Föryngra för blandskog

En föryngring kommer nästan alltid att ge en blandning av olika trädslag, det ser naturen till. Men vill vi förstärka blandningen kan vi hjälpa naturen på traven.
Granplantering kombinerat med självsådd tall och björk kan bli en blandskog.
Bild: Mats Hannerz


Naturlig föryngring för blandskog

Finns det redan träd av lind, hassel, klibbal, gråal eller asp kan vi utnyttja deras stubbskott eller rotskott. Asp och gråal kan snabbt bilda en djungel av nya plantor från rotskott om det finns, eller fanns, äldre träd i beståndet eller kanten. Klibbal, lind och björk skjuter stubbskott, och dessa kan också utnyttjas till den nya trädgenerationen. Även asken skjuter stubbskott men de lossnar snabbt från stubben och är därför mindre lämpliga för att bygga en ny trädgeneration.

Ek, bok, fågelbär och björk sprider sig främst med frön. Självsådd av lövträd gynnas ordentligt av markberedning. Vill man få högsta möjliga tillslag bör markberedningen göras före ett bra fröår. Läs mer om naturlig föryngring av löv.

Här kan du se vilka trädslag som föryngras med stubbskott, frö eller rotskott.

Plantering och sådd av blandbestånd

Ett blandbestånd kan skapas både genom att plantera flera trädslag blandat eller genom att kombinera plantering eller sådd med naturlig föryngring (det vanligaste sättet). Med det naturliga fröfallet bestämmer naturen själv vilka trädslag som slår till. Trädslagsblandningen får sedan regleras i röjningen.

Det finns många sätt att kombinera trädslag vid plantering och sådd. Snabbväxande pionjärträdslag som björk och lärk kan användas som amträd för de mer långsamväxande trädslag som bildar slutbestånd. Amträden växer snabbt i ungdomen och bildar ett frostskydd för de mer känsliga arterna som kommer underifrån, till exempel gran.

Plantering kan också göras med underväxtträd. Det är trädslag som inte konkurrerar med huvudträdslagen, utan som hjälper till att skugga stammarna och förbättra virkeskvaliteten. Exempel på underväxtträd är lind och avenbok.

Det finns en mängd varianter på hur trädslagen kan blandas. Den framtida skötseln underlättas av om trädslagen planteras eller sås i rader eller tydliga grupper, även om individplantering med varannan planta naturligtvis är möjligt. Gruppvis skötsel är oftast ett bättre alternativ än stamvis blandning. Här kan variationen i ståndorter utnyttjas så att exempel en fuktigare del av föryngringsytan får en samling av björkar.

Tänk på viltbetet

Vill du ha en blandskog med betesbegärliga arter (vilket de flesta lövträd och tall  är) kan föryngringen behöva hägnas. Enskilda plantor eller plantgrupper kan också skyddas med nätburar. Läs mer om vilthägn och viltskador.

Gardera om det är svårt att välja

Dubbelplantering eller sådd av flera trädslag är naturligtvis också en möjlighet. Det finns många exempel på dubbelplantering av tall och gran i samma markberedningsfläck eller sådd av tall, gran och/eller contortatall i samma såddruta. Resultatet kan bli en blandskog, men också en mer homogen skog om ett trädslag visar sig överlägset på lokalen.

I Skogskunskap finns mer detaljerad information om föryngringsstrategier för olika trädslag. Läs mer om:

Senast korrigerad: 2019-02-18

Kommentarer (1 st)

Göran Garpinger · 2019-03-18
Hej! Jag har tänkt att plantera en blandskog av tall och gran. Risken är stor att tallen äts upp av hjortdjur (älg). Vill ej ha hägn utan sprutar hellre mot viltskador. Jag hade tänkt plantera en rad tall som behandlas mot viltskador under ett antal år och sedan 2 rader gran som reserv om tallen blir uppäten, och sedan en rad tall o.sv. Tanken är att ha ett bestånd i slutändan som duger till att ställa som fröträd av tall. Bonitet T 24-28 i Skåne (nu beväxt med gran men ljung (svedjning och bete?) fanns på marken innan denna planterades. En del grusbackar) Finns det någon modell för detta eller planteringsmodell för plantering av blandbestånd av tall och gran. M.v.h. Göran Garpinger
Svar från Skogskunskap · 2019-03-18
Hej Göran, Det finns nog inga facit, inte minst eftersom viltet kan ställa mycket på ända. De modeller som finns för att skapa blandningar bygger på kombinationen naturlig föryngring av tall och plantering av gran. Men jag tycker din idé låter som en användbar strategi. Med viltbehandling av tallarnas toppskott ökar chansen att de klarar sig. Vill du skapa en blandskog som blir bestående får du hålla koll på höjdskillnaderna mellan trädslagen så inte den ena tar över helt och hållet. Titta gärna på filmen om gran och tall i blandning. Jag har skickat din fråga vidare till en expert på SLU också, vi får se om det kommer något mer användbart svar. / Skogskunskap
Svar från Skogskunskap · 2019-03-19
Hej! Roligt att du vill plantera en blandskog av gran och tall. Just när risken för betesskador på tallen är stor kan det vara bra idé att säkra upp med en blandad plantering. Det finns inga specifika mallar, viktigt att veta är vad man vill i slutändan och hur stor insats man kan tänkas göra själv som markägare. Eftersom du redan beskriver att du är beredd att viltbetesskydda dina plantor flera år framöver så räknar jag med att du också är beredd att ha kontinuerlig uppsyn över ungskogsåren och kunna justera stamantal och blandskogsandelen, osv i röjningsskedet. För vår erfarenhet är att just röjningsskogen kan vara den svåra delen i blandskogetableringen. I blandskogsförsök vill vi gärna plantera systematisk i rader och bestämda mönster när vi testar olika alternativ, men det är ju främst för att det vi gör ska kunna vara möjligt att upprepa och testas av andra. Men så behöver vi inte tänka i faktiska planteringar. Jag föreslår att du inte tänker så strikt i rader av de olika trädslagen utan istället tex blandar planteringskassetten/korgen så att du får en större variation men framförallt för att ”micro-ståndortsanpassa”. Du beskriver att du har en varierad marktyp, med blandade kassetter, kan du lite grann anpassa var du sätter lite mer gran eller lite mer tall beroende på markegenskaper, markfuktighet, topografin osv. Vad jag kan komma på så finns det egentligen bara ett försök i södra Sverige med planterad tall och gran, i blandskog och monokultur. Det finns en publicerad artikel av Magnus Lindén och Eric Agestam om detta: ”Increment and yield in mixed and monoculture stands of Pinus sylvestris and Picea abies based on an experiment in southern Sweden”. (Publicerad i Scandinavial journal of forest research) Mvh Emma Holmström, SLU