Vilka träd ska sparas vid röjningen?

Stamval i en barrplantering är ofta enkelt - där handlar det om att röja löv så att de planterade plantorna kan utvecklas. I naturliga föryngringar och sådder måste röjaren se upp mer.
Klipp ur filmen Röjningens När, Var, Hur?

Utse huvudstammar bland de växligaste träden av god kvalitet och låt det trädslag som behöver mest utrymme avgöra avståndet mellan huvudstammarna. Spara dessa och "nyttiga bistammar". Se exemplet i bilden.

 Huvudstammar, bistammar och röjstammar. Nils Forshed.

R = Röjstam, stam som ska röjas bort.
H = Huvudstam, stam som lämnas för att ingå i det framtida beståndet. Gynnas vid framtida åtgärder.
B = Bistam, stam som lämnas åtminstone fram till förstagallring för att dana kvalitet och utnyttja markens produktionsförmåga. I praktiken skiljer man dock inte på bistammar och huvudstammar i röjningsskogen.
Illustration Nils Forshed.

Val av röjningsträd. Illustration Nils Forshed.

Illustration Nils Forshed.

Tänk på att

  • prioritera växtliga, oskadade stammar med liten kvistdiameter och räta grenvinklar
  • röja bort stammar med kvalitetsfel
  • eftersträva ett lämpligt antal kvarlämnade stammar
  • välja mellan trädslagen efter ståndort och mål med beståndet
  • eftersträva en jämn höjdskiktning och stamfördelning
  • spara förväxande träd i luckor, men bara om de, fram till första gallringen, inte kommer att skada bättre framtidsstammar
  • spara träd för naturvården.

Mer än vartannat träd har kvalitetsfel

Förutom grenarnas utseende och storlek har även yttre egenskaper som sprötkvistar och krökar stor betydelse för virkeskvaliteten. Ofta beror dessa "skönhetsfläckar" på frost, viltbetning eller genetiska förutsättningar.

Det är inte ovanligt att hälften av träden i förstagallringsskogen har olika typer av kvalitetsnedsättande fel. Dessa träd är ofta relativt jämnt spridda över diameterklasserna.

Röj bort träd med kvalitetsfel

I en naturlig föryngring eller sådd finns ofta många barrträd att välja på. Då gäller det att se upp med stammarnas kvalitet. Kvalitetsfel hos träden kan ha många orsaker – frost, viltbetning, vind- eller snöskador, insektsskador, felplantering eller genetiska förutsättningar. De vanligaste kvalitetsfelen är:

Dubbelstam

Tall med dubbelstam, Nils ForshedOrsak: Främst beroende av betning eller frost, men även snö, vind eller genetiska förutsättningar.

Kvalitetsnedsättning: Se sprötkvist. Skapar även problem vid upparbetningen. Minskar produktionen av grovt virke.

Krökt bas

Tall med krökt bas, Nils ForshedOrsak: Beror av felplantering, uppfrysning eller plantor med dåliga rotsystem och ger upphov till slängkrök i rotstocken. Problemet är vanligast på finjordsrika marker.

Kvalitetsnedsättning: Se stamkrökar.

Stamkrök

Tall med stamkrök, Nils ForshedOrsak: Slängkrökar en bit upp på stammen orsakas oftast av ett tidigare toppbrott, medan långkrökar främst uppkommer genom instabilitet p g a vind och snö, mark- och lutnings-förhållanden i kombination med dåliga rotsystem. Genetiska förhållanden kan också inverka.

Kvalitetsnedsättning: Krokiga stockar kan ge lägre sågutbyten och försvåra hanteringen. Innehåller ofta reaktionsved – vilket kan ge skevt virke med förändrade yt- och hållfasthetsegenskaper.

Grovgrenighet

Tall med grova grenar, Nils ForshedOrsak: Förväxande träd i naturliga föryngringar som fått växa upp fritt. Grovgrenighet kan också bero på genetiska förutsättningar. Träd som bedöms oönskat förväxande kallas ibland "vargar".

Kvalitetsnedsättning: Grova grenar och breda årsringar ger lägre hållfasthet, vilket har betydelse för en del konstruktionsvirke. Unga träd har mest frisk kvist som kan efterfrågas av möbelindustrin. Rotstocken i äldre träd kommer dock innehålla grova torrkvistar, vilka försämrar ytegenskaper och hållfasthet.

Toppbrott

Tall med toppbrott, Nils ForshedOrsak: Orsakas av viltbetning, skada på toppknoppen, vind- eller snöskador.

Kvalitetsnedsättning: Kan leda till rötangrepp och försämrad tillväxt. Ger ofta upphov till stamkrök och sprötkvist, ibland till dubbelstam.

Sprötkvist

Tall med sprötkvist, Nils ForshedOrsak: Gammal skada på toppknopp eller toppbrott orsakat av frost, betning, snö, vind, insekter mm. Sprötkvistförekomsten är ofta genetiskt betingad.

Kvalitetsnedsättning: Försämrad hållfasthet, ytegenskaper och utseende, vilket begränsar virkets användningsområde.

Senast korrigerad: 2016-07-21
Barr
Röjning

Kommentarer (0 st)