Eken i Sverige

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd och den växer naturligt upp till ungefär Dalälven. Den mesta eken finns i blandskogar tillsammans med gran, tall och björk.
Den mesta eken finns i blandskogar
Bild: Magnus Löf

Tidig invandrare

Eken vandrade in till Sverige för cirka 9000 år sedan i samband med att klimatet blev varmare efter istiden. De tall-, asp- och björkskogar som först hade etablerat sig trängdes i södra Sverige undan av en ekskog i blandning med arter som alm och lind. Den här skogstypen dominerade i Sydsverige i över 4000 år. Under den sena stenåldern och bronsåldern avlöstes skogslandskapet gradvis av bok och ek.

Pollenanalyser från sjösediment och mossar ger en bild av hur vanlig eken var förr. Forskare har visat att eken minskade långsamt från Kristi födelse fram till 1700-talet. Då börjar pollenhalterna sjunka hastigt, framför allt i den hemiboreala zonen (södra barrskogsbältet), där andelen ekpollen idag är 45 % av nivåerna omkring år 1600, och 20 % jämfört med från år 200 e.Kr. I den temperade zonen (lövskogsregionen) är nivåerna 60 % respektive 35 %, där är alltså eken fortfarande vanlig.

Eken var en viktig råvara för skeppsbyggnad redan från vikingatiden. För att säkerställa tillgången på virke till flottan deklarerades eken som Regale av Gustav Vasa år 1558. Det innebar ett förbud att avverka ek, ett förbud som stod sig ända till 1830, men då hade staten ändå förköpsrätt för ekar. Det var först år 1875 som markägare fritt kunde disponera ekskogen.

Trots restriktionerna minskade tillgången på ek, och bara under 1790-1825 räknade man med att 80 % av timmerekarna försvann från södra Sverige. Det var också ett incitament för att anlägga ekodlingarna på Visingsö, en historia för sig (när eken väl var mogen för avverkning hade flottan upphört att bygga i trä sedan mer än 100 år).

Eken idag – vårt vanligaste ädla lövträd

Ek (Quercus robur) och bergek (Q. petraea) förekommer i hela södra Sverige upp till ungefär Dalälven. De största volymerna finns i södra Sverige, längs ost- och västkusten och i Mälardalen (se figuren). Ekarterna står tillsammans för bara drygt 1 % av virkesvolymen i hela landet, och 4 % i Götaland, men eken är ändå det vanligaste ädla lövträdslaget med sina drygt 40 miljoner kubikmeter.

Virkesförråd av ek, Riksskogstaxeringen

Virkesförråd av ek (och bergek) i södra Sverige enligt data från Riksskogstaxeringen. Skogskubikmeter per hektar.

Eken är dock inte bara begränsad till södra Sverige. Det finns planterad, och troligen också naturligt föryngrad, ek längs Norrlandskusten upp till Luleå. Bergeken är dock mera knuten till sydligaste Sverige. Figuren visar observationer i Artportalen.

Artportalen observationer av ek och bergek

Svenska observationer av skogsek och bergek åren 2000-2017 i Artportalen, som är Artdatabankens verktyg där allmänheten och experter kan rapportera observationer.

Virkesförrådet ökar men den unga skogen släpar efter

Historiskt har ju eken gått tillbaks sedan tiden för Kristi födelse, men de senaste 100 åren har ekvolymerna ökat i landet, både i absoluta och relativa tal. Det finns flera skäl: liten avsättning på virket, upphört skogsbete, ädellövskogslagen och naturvårdsåtgärder är några. Riksskogstaxeringens data visar att volymen ek ökar både på produktiv skogsmark och i alla ägoslag, från cirka 31 till 43 miljoner skogskubikmeter på knappt 20 år. Det gäller dock grövre stamträd. Sedan 1980-talet har den yngre ekskogen, den naturligt föryngrade, successivt minskat på grund viltbete och tätare skogar.

virkesförråd av ek, data från Skogsdata, Riksskogstaxeringen

Virkesförrådet av ek från taxeringsperioden 1995-1999 till 2012-2014. Data hämtade från Skogsdata, Riksskogstaxeringen.

Mest i blandskog

Eken växer både i produktionsskogen och i gränslandet mellan skog och jordbruk. En analys av Riksskogstaxeringens provytor visar att 1 % av skogsarealen i Götaland består av ren ekskog, och 5 % har minst 10 % ek. Den mesta eken finns inte i ren ekskog utan i blandbestånd. Vanligaste blandningarna är gran-ek, gran-björk-ek, tall-ek och björk-ek. Enligt analysen finns det 245 000 hektar skog i Götaland med minst 10 % ek (räknat som grundyta).

Diagram över ekskogens fördelning på olika trädslagsblandningar med data från Riksskogstaxeringen

Eken växer främst i blandning med andra trädslag. Så här ser det ut i Riksskogstaxeringens provytor i Götaland. På de 245 000 hektar som hyser ek är det bara 20 % som klassas som ren ekskog. Resten av eken finns blandad med gran, björk, tall med flera trädslag. Data från Drössler m.fl. 2012.

Åldrande ekar och brist på föryngring

Forskare har visat att den mesta eken i södra Sverige finns i äldre bestånd, och att det är en brist på ung ek som kan ta över. I rena ekbestånd är det bara 11 % som är yngre än 40 år. Unga plantor förekommer visserligen ofta inne i granskog, särskilt längs kusterna, men de konkurreras ut av den mer snabbväxande granen och skadas av viltbete. Om eken inte får hjälp är det risk att den fortsätter att minska i landskapet i takt med att de äldre ekarna dör eller avverkas.

Senast korrigerad: 2018-02-27

Kommentarer (0 st)