Hur hårt ska du röja?
Stamantalet efter slutröjning styr i hög grad det framtida gallringsbehovet och omloppstiden. Många kvarstående stammar kan kräva:
- tre låggallringar
- längre omloppstid för att nå en given diameter till slutavverkningen.
Ett program med två gallringar passar bra för de flesta tall- och granbestånden. På svaga marker kan en röjning till ett engallringsprogram vara mest ekonomiskt. För goda marker kan man välja att röja till ett 2- eller 3-gallringsprogram.
Om beståndet är luckigt ska man INTE kompensera glesa partier genom att lämna fler stammar i täta partier. Stamantalet i tabellen gäller för de täta delarna, och blir alltså lägre per hektar om beståndet är luckigt.
Undertryckta träd som knappast överlever till första gallringen kan lämnas - de kostar bara att såga ner, och dessutom kan viss underväxt vara bra för kvalitetsutvecklingen hos huvudstammarna.
Efter slutröjningen är dödligheten (på grund av självgallring) låg - vanligen cirka 5-10 % i tall och 2-3 % i gran.
Efter röjningen ska det vara så öppet mellan huvudplantorna att du kan gå med utsträckta armar - "flyga flygplan". Illustration Rose-Marie Rytter.
Antal stammar efter slutröjning i tall- och granbestånd
| Svag mark | Medelgod mark | God mark | |
| Lämpligt antal gallringar | 1 | 2 | 3 |
| Stamantal efter röjning | 1300-1500 | 1800-2100 | 2500-2700 |
| Stamantal före första gallring | 1200-1450 | 1700-2000 | 2300-2600 |
Om du röjer för svagt
Många nygallrade bestånd har drabbats av stormskador. En av flera orsaker är troligen att bestånden har varit för sent eller dåligt röjda. Välröjda bestånd (1500-2000 stammar per hektar) ger bättre motståndskraft mot snö- och vindskador under hela omloppstiden.
(Ett annat skäl till stormskadorna är att gallringen gjorts när träden nått stormfarlig höjd, men mer om detta i kapitlet Gallra.)
Men kvaliteten då? Det finns ibland en tro på att trängsel alltid skapar kvalitet. Sant är att kvistarna inte blir lika grova som i en gles ungskog, och det är också ett skäl att man håller en självsådd tallskog lite tätare fram till slutröjningen. Men i normalfallet är det ingen kvalitetssänkning av att röja, snarare tvärtom. I svagt röjda bestånd är risken stor för vind- och snöskador, skador som påverkar både kvalitet och tillväxt under hela omloppstiden.