Björk (Betula spp.)
Björkarna utgör tillsammans 2/3 av landets totala lövträdsvolym, eller drygt 12 % av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark (läs mer om björkens utbredning och virkesförråd).
Båda arterna växer bäst på friska näringsrika marker. Vårtbjörken har en medelproduktion på omkring 10 m3sk per ha och år på bra marker. Den växer något så när även på torrare och magrare marker medan glasbjörken har ett försprång på fuktiga och våta marker, till exempel på torvmark och styv lera.
Arterna förekommer ofta i blandning. På frisk mark är detta en nackdel eftersom glasbjörkens där endast ger 70 - 80 % av vårtbjörkens produktion. Vårtbjörkens volymproduktion varierar beroende på förhållandena från ca 70 till 100 % av granens. Förädlad björk kan dock nå upp i samma produktionsnivå som granen.
Björk har också fördelen att den startar snabbt. Det är först i 40-50-årsåldern som granen drar ifrån. Är man ute efter att snabbt producera virke är förädlad björk ett både lockande och klimatsmart alternativ.
Björkarna är uttalat ljuskrävande pionjärträd, och de finns spridda över hela landet upp till fjällskogen. Vårtbjörken har sin tyngdpunkt i södra Sverige, där den utgör 30-50 % av björkarnas virkesförråd, men i norr dominerar glasbjörken med 80-90 %.
Glasbjörk (Betula pubescens). Illustration Bo Mossberg från Den nordiska floran.
Vårtbjörk (Betula pendula). Illustration Bo Mossberg från Den nordiska floran.
Utbredning
Vårtbjörken (Betula pendula) finns i hela landet utom i fjällen och fjällnära trakter. Glasbjörken (Betula pubescens) finns också i hela landet men dominerar stort i norra Sverige. Fjällbjörk (Betula pubescens subsp. czerepanovii) räknas som en underart till glasbjörk.
Observationer av vårtbjörk, glasbjörk och fjällbjörk från Artfakta, SLU Artdatabanken. Flera källor ligger bakom utbredningskartorna, men en viktig källa är Artportalen, där både allmänhet och experter rapporterar in observationer.
Föryngring
Nästan all björk i skogen är naturligt föryngrad med frö eller stubbskott. En fullvuxen björk kan producera 5-10 miljoner vindspridda frön under ett bra fröår. De lätta och bevingade fröna kan sprida sig långt men de flesta hamnar nära moderträdet. Fröfallet från hängenan sker på hösten och på våren efter. De höstspridda fröna gror normalt direkt efter fröfallet, men björkens frön kan också ligga kvar ogrodda i fröbanken för att i stället gro på våren.
Både glas- och vårtbjörk skjuter också stubbskott. Dessa kan utvecklas till rakstammiga träd med bra kvalitet.
Aktiv skogsodling med björk är inte lika vanligt, men plantering eller sådd med frön är en förutsättning om man vill använda förädlad björk som växer betydligt snabbare. Idag finns björkar som växer 15-20 % bättre än oförädlade björkar.
Läs mer om björkens föryngring.
Skador
I välskötta bestånd är skador av svamp och insekter sällan ett problem (jämför rotröta på gran). Viltbetning kan dock ställa till stora problem i viltrika trakter, liksom sork på gräsrika marker. På vegetationsrika åkermarker kan planterade björkar också drabbas av basfläcksjuka som beror på svampangrepp av bl.a. Godronia sp. och som i vissa fall kan leda till att plantor dör.
Vissa år kan björkrost (Melampsoridium betulinum) förorsaka gulnande blad och tidig lövfällning. Ett antal rötsvampar kan angripa skadade eller mycket gamla träd (t.ex. fnöske-, eld-, spräng- och björkticka).
Björkbastflugan (Phytobia betulae) lever i kambiet särskilt på solexponerade björkar. Den förorsakar fläckar i veden.
Björksplintborren (Scolytus ratzeburgi) angriper försvagade björkar. Den förorsakar bl.a. vertikala rader med hål i barken.
Framför allt unga björkar kan ibland kalätas av diverse insektsarter.
Ytterligare information kan du hitta i Skogsskada.
Virke
Björkvirket är medelhårt och mycket segt. Veddensiteten ligger på knappt 500 kg (480 kg) per kubikmeter, vilket är 100 kg mer än för gran. Det ljusa virket är lätt att ytbehandla. Glasbjörkens virke är oftast rätfibrigt. Vårtbjörkens virke kan ibland genom fibervridning få vackra flammiga ytor (flambjörk).
En svaghet hos björkvirket är den dåliga beständigheten – det ruttnar lättare än gran och tall. På andra områden är däremot björken överlägsen. Styrkan är hög och virket håller även när det böjs. Det är det som används i möbler där tunna konstruktioner måste vara tillräckligt starka. Det är också en fördel i plywood, där skivorna är tunna men kraven på hållfasthet är höga. För tumstockar är glasbjörk det självklara alternativet.
I Sverige används inte björk i bärande konstruktioner. Det görs det däremot i Norge, där björk ingår i huselement. I Österrike har man till och med byggt ett hus helt i korslimmat trä av björk.
Film om skötsel av björk
BJÖRK - om skötsel av björkskog. Ett utdrag ur filmen Lönsam lövskog och vägen dit från 2020. 5:56 min.
Denna sida är delvis finansierad av:
Karin Beronius · 2022-11-03
Svar från Skogskunskap · 2022-11-03
Hej Karin, "Segt" kan ju tolkas på olika sätt, t.ex. att något är beständigt eller hårt, men i träsammanhang brukar det vara liktydigt med böjhållfasthet. Där är björken segast av alla trädslag. Minst sega är i tur och ordning sälg, gran och asp – allt enligt den listning som Träcentrum har gjort. Jag lade in deras tabell på denna sida, som en extra information. Tack för frågan. / Hälsningar Skogskunskap
Hans · 2022-09-29
Svar från Skogskunskap · 2022-09-29
Hej Hans, Om du kikar på verktyget Plantval kan du se att det finns plantagefrö av vårtbjörk (förädlat frö) upp till 64,5°, alltså inte så långt upp som polcirkeln. Norr därom kan du hitta godkända frötäktsbestånd. / Hälsningar Skogskunskap
Anna-Maria · 2022-07-07
Svar från Skogskunskap · 2022-07-08
Hej Anna-Maria, En förgrening (är det en dubbelstam på din björk?) är alltid en försvagning där vedfibrerna delar sig. / Skogskunskap
Ella · 2022-05-25
Svar från Skogskunskap · 2022-05-25
Hej Ella, Visst går det att hålla nere björkar i trädgårdar till exempel. Ibland dör de, men ibland kan man med återkommande och försiktig beskärning hålla liv i dem länge. Att ta av en hel meter på en tre meter hög björk låter drastiskt men inte omöjligt om du har ett tillräckligt lövverk nedanför. Men jag rekommenderar inte beskärning nu under savningstid, om du inte vill sätta en krage runt sågsnittet och samla björksav :-). Vänta till sensommaren och sätt gärna lite Lacbalsam på sårytan, alternativt under vintern. Sen får du räkna med att beskära återkommande och hålla koll på att trädet är vitalt. Men - beskärning av en björk är förstås alltid en risk för dess fortlevnad, den bedömningen får du göra själv. / Lycka till, Skogskunskap
Erland · 2022-05-04
Svar från Skogskunskap · 2022-05-04
Hej Erland, Ett normalt planteringsförband på 2x2 meter (2500 plantor per hektar) ger utrymme för lite spill på vägen om plantor dör. I takt med att beståndet växer är det viktigt att röja och gallra så björkarna inte tappar krona, då kommer du ganska snart ner till kanske 1000 stammar per hektar. Tänk dock på betesrisken - om din tallplantering var förlorad kanske det berodde på viltbete. I så fall är risken stor att även björkplanteringen misslyckas om du inte hägnar in ytan. Lycka till / Skogskunskap
Livetärsomettträd · 2022-04-26
Svar från Skogskunskap · 2022-04-26
Hej Livetärsomettträd,
Du lyfter en viktig fråga som också togs upp i den björkrapport som Skogforsk producerade förra året (se länk på sidan). Om fler börjar sköta sina björkskogar för att skapa såg- och svarvbart virke kommer vi att kunna ha råvara även inom landet, och även skapa incitament för inhemsk produktion. Idag kommer det mesta från Finland och Baltikum, men den ryska råvarukällan kan ju vara borta ett tag framöver. Någon uppfattning om priser i Sverige jämfört med Finland har jag inte. / Hälsningar, Skogskunskap
Michael J · 2021-11-01
Svar från Skogskunskap · 2021-11-01
Henrik · 2021-08-07
Svar från Skogskunskap · 2021-08-08
Chris · 2021-07-11
Svar från Skogskunskap · 2021-07-11
2021-01-20
Svar från Skogskunskap · 2021-01-20
Peter · 2020-10-26
Svar från Skogskunskap · 2020-10-26
2020-06-04
Svar från Skogskunskap · 2020-06-04
Rasmus · 2020-03-18