Hur hårt ska du röja?

Efter slutröjningen bör du ha ett förband på 2-2,5 meter mellan huvudstammarna. Du ska kunna "flyga flygplan" genom röjningsskogen.
Bild: Nils Forshed

Stamantalet efter slutröjning styr i hög grad det framtida gallringsbehovet och omloppstiden. Många kvarstående stammar kan kräva:

  • tre låggallringar
  • längre omloppstid för att nå en given diameter till slutavverkningen.

Ett program med två gallringar passar bra för de flesta tall- och granbestånden. På svaga marker kan en röjning till ett engallringsprogram vara mest ekonomiskt. För goda marker kan man välja att röja till ett 2- eller 3-gallringsprogram.

Om beståndet är luckigt ska man INTE kompensera glesa partier genom att lämna fler stammar i täta partier. Stamantalet i tabellen gäller för de täta delarna, och blir alltså lägre per hektar om beståndet är luckigt.

Undertryckta träd som knappast överlever till första gallringen kan lämnas - de kostar bara att såga ner, och dessutom kan viss underväxt vara bra för kvalitetsutvecklingen hos huvudstammarna.

Efter slutröjningen är dödligheten (på grund av självgallring) låg - vanligen cirka 5-10 % i tall och 2-3 % i gran.

Röjningsförband, du ska kunna flyga flygplan. Illustration Rose-Marie Rytter.

Efter röjningen ska det vara så öppet mellan huvudplantorna att du kan gå med utsträckta armar - "flyga flygplan". Illustration Rose-Marie Rytter.

Antal stammar efter slutröjning i tall- och granbestånd

  Svag mark Medelgod mark God mark
Lämpligt antal gallringar 1 2 3
Stamantal efter röjning 1300-1500 1800-2100 2500-2700
Stamantal före första gallring 1200-1450 1700-2000 2300-2600

 

Om du röjer för svagt

Många nygallrade bestånd har drabbats av stormskador. En av flera orsaker är troligen att bestånden har varit för sent eller dåligt röjda. Välröjda bestånd (1500-2000 stammar per hektar) ger bättre motståndskraft mot snö- och vindskador under hela omloppstiden.

(Ett annat skäl till stormskadorna är att gallringen gjorts när träden nått stormfarlig höjd, men mer om detta i kapitlet Gallra.)

Men kvaliteten då? Det finns ibland en tro på att trängsel alltid skapar kvalitet. Sant är att kvistarna inte blir lika grova som i en gles ungskog, och det är också ett skäl att man håller en självsådd tallskog lite tätare fram till slutröjningen. Men i normalfallet är det ingen kvalitetssänkning av att röja, snarare tvärtom. I svagt röjda bestånd är risken stor för vind- och snöskador, skador som påverkar både kvalitet och tillväxt under hela omloppstiden.

Senast korrigerad: 2016-07-21
Barr
Röjning

Kommentarer (0 st)