand att länka till enskilda sidor i Skogskunskap.

Upphovsrätten till bilder (teckningar och foton) ägs av de enskilda fotograferna och illustratörerna. Det är därför inte tillåtet att använda bilder från Skogskunskap i andra sammanhang än då de direkt ingår i en Skogskunskap-information. Den som vill utnyttja bilder för egna informationsinsatser måste därför kontakta redaktören eller illustratörerna direkt.

Broschyr

Här kan du ladda ner och skriva ut en broschyr som beskriver Skogskunskap i kort form. Skriv ut dubbelsidigt och vik.

Broschyr om Skogskunskap 2017

Kontakt

Projektledare är Mats Ostelius, mats.ostelius@skogforsk.se.

Redaktör på uppdrag av Skogforsk är Mats Hannerz, mats.hannerz@silvinformation.se

Systemutvecklare är Sven Tegelmo, sven.tegelmo@skogforsk.se

Driftsansvarig är Patrik Ryzko, patrik.ryzko@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2021-05-26

SENASTE KOMMENTARER
Frostrisk
Hej anonym, Du hade frågor kring både längd på omgivande skogskant och närhet till sjö. När det gäller omgivande skog påverkar det risken för utstrålningsfrost. Ju högre skogen är, desto längre in i plant/ungskogen påverkas frostrisken positivt. Det bör gå att göra ett överslag från en skogskarta. Omgivande skog får särskilt stor betydelse om hygget/ungskogen är litet/liten. En sjö kan också påverka frostrisken genom att vattnet har en utjämnande effekt på temperaturklimatet. Här är förstås en liten skogstjärn av mindre betydelse än en större sjö. Det går inte att säga någon exakt gräns, och naturen är ju heller aldrig så exakt eller svart och vit. Om du använder verktyget så kommer du att se att det ofta är andra faktorer som har större betydelse för frostrisken. / Hälsningar Skogskunskap
Frostrisk
Närhet till sjö, vad innebär det? Gränsa till sjö? inom 1000 meter till sjö?
Frostrisk
Längd på omgivande skogskant... ska man räkna ut det själv?
Skillnad mellan naturskog och brukad skog
I URSKOGAR Inventering av urskogsartade områden i Sverige av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen från 1982 http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1174541/FULLTEXT01.pdf definieras Naturskog: Skog uppkommen genom naturlig föryngring (Skogsordlistan). Men det skulle nog vara knepigt med den definitionen, så uppfattningen om vad som är naturskog ändrats.
Skillnad mellan naturskog och brukad skog
Begreppen Naturskog och Brukad skog kan och bör inte ges exakta definitioner. Beskrivningarna här är dock bra eftersom de beskriver vad som vanligen typiskt menas. Men natur avser egentligen hur det skulle vara om människan inte fanns. I den meningen finns ingen natur i Sverige. När arterna invandrade till Sverige efter istiden var de redan starkt människopåverkade (t ex stora delar av megafaunan utrotade). En del arter åtföljde människan, till största delen omedvetet. Människan skapade nya nischer genom många mekanismer. Man kan därför förmoda att människan gjort landskapet och de ekologin mer varierad. Även där det knappast fanns några människor. T ex jakt, fiske, eldregim. Påverkan av människan har varierat i tid och rum i accelerande takt. Det verkar finnas goda skäl att tro att människans närvaro generellt ökat den biologiska mångfalden även om det finns specifika undantag. Sedan 1900 har människans påverkan ökat. Via atmosfären har ämnen spritts (kväve, svavel, koldioxid). Biomassan av ryggradsdjur domineras av människan och hennes husdjur och jägarnas favoriter, vilket påverkar också skogen.
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Johanna, Det du är ute efter är förmodligen att boken har en sur fallförna (löv) som bildar ett täcke i tät bokskog. Men det växer många arter även i en bokskog, men växterna utnyttjar vårens skira grönska när det kommer ner mycket solljus till marken. Sen är det också skillnad mellan en hedbokskog som är lite mer artfattig och en ängsbokskog på bördig mullrik mark, där finns väldigt mycket växter. / Hälsningar Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
Hej. Vilka abiotiska miljöfaktorer gör att det växer så lite andra växter på marken i skogar med detta träd? Mvh
Bok (Fagus sylvatica)
Hej Susan, ett tråkigt svar - det beror på. Bokskog kan växa på sur jord (hedbokskog) eller på mulljord med högre pH (ängsbokskog). pH-värdet förändras också med djupet i jorden. På SLU finns tjänsten Markinfo där man kan titta på kartor över pH-värdet i olika svenska skogsjordar (dock inte specifikt för bokskog). Äldre bokskog har ofta högre pH än äldre granskog i samma område. Här är ett examensarbete om bok och gran som kan vara intressant för dig: https://stud.epsilon.slu.se/12970/1/hansson_k_171117.pdf. / Hälsningar Skogskunskap
Bok (Fagus sylvatica)
vilken PH värdet har bokskogen
Rödek (Quercus rubra)
Hej Marie, Det är väl bara att chansa, gräva upp och sedan se till att den får maximal kärlek med vatten och bra (djup) jord på sitt nya ställe. Utan att kunna rödek så är en killgissning att även rödeken får ett väldigt djupt rotsystem redan som ung (precis som eken). Det betyder att du måste gräva upp den försiktigt och djupt för att få med så mycket som möjligt av rötterna. Lycka till. / Skogskunskap
Rödek (Quercus rubra)
Hittade i sommar ett litet exemplar vid min sommarstuga på en ö i norra Vänern. Den sitter tyvärr lite inklämd bland annan växtlighet. Vill så gärna få den att trivas och växa vidare. Går den att flytta? Var trivs den bäst? Tacksam för svar.
Grenar och toppar
Hej Sverker, Visst är det så, det blir koldioxid i slutändan vare sig det eldas eller inte, och används det i energiproduktion kan det ersätta fossila bränslen. Men allt kan förstås inte tas ut i alla fall, det behövs en del grot kvar både för näring, markens bärighet och för mångfalden. Men i ett granbestånd i södra Sverige blir det enorma mängder grot på marken, ett uttag där är positivt inte bara för värmeverken, utan också för att det gynnar mångfalden (så det inte kväver markfloran), minskar kväveläckaget och förenklar skogsvården. / Skogskunskap
Grenar och toppar
Om grot motsvarande 8 % av vår energiförsörjning lämnas i skogen ökar inte bara användning av fossila bränslen. Den ruttnande groten bidrar också till CO2- läckaget ifrån skogen.
Sumpskog
Hej Kim, hoppas vi inte avskräckt dig och andra från sumpskogen - det är ju inte Amazonas djungel, men en blöt sumpskog kan förstås vara svårgenomtränglig och ha mer eller mindre djupt vatten. Men man kan ju se mycket från kanterna och på tuvorna. Stövlar och långärmat under myggsäsongen är väl det viktigaste klädrådet. Du hittar till Bredvik genom att klicka på Google-kartan på Bredviks startsida: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/demonstrationsytor/Bredvik-miljohansyn-i-praktiken/. Välkommen ut i skogen / Skogskunskap
Sumpskog
Vad spännande! Två frågor, om det går bra. 1. Är det farligt att gå i sumpskog? 2. Vad bör man ha för klädsel? 3. Och var ligger egentligen Bredvik som filmklippet är taget i? Blev visst tre frågor men hoppas det också går bra :). Tack för en fin sida!
Markvegetation
Hej Emelie, du har rätt. Den studsar tillbaks till frågan innan i stället för att gå vidare (i detta fall till svaret Högörtstyp). Vi lägger upp det på Att-göra-listan, tack för hjälpen. (senare samma morgon): Nu är felet åtgärdat. Vi ska titta över om det finns fler fel. Vi har också lagt ut en bild på flödesschemat som länk. / Skogskunskap
Markvegetation
Fastnar på frågan "finns någon typart för högört?" svarar "ja", frågan "Finns två typarter för högört som tillsammans täcker mer än 1/16 av befintligt fältskikt?", svarar "ja", leder då tillbaka till första frågan "finns någon typ för högört" igen utan att leda vidare eller ge svar.
Björk (Betula spp.)
Hej Henrik, Visst är det fantastiskt att det räcker med solljus, vatten, näring och koldioxid för att bygga en så komplicerad organism som en björk. Jag antar att du funderar över vad som behövs i övrigt för att björken ska utvecklas till ett bra träd. Frihet från skador, tillräckligt utbyggd krona som kan fånga solljus etc. är sådant du kan påverka med skogsskötsel. Läs på under våra skötselsidor. / Hälsningar Skogskunskap
Björk (Betula spp.)
Vika ämnen krävs för att utveckla en björk? H2O räcker inte för att framställa ved, bark och löv?
Dammbindning
Hej Dan, du tänker nog på sulfitlut, en blandning mellan lignin och vatten. Den beskrivs på sidan, så vi har inte missat det viktiga ligninet :-). / Skogskunskap