Olika sätt att röja

Det finns flera sätt att röja men det handlar nästan alltid om så kallad selektiv röjning. Ungskogens huvudstammar ska få fritt utrymme genom att konkurrerande stammar, oftast av löv, röjs bort.
Bild: Mats Hannerz

Röjningsmetoder kan delas in på många sätt. I praktiken används en kombination av både selektiv plant- och ungskogsröjning, och punktröjning. Selektiv betyder helt enkelt att röjaren väljer själv vilka stammar som ska stå kvar och vilka som ska röjas bort.

Det finns också metoder som går ut på att kapa träden längre upp på stammen (toppröjning). Stråkröjning är i första hand utvecklad för att röjningen ska kunna utföras av maskiner.

Plantskogsröjning

Plantskogsröjning, Nils ForshedVid plantskogsröjning är medelhöjden på de större träden lägre än 1,3 meter vid röjning.
Plantskogsröjning görs när beståndet är 0,5–1 meter högt.

Syftet är i första hand att enkelställa framtida huvudstammar, som inte bör stå närmare varandra än 1 meter. Om trängseln är för stor kan plantor hämnas och få ensidiga kronor. Plantröjningen görs också för att jämna ut höjdskillnaderna i naturliga föryngringar och sådder, det vill säga genom att de äldsta, förväxande träden ("vargarna") röjs bort. 

Stamantalet efter röjning bör vara stort för att gynna kvalitetsutvecklingen men avståndet mellan huvudplantorna bör vara åtminstone 1 meter. Om möjligt bör ca 4 000–6 000 stammar per hektar lämnas. Plantskogsröjningen kan gärna göras som en punktröjning runt de tänkta huvudplantorna.

Plantskogsröjningen följs alltid av (minst) en ungskogsröjning.

Ungskogsröjning

Ungskogsröjning, Nils Forshed.Vid ungskogsröjning är medelhöjden på de större träden högre än 1,3 meter vid röjning.

Vid ungskogsröjningen regleras stamantalet, och de stammar som kommer att bilda det framtida beståndet väljs ut. I barrplanteringar görs ungskogsröjningen när träden är 2-3 meter höga, och i naturliga föryngringar och sådder kan slutröjningen sparas till 4-4,5 meters höjd, beroende på förutsättningar för kvalitetsproduktion, risk för älgbetning m.m.

Beroende av trädslag, inriktning och beståndets utgångsläge kan röjningen utföras på olika sätt.

Punktröjning

Punktröjning_Nils_ForhedPunktröjning, även kallad brunnsröjning, används vanligen i granföryngringar där lövet är lika högt eller lägre än granen. Röjningen koncentreras kring huvudstammarna, där en cirkel med ca 0,5 meters radie röjs runt varje huvudstam. För tall görs brunnarna större. Cirkeln vidgas sedan i takt med beståndets utveckling. Övriga delar lämnas oröjda.

Detta är även en lämplig metod om man vill satsa på kvalitet i tallföryngringar. Istället för att plantera mycket tätt nyttjar man det naturliga lövuppslaget. Minst två röjningsingrepp krävs.

Brunnsröjningen måste dock följas upp av en totalröjning vid slutröjningen.

Toppröjning

Vid toppröjning kapas eller bryts röjstammarna högre upp än vid normal röjning med röjskog. Toppröjningen kan utföras med kedjeröjsåg eller manuellt med röjkniv. Om de kapade stammarna är tillräckligt låga i förhållande till huvudstammarna kan de med tiden självdö.

Toppröjning har ett antal fördelar, åtminstone teoretiskt:
De kapade röjstammarna står kvar och gynnar kvistkvaliteten på huvudstammarna, utan att konkurrera i kronhöjd.

  • Röjstammarna blir attraktiva för viltet
  • Röjningen kan eventuellt bli billigare
  • Det blir mindre stubbskott (däremot växer nya skott ut från röjstammen).

Det finns också nackdelar och risker:

  • Röjningen måste kanske upprepas om röjstammarna växer ikapp huvudstammarna
  • Beståndet blir svårgenomträngligt under en längre tid än vid normal röjning
  • De kvarlämnade röjstammarna av löv kan attrahera viltet så att de också betar av huvudplantorna.

Stråkröjning

Stråkröjning. Illustration Jalle Holmström.

Illustration Jalle Holmström.

Geometrisk, eller schematisk, röjning diskuteras ibland som ett alternativ för att göra röjningen mer rationell och kostnadseffektiv, framför allt när man diskuterar mekaniserad röjning.

Den geometriska röjningen kan innebära att korridorer röjs i ungskogen (korridor- eller stråkröjning). I räta plantrader i planterade bestånd pratar man ibland om radröjning, där kanske varannan rad tas bort.

Stråkröjningen kan kombineras med vanlig, selektiv röjning mellan stråken.

Stråkröjning har provats i försöksskala under flera år, men ännu finns inga metoder som fått praktiskt genomslag.

Skogforsk har testat metoden och funnit att stråkröjning kan ge ett fullt godtagbart biologiskt resultat, samtidigt som det kan bli billigare än traditionell röjning med röjsåg.

Om stråkröjning ska vara realistiskt i planteringar krävs i princip att de är planterade i geometriska förband från början. Det är ju onödigt att röja bort planterade huvudplantor.

Senast korrigerad: 2016-07-20
Barr
Röjning

Kommentarer (0 st)