Röjning i olika bestånd

En röjning i en självsådd tallföryngring på torr mark är något helt annat än en röjning i ett tätt björkuppslag på en fuktig granmark. Här är några exempel på röjning i olika bestånd.
Olika bestånd röjs på olika sätt
Bild: Rose-Marie Rytter

Föryngringsmetoden påverkar hur och när röjningen bör utföras. Gemensamt för de flesta ungskogar, oavsett uppkomst, är att de behöver röjas två gånger om resultatet ska bli bra.

Naturlig föryngring och sådd med tall

Röj två gånger

I naturliga föryngringar och sådder med tall bör du röja två gånger. Först en plantröjning vid 0,5-1 meters höjd följt. Därefter en ungskogsröjning (slutröjning) vid 4-4,5 meter.

Plantröj till en meters förband

plantröjning i tall. Illustration Rose-Marie Rytter.

Illustration Rose-Marie Rytter.

Vid plantröjning enkelställs tallplantorna så att det är minst 1 meters mellanrum samtidigt som förväxande grova träd ("vargar") och hindrande lövuppslag tas bort.

Sen slutröjning för kvalitet och mindre älgskador

Sen slutröjning i tall. Illustration Rose-Marie Rytter.

Illustration Rose-Marie Rytter.

Om du väntar med slutröjningen till 4-4,5 meters medelhöjd har rotstockens kvalitet blivit danad. Det betyder att den har klena kvistar och en rak stam. Vid sen slutröjning har trädens toppskott nått "älgsäker" höjd. 

Om du väntar för länge med slutröjningen minskar chansen att välja fritt bland stammarna. Då måste du kanske bygga beståndet på de grövre träden, oavsett kvalitet, för att inte beståndet ska bli för instabilt. Dessutom blir röjningskostnaden onödigt hög.

Gärna en mellanliggande röjning

För självverksamma och intresserade skogsägare kan det vara lönsamt att dessutom röja i "normal" ungskogshöjd vid 2-3 meters höjd.

Barrträdsplanteringar

Det handlar i första hand om lövröjning

Granplantering med mycket löv. Illustration Rose-Marie Rytter.

En vanlig ungskog, mycket björk i granplanteringen. Illustration Rose-Marie Rytter.

I barrträdsplanteringar handlar röjningen i första hand om att röja bort hämmande och överskärmande lövuppslag, så kallad lövröjning. I de flesta skogar handlar det om björk.

Om det är mycket björk behöver röjningen ofta göras två gånger, vid 1-2 meters medelhöjd och en gång till när stubbskotten vuxit ikapp. Då är barrträden cirka 2,5-3 meter höga.

Tall är känslig för överskuggande löv

Tallplantering med löv. Illustration Rose-Marie Rytter.

Tallen tål inte att tryckas ner under löv. Illustration Rose-Marie Rytter.

Tall är extra känslig för konkurrerande och förväxande björk. Planterade tallskogar med överskärmande björk är också mer utsatta för älgskador än bestånd med lite björk.

I planterade tallbestånd görs röjningen när björken blivit lika hög som tallen.

Om du avstår från lövröjning i tallplanteringar kommer många tallar att dö eller få dålig kvalitet. Resultatet blir ett blandbestånd med både dålig tall och dålig björk, oavsett om det är älgskador eller inte.

Gran kan använda björken som ett frostskydd

Gran under lövskärm. Illustration Rose-Marie Rytter.

Här har björken glesats ut och får stå som en frostskyddande skärm över granen. Illustration Rose-Marie Rytter.

Gran tål överskuggande lövträd bättre än vad tallen gör. Granen överlever som regel även om den får lägre tillväxt om lövkonkurrensen är stor.

På frostlänta granmarker kan björken användas som ett frostskydd. Här kan björken glesas ut stegvis till en skärm. Skärmen behöver senare avvecklas i några steg. Läs mer om skärmmetoden.

"Röjningsgallring" - energivedsgallring

Röjningsgallring, energivedsgallring. Illustration Rose-Marie Rytter.

Glömde visst röjningen, men får göra det bästa åt situationen. Illustration Rose-Marie Rytter.

Det här är egentligen inte en röjning utan snarare en gallring. Här har skogsägaren hoppat över eller missat en normal röjning och väntat tills beståndet nått nästan förstagallringsfasen.

Röjningsvirket tas då tillvara som energi. Om energivedsuttaget är lönsamt beror på hur väl flerträdstekniken fungerar. Den uteblivna egentliga röjningen ger stor risk för skador i beståndet, till exempel av snö och vind. Sett över beståndets omloppstid riskerar eftersatta röjningar att bli kostsamt.

Senast korrigerad: 2016-07-20
Barr
Röjning

Kommentarer (0 st)