Björken i Sverige

Björken är det i särklass vanligaste lövträdet i landet. Två arter, glasbjörk och vårtbjörk, bildar virkesproducerande skog. Björken är spridd från sydligaste Skåne till längst upp i fjällkedjan.
Ölandsbjörkar i vinterskrud.
Bild: Mats Hannerz

Det finns knappt ett skogsbestånd i landet där det inte går att hitta åtminstone någon björk. Björkarna har den längsta historien av alla våra skogsträd efter istiden. De sprids lätt och långt med frö och är snabba att etablera sig på kal och omrörd mark.

Invandring

Den senaste istiden (Weichsel) ersattes för ungefär 11700 år sedan av den nuvarande varmare perioden Holocen. Iskanten låg då ungefär i södra Svealand (men Skåne hade börjat bli isfritt redan för cirka 17000 år sedan). Det isfria landskapet var först en tundra som ersattes av ett stäpplandskap med gräs och ris. Snart kom vide, sälg, rönn – och björk, som alltså var först bland trädslagen.

Strax efter vandrade al och tall in tillsammans med hassel. Björken spred sig norrut när klimatet blev ännu varmare. Under perioden 9000–5800 år sedan blev klimatet ännu varmare, och trädslagsfloran fylldes på med ädla lövträd som trängde undan de tall-, björk- och hasselskogar som dominerat i södra Sverige. De ersattes av ek, alm, ask och lind. I norra Sverige var dock tall och björk dominerande fram tills att granen började sin vandring över den skandinaviska halvön med start för ungefär 4000 år sedan.

Förekomst och arter

Björk är det vanligaste lövträdet i alla våra landskap (med undantag för Skåne och Blekinge som har något mer bok än björk). I Sverige är det två arter som räknas som virkesproducerande. Vårtbjörken (Betula pendula) finns i hela landet utom i fjällen och fjällnära trakter. Glasbjörken (Betula pubescens) finns också i hela landet men dominerar stort i norra Sverige.

I södra Sverige är andelen vårtbjörk 30-50 % medan den i norra Sverige sjunker till 10-20 % (allt räknat som andel av björkförrådet). Statistiken för vårt- och glasbjörk är lite osäker eftersom arterna inte åtskiljs i inventeringarna (se sidan Björk om skillnader). I fjälltrakterna finns också fjällbjörken, som oftast räknas som en underart till glasbjörk. Dessutom finns den krypande dvärgbjörken (Betula nana).

Virkesförråd

I hela landet utgörs 13 procent av virkesförrådet av björk. Andelen är högst i Norra Norrland (17,4 procent). Björken är i särklass det tredje vanligaste trädslaget i landet (fjärde störst är asp med 1,8 procent av virkesförrådet, tätt följt av al med 1,7 procent).

  Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Totalt
Tall 49,2 37,3 43,1 29,4 39,4
Gran 30,2 42,5 38,3 45,1 39,4
Björk 17,4 13,5 10,6 11

13

Övriga trädslag 3,2 6,7 8 14,5 8,2

Björkens andel av virkesförrådet i olika landsdelar. Från Skogsdata 2022 (SLU Riksskogstaxeringen).


Björken är allra vanligast i den unga skogen men andelen sjunker snabbt när skogen blir grövre. I ungskog (under 10 cm diameter) är hela 38 procent av virkesförrådet björk men när träden är över 20 cm sjunker andelen till 10 procent. Det råder alltså brist på grov björk för snickerier och industri. Björk försvinner på vägen i konkurrens med barrträden, röjningar, vedhuggning och utgallring till massaved.

Diameter i brösthöjd (cm) 0-9 10-14 14-19 20-24 25-29 30-34 35-44 45+
Andel björk (%) 37,6 23,0 14,9 9,9 7,4 6,0 5,3 4,5

Björkens andel av virkesförrådet i olika diameterklasser. Figuren visar hur snabbt björken ”försvinner” när skogen blir grövre. Från Skogsdata 2022 (SLU Riksskogstaxeringen).

Film om skötsel av björk

BJÖRK - om skötsel av björkskog. Ett utdrag ur filmen Lönsam lövskog och vägen dit från 2020. 5:56 minuter.


Läs mer om björk och björkens skötsel

Denna sida är finansierad av:
 EU_logga.jpg

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?