Al (Alnus spp.)

I Sverige finns de två alarterna klibbal (Alnus glutinosa) och gråal (A. incana).
Gråal (Alnus incana)
Bild: Lars Rytter

Klibbalens naturliga utbredning är huvudsakligen sydlig, Götaland - Svealand, medan gråalens är mera nordlig, Svealand - Norrland. Alarna står tillsammans för 1,5 % av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark.

Båda alarterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen något mer än klibbalen. Alarna har kvävefixerande bakterier i rotknölar och kan därför binda luftkväve. De fäller löven gröna med kvävet i behåll. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare.

Klibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den växer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Den växer bäst på näringsrik mullrik jord med rörligt grundvatten och kan där nå en medelproduktion på ca 10 m3sk per ha och år.

Gråalen producerar bäst på frisk finjordshaltig mark, många gånger över 10 m3sk per ha och år, men växer också på torrare och mager mark. Den har en snabbare ungdomstillväxt än klibbal, som dock passerar gråalens höjdtillväxt efter ca 25 år. Klibbal är mycket ljuskrävande, medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal och används bl.a. som amträd i planteringar med ädla lövträd.

Klibbal och al. Illustration Bo Mossberg.

Klibbalen till vänster har urnupna blad och skaftade alkottar medan gråalen till höger har spetsiga blad och oskaftade honhängen och kottar. Årsskotten på klibbalen är kala medan gråalens årsskott är tätt håriga. Illustration Bo Mossberg från Den Nordiska Floran.

Föryngring

Klibbal förökar sig vegetativt huvudsakligen genom stubbskott. I många alkärr har stubbskottsförökning pågått i flera generationer. Stubbarna utvecklas då till kraftiga s.k. socklar, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Fröförökning sker med små vingförsedda frön som mognar i kottar under hösten och sprids under senhösten - vintern.

Till skillnad från klibbal förökar sig gråal huvudsakligen genom rotskott.

Skador

Alarna betas sällan av vilt, däremot kan fejningsskador förekomma. De kan också drabbas av svampangrepp, i yngre ålder av grentorka (Cryptospora suffusa), men senare också av eldticka (Phellinius ignarius) samt fnösketicka (Fomes fomentarius). Dessa svampar ger röta i stammen.

En relativt ny skada på klibbal, som sprids längs vattendrag är algsvampen Phytophthora. Det är en vissnesjuka som upptäcktes i England 1993. Den leder till att träden så småningom dör. Den har spritt sig till kontinenten och anses som mycket allvarlig och har därför uppmärksammats på EU-nivå.

Alarnas blad kan ibland ätas av ett antal insekter, främst allövbaggen (Agelastica alni). En annan alspecialist är alviveln vars larver lever i bast och bark. Bastflugor kan ibland förorsaka fläckar i veden.

Ytterligare information finns i SLUs Skogsskada.

Virke

Gallring i klibbal. Foto Mats Hannerz.

Klibbalens karakteristiska röda snittytor lyser upp i ett nygallrat bestånd på Öland. Foto Mats Hannerz.

Klibbalens veddensitet är ca 370 kg per m3. Virket är starkt färgat, ljust rödbrunt. Splint och kärnved skiljer sig inte åt. Virket är lätt att ytbehandla och något mjukare men segare än aspvirket. Det är oftast rätfibrigt, vilket bl.a. gör det lämpligt som listvirke. Al används också till inredningssnickerier, t.ex. panel, och köksinredningar. Även möbler av al förekommer. Den klassiska användningen av alvirke var till trätofflor.

Gråalens virke har hittills använts i mycket liten omfattning.

Senast korrigerad: 2021-07-06

Kommentarer (15 st)

Anonym · 2019-09-16
Texten var jätte bra jag lärde mig massor om al 👍🤪
M.affelin · 2020-01-22
är klibbalens knoppar blåa ?
Svar från Skogskunskap · 2020-01-22
Hej M. Affelin, Ja, det kan man absolut säga (eller möjligen blålila). Det förmodligen blåaste du hittar bland svenska lövträdsknoppar. / Skogskunskap
Jag · 2020-05-28
Vad är alens frukt
Svar från Skogskunskap · 2020-05-28
Hej, alarna producerar kottar där fröna sitter och sprids med vinden när kottarna öppnar. / Skogskunskap
Olle · 2020-06-09
Hej! Jag går förbi några träd, vars löv liknar gråal, planterade längs än väg där jag bor! Det som ser konstigt ut är att löven växer direkt på stammarna! (utöver de löv som växer på grenarna) Är det gråalar som jag har sett eller något annat sorts träd? Har aldrig sett löv växa direkt på stammarna tidigare! Tacksam för besked?
Svar från Skogskunskap · 2020-06-09
Hej Olle, det är inget konstigt alls. Många trädslag skjuter vattskott (kallas också vattenskott) från "sovande knoppar" under barken. Det är deras sätt att kompensera för t.ex. förlorad grönkrona (om någon gren har dött av trängsel) eller om trädet plötsligt blivit friställt. Vattskotten kan sägas vara ett tecken på att kronan och roten inte är helt i balans. / Hälsningar Skogskunskap
Eva · 2020-06-11
Är klibbalen klibbig hela sommaren? Tappar den löven, och slutar klibba på hösten?
Svar från Skogskunskap · 2020-06-11
Hej Eva, Intressant fråga, men sannolikt har den kvar det vaxskikt som kan klibba hela säsongen. Alarna kan behålla sina blad länge på hösten, som gröna. Eftersom de kan skapa sin egen kvävegödsling genom samarbete med jordbakterier i rötterna är de inte beroende av näringsflöden från de fällda löven. Det är däremot andra lövträdsarter som saknar kvävefixerande bakterier. Det är därför vi inte ser några vackra höstfärger på alar. / Skogskunskap
DORIS · 2020-06-16
På tomten har vi träd som jag tror är klibbal, bilarna som står i en delvis öppen carport har blivit alldeles prickiga av något klibb, är det från träden det har blåst mycket de senaste dagarna, träden är planterade för 17 års sedan, har aldrig upplevt detta tidigare. Första året jag såg blommor på träden i år.
Lova · 2021-01-15
Hej! Jag har bara en fråga angående hur Al framställs, har det någon miljöpåverkan i sånna fall vad?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-15
Hej Lova, jag är inte säker på vad du menar med din fråga. Alen som trädslag är oftast naturligt uppkommen, i fallet med klibbal från stubbskott efter äldre alar och med gråal från rotskott, men de kan förstås också vara fröföryngrade (eller planterade). Så det är inget miljömässigt problem med deras "framställning". Båda arterna binder luftkväve och de kan därmed "gödsla sig själva" och även omgivningen genom att löven fälls gröna med hög kvävehalt. / Skogskunskap
Maja · 2021-01-26
Hej! Hur gammal kan en Al bli?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-26
Hej Maja, Normalt blir alen cirka 60 år. När den blir äldre kan den drabbas av röta. Det finns uppgifter på maxålder 160 år. När den gamla stammen dör kan dock nya stammar ta över från samma trädsockel, och räknar man det som samma träd kan alen nog bli ännu äldre. / Skogskunskap
Kent · 2021-02-02
Hej Om man har ett blöt område där det är mossa eller blöta gräs sorter. Tallar och Björkar tar sig inte och det är säg 10-15m i diameter, vad kan man sätta för träd där, är klibbal lämplig då? Kan det göra att man kan plantera andra träd också då?
Svar från Skogskunskap · 2021-02-03
Hej Kent, om området är blött och bara 10-15 meter i diameter så är det nog ett område som du ska lämna till naturen själv att "beskoga". Är det blött, med grundvatten som når upp i ytan, krävs normalt stora åtgärder (t.ex. högläggning med grävskopa) för att du ska vara säker på att plantorna ska överleva. Men är det inte blött utan "bara" fuktigt kan du alltid testa att sätta klibbal om du letar upp mindre blöta fläckar. Men - naturen lyckas nog föryngra detta ändå, och de blöta partierna är viktiga för många av skogens arter. / Skogskunskap
Måns · 2021-03-03
Hur gamla är träden då de avverkas?
Svar från Skogskunskap · 2021-03-03
Hej Måns, se tidigare fråga om alens ålder, som normalt blir cirka 60 år. Om alar avverkas, vilket ju sker ibland när de är fullvuxna (om de inte sparas längre för naturvårdens skull), görs det normalt vid denna ålder eller något tidigare. / Skogskunskap
Lova · 2021-05-21
Hej! Hur mycket kostar 1 kvadratmeter Al om tjockleken är ca 2cm?
Svar från Skogskunskap · 2021-05-21
Hej Lova, Om det är en skoluppgift vill jag förstås inte förstöra nöjet genom att ge svaret direkt ;-). Men, 1 kvadratmeter och 2 cm, det är ju 0,02 kubikmeter. Priset för alvirke (sågbart virke) kan man hitta om man bläddrar bland prislistorna hos olika skogsbolag som hittas här: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/priser--kostnader/virkespriser/. Titta exempelvis bland Södras prislistor så hittar du alkubb och priset per kubikmeter. Resten får du räkna ut själv, lycka till :-) / Skogskunskap
Kerstin · 2021-07-06
Hur mycket växer en klubban på höjden om året. Alt. Hur lång tid tar det tills den uppnår en höjd på 3 meter
Svar från Skogskunskap · 2021-07-06
Hej Kerstin, Både klibbal och gråal har en snabb höjdtillväxt i ungdomen. Den kan förstås variera beroende på om det är stubbskott (klibbal) eller rotskott (gråal) eller fröplantor som avses. I en rapport kan man se att klibbalen på de bästa boniteterna når 3 meter redan efter 5 års ålder, på magrare marker lite senare. Se https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog98/1998014.pdf / Hälsningar Skogskunskap
Anonym · 2022-02-10
vad är den älsta al
Svar från Skogskunskap · 2022-02-10

Hej anonym, tyvärr har vi inga uppgifter om ålder på alar. Däremot finns en gigantisk klibbal i Hjo som påstås vara den grövsta i Sverige. Du kan hitta uppgifter på Mattias Glads sida http://tallar.se. Den hade en omkrets på 665 cm för några år sedan. Men det är inte säkert att den är jättegammal, under rätt förutsättningar kan klibbalar växa väldigt snabbt. / Hälsningar Skogskunskap

Ingvar · 2022-06-30
Hej Kan man plantera al med sticklingar som man klipper av stubbskotten?
Svar från Skogskunskap · 2022-07-01

Hej Ingvar,

Det verkar vara dålig erfarenhet av att göra sticklingar av klibbal. Skogforsk har provat med klent resultat, men i litteraturen finns några få exempel där man också har lyckats. Du kan ju alltid testa i liten skala. Klipp skotten när de har blivit förvedade, se till att förvara dem kyligt men inte fruset under vintern och prova att få rötter på dem under våren. Enklast är dock att gräva upp plantor med rotsystemen eller att så alfrön (den är lättförökad med frön). Rapportera gärna om det kom några rötter på dina sticklingar! / Hälsningar Skogskunskap

Mattias · 2022-08-11
Hej Har några stora alar som skulle behöva avverkas i anslutning till vår skogstomt. Hur är alen som ved? I förhållande till björk och bok?
Svar från Skogskunskap · 2022-08-11

Hej Mattias, Al är ett utmärkt trädslag att elda med. Det är lätt, ungefär som tall, och har inte samma bränslevärde per kubikmeter som tyngre trädslag som ek och bok men per kilo torr ved är det likvärdigt med andra trädslag. Alen kan torkas ner till bara 8 % fukthalt och tänder därför snabbt – ett bra sätt att få igång brasan snabbt. Jag vet dock inte om den sprätter. Data om trädslagens bränslevärden finns bland annat i Lars Myttings bok Ved, samt i en rapport från Högskolan Dalarna: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/fulltext01.pdf. Det kanske är dags för Skogskunskap att lägga in några sidor om brännved? / Hälsningar Skogskunskap