Hur hårt ska jag röja?

Efter slutröjningen bör du ha ett förband på 2-2,5 meter mellan huvudstammarna. Du ska kunna "flyga flygplan" genom röjningsskogen.
En nyröjd ungskog med lagom avstånd mellan stammarna.
Bild: Nils Forshed

Stamantalet efter röjning påverkar det framtida gallringsbehovet och även omloppstiden. Om ungskogen lämnas för tät kan det behövas fler gallringar och längre tid till slutavverkning.

Ett program med två gallringar passar bra för de flesta tall- och granbestånden. På svaga marker kan en röjning till ett engallringsprogram vara mest ekonomiskt. För goda marker kan man välja att röja till ett 2- eller 3-gallringsprogram.

Om beståndet är luckigt ska man inte kompensera glesa partier genom att lämna fler stammar i täta partier. Stamantalet i tabellen gäller för de täta delarna, och blir alltså lägre per hektar om beståndet är luckigt.

Undertryckta träd som knappast överlever till första gallringen kan lämnas - de kostar bara att såga ner, och dessutom kan viss underväxt vara bra för kvalitetsutvecklingen hos huvudstammarna.

Efter slutröjningen är dödligheten (på grund av självgallring) låg - vanligen cirka 5-10 procent i tall och 2-3 procent i gran.

Röjningsförband, du ska kunna flyga flygplan. Illustration Rose-Marie Rytter.

Efter röjningen ska det vara så öppet mellan huvudplantorna att du kan gå med utsträckta armar - "flyga flygplan". Illustration: Rose-Marie Rytter.

Lämligt stammar efter slutröjning i tall- och granbestånd

I slutavverkningsbeståndet står det normalt 500-800 stammar per hektar. Naturligtvis vill du att så många som möjligt av dessa har bra kvalitet och bra dimensioner. Vägen dit går via röjningar och gallringar. Beståndet behöver vara lite tätare i ungskogen och sedan glesas ut successivt. Då kombinerar vi dimensionsutveckling och kvalitetsdaning, samtidigt som beståndet blir mer tåligt mot stormar.

Tabellen nedan visar ett lämpligt antal stammar efter slutröjningen i tall- och granbestånd. Ett stamantal på 2500 plantor per hektar betyder att det i genomsnitt är cirka 2 meter mellan huvudstammarna. Med 1600 stammar per hektar är avståndet 2,5 meter.

Att stamantalet sjunker mellan röjningen och första gallringen är naturligt, det sker alltid ett visst naturligt avdöende.

  Svag mark Medelgod mark God mark
Lämpligt antal gallringar 1 2 3
Stamantal efter röjning 1300-1500 1800-2100 2500-2700
Stamantal före första gallring 1200-1450 1700-2000 2300-2600

 

Om du röjer för svagt

Många nygallrade bestånd drabbas av stormskador. En av flera orsaker är troligen att bestånden har varit för sent eller dåligt röjda. Välröjda bestånd (1500-2000 stammar per hektar) ger bättre motståndskraft mot snö- och vindskador under hela omloppstiden.

(Ett annat skäl till stormskadorna är att gallringen gjorts när träden nått stormfarlig höjd, mer om detta i kapitlet Gallra.)

Men kvaliteten då? Det finns ibland en tro på att trängsel alltid skapar kvalitet. Sant är att kvistarna inte blir lika grova som i en gles ungskog, och det är också ett skäl att man håller en självsådd tallskog lite tätare fram till slutröjningen. Men i normalfallet är det ingen kvalitetssänkning av att röja, snarare tvärtom. I svagt röjda bestånd är risken stor för vind- och snöskador, skador som påverkar både kvalitet och tillväxt under hela omloppstiden.

snobrott_andreas_barth_skogenbild_bild1153_1200x675px.jpeg

Ett tätt, dåligt röjt bestånd, löper större risk att drabbas av snö- och vindskador. I det här fallet är det snön som har tryckt ner stammarna. Foto: Andreas Barth/Skogenbild.

Senast korrigerad: 2023-02-20
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (2 st)

Bullen · 2024-09-12
Varför är det mest ekonomiskt med bara en enda gallring på svaga boniteter?
Svar från Skogskunskap · 2024-09-16

Hej Bullen,
På svaga boniteter blir virket ofta av lägre kvalitet och volym, vilket ger mindre ekonomisk avkastning. Att vänta till ett enda större ingrepp minskar kostnaderna för skötseln (maskiner, arbetskraft m.m.) utan att förlora alltför mycket på den potentiella vinsten för gallringsvirket. Vid flera gallringar ökar också risken för markskador och skador på kvarvarande träd, särskilt i svagare marker där träden redan kan vara mer känsliga. Detta kan leda till sänkt framtida avkastning.

E · 2019-03-08
Vilka ståndortsindex innefattar "Svag mark", "Medelgod mark", "God mark"? Mälardalen
Svar från Skogskunskap · 2019-03-08
Hej, det finns sällan fasta gränser i skogen och det är därför vi inte har skrivit ut ståndortsindex. Men är du i Mälardalen (och på liknande ställen) kan du nog räkna att upp till cirka T18/G18 är svag mark, en medelgod är cirka T24/G24 (+/- några meter) medan du har en god mark om du har en T28 eller G30 och däröver. Men det är en glidande skala. / Skogskunskap