Björk (Betula spp.)

Björkarna utgör tillsammans 2/3 av landets totala lövträdsvolym, eller drygt 12 % av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark (läs mer om björkens utbredning och virkesförråd).

Båda arterna växer bäst på friska näringsrika marker. Vårtbjörken har en medelproduktion på omkring 10 m³sk per ha och år på bra marker. Den växer något så när även på torrare och magrare marker medan glasbjörken har ett försprång på fuktiga och våta marker, till exempel på torvmark och styv lera.

Arterna förekommer ofta i blandning. På frisk mark är detta en nackdel eftersom glasbjörkens där endast ger 70 - 80 % av vårtbjörkens produktion. Vårtbjörkens volymproduktion varierar beroende på förhållandena från ca 70 till 100 % av granens. Förädlad björk kan dock nå upp i samma produktionsnivå som granen.

Björk har också fördelen att den startar snabbt. Det är först i 40-50-årsåldern som granen drar ifrån. Är man ute efter att snabbt producera virke är förädlad björk ett både lockande och klimatsmart alternativ.

Björkarna är uttalat ljuskrävande pionjärträd, och de finns spridda över hela landet upp till fjällskogen. Vårtbjörken har sin tyngdpunkt i södra Sverige, där den utgör 30-50 % av björkarnas virkesförråd, men i norr dominerar glasbjörken med 80-90 %.

Glasbjörk (Betula pubescens). Illustration Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Vårtbjörk (Betula pendula). Illustration Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Föryngring

Nästan all björk i skogen är naturligt föryngrad med frö eller stubbskott. En fullvuxen björk kan producera 5-10 miljoner vindspridda frön under ett bra fröår. De lätta och bevingade fröna kan sprida sig långt men de flesta hamnar nära moderträdet. Fröfallet från hängenan sker på hösten och på våren efter. De höstspridda fröna gror normalt direkt efter fröfallet, men björkens frön kan också ligga kvar ogrodda i fröbanken för att i stället gro på våren.

Både glas- och vårtbjörk skjuter också stubbskott. Dessa kan utvecklas till rakstammiga träd med bra kvalitet.

Aktiv skogsodling med björk är inte lika vanligt, men plantering eller sådd med frön är en förutsättning om man vill använda förädlad björk som växer betydligt snabbare. Idag finns björkar som växer 15-20 % bättre än oförädlade björkar.

Läs mer om björkens föryngring.

Skador

I välskötta bestånd är skador av svamp och insekter sällan ett problem (jämför rotröta på gran). Viltbetning kan dock ställa till stora problem i viltrika trakter, liksom sork på gräsrika marker. På vegetationsrika åkermarker kan planterade björkar också drabbas av basfläcksjuka som beror på svampangrepp av bl.a. Godronia sp. och som i vissa fall kan leda till att plantor dör.

Vissa år kan björkrost (Melampsoridium betulinum) förorsaka gulnande blad och tidig lövfällning. Ett antal rötsvampar kan angripa skadade eller mycket gamla träd (t.ex. fnöske-, eld-, spräng- och björkticka).

Björkbastflugan (Phytobia betulae) lever i kambiet särskilt på solexponerade björkar. Den förorsakar fläckar i veden.

Björksplintborren (Scolytus ratzeburgi) angriper försvagade björkar. Den förorsakar bl.a. vertikala rader med hål i barken.

Framför allt unga björkar kan ibland kalätas av diverse insektsarter.

Ytterligare information kan du hitta i Skogsskada.

Virke

Björkvirket är medelhårt och mycket segt. Veddensiteten ligger på knappt 500 kg (480 kg) per kubikmeter, vilket är 100 kg mer än för gran. Det ljusa virket är lätt att ytbehandla. Glasbjörkens virke är oftast rätfibrigt. Vårtbjörkens virke kan ibland genom fibervridning få vackra flammiga ytor (flambjörk).

En svaghet hos björkvirket är den dåliga beständigheten – det ruttnar lättare än gran och tall. På andra områden är däremot björken överlägsen. Styrkan är hög och virket håller även när det böjs. Det är det som används i möbler där tunna konstruktioner måste vara tillräckligt starka. Det är också en fördel i plywood, där skivorna är tunna men kraven på hållfasthet är höga. För tumstockar är glasbjörk det självklara alternativet.

I Sverige används inte björk i bärande konstruktioner. Det görs det däremot i Norge, där björk ingår i huselement. I Österrike har man till och med byggt ett hus helt i korslimmat trä av björk.

Film om skötsel av björk

Denna sida är delvis finansierad av: