Björk (Betula spp.)

Björkarna utgör tillsammans 2/3 av landets totala lövträdsvolym, eller 12 % av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark.

Båda arterna växer bäst på friska näringsrika marker. Vårtbjörken har en medelproduktion på omkring 10 m³sk per ha och år på bra marker. Den växer något så när även på torrare och magrare marker medan glasbjörken kan växa hyggligt på fuktiga och våta marker såsom torvmark och styv lera. Arterna förekommer ofta i blandning. På frisk mark är detta en nackdel eftersom glasbjörkens där endast ger 70 - 80 % av vårtbjörkens produktion. Vårtbjörkens volymproduktion varierar beroende på förhållandena från ca 70 till 100 % av granens.

Björkarna är uttalat ljuskrävande pionjärträd, och finns spridda över hela landet upp till fjällskogen.

Glasbjörk (Betula pubescens). Illustration Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Vårtbjörk (Betula pendula). Illustration Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Föryngring

Björkarna förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott.
Fröproduktionen är riklig med toppar vart annat år. De lätta bevingade fröna sprider sig långt. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, samt på våren efter. Dessa frön gror efter en viloperiod under vintern. Björkfrön finns ofta också i fröbanken i marken. Björken invaderar öppen mineraljord mycket lätt genom fröspridning.

Björkar föryngrar sig också vegetativt genom stubbskott.

Björkbestånd kan med fördel anläggas genom naturlig föryngring på:

• Fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar
• Frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig
• Mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd
• Platser där de estetiska värdena är viktiga.

Skador

I välskötta bestånd är skador av svamp och insekter sällan ett problem (jämför rotröta på gran). Viltbetning kan dock ställa till stora problem i viltrika trakter. Gräsrika åkermarksplanteringar kan drabbas av basfläcksjuka som beror på svampangrepp av bl.a. Godronia sp. och som i vissa fall kan leda till att plantor dör.

Vissa år kan björkrost (Melampsoridium betulinum) förorsaka gulnande blad och tidig lövfällning. Ett antal rötsvampar kan angripa skadade eller mycket gamla träd (t.ex. fnöske-, eld-, spräng- och björkticka).

Björkbastflugan (Phytobia betulae) lever i kambiet särskilt på solexponerade björkar. Den förorsakar fläckar i veden.

Björksplintborren (Scolytus ratzeburgi) angriper försvagade björkar. Den förorsakar bl.a. vertikala rader med hål i barken.

Framför allt unga björkar kan ibland kalätas av diverse insektsarter.

Ytterligare information kan du hitta i Skogsskada.

Virke

Björkvirket är medelhårt och mycket segt. Veddensiteten ligger på ca 500 kg per kubikmeter, vilket är över 100 kg mer än för gran. Det ljusa virket är lätt att ytbehandla. Glasbjörkens virke är oftast rätfibrigt. Vårtbjörkens virke kan ibland genom fibervridning få vackra flammiga ytor (flambjörk).

Virket används till många ändamål invändigt i byggnader men framför allt till möbler. Björkfanér används för framställning av plywood med stora hållfasthetskrav.