Bok (Fagus sylvatica)

Boken är ett av Europas viktigaste skogsträd och det näst vanligaste ädla lövträdet i Sverige efter eken.
Bok (Fagus sylvatica)
Bild: Mats Hannerz

Utseende

Bok, teckning Bo Mossberg.

Bok - Fagus sylvatica. Blad, stam och vinterknoppar. Bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bokträden blir 30-35 meter höga, men de högsta kan nå upp till 45 meter. De ofta raka stammarnas gråa, släta bark skiljer sig från de andra svenska lövträden. De vågräta, skiktade grenarna är också utmärkande för arten.

Bokens blad är helbräddade och strödda på skotten. Bladskaften är silkeshåriga. Knopparna är långa och spetsiga.

Bokollon och bokblommor. Bild Bo Mossberg.

Bok - Fagus sylvatica. Bokollon och blommor. Bild Bo Mossberg från Den Nordiska Floran. 

Boken är sambyggare, med han- och honblommor på samma träd. Nära skottspetsen sitter honblommorna (översta bilderna) och längre ner hanblomställningar. Frukten innehåller två bokollon som faller till marken på hösten.

Utbredning

Bok, utbredning. Karta från Den nordiska floran.Boken växer naturligt upp till Västergötland och Småland, men är odlad längre upp i landet. Boken är det vanligste ädla lövträdet i Sverige efter eken. Det totala virkesförrådet av bok är ungefär 22 miljoner kubikmeter. Huvuddelen växer på skogsmark i Skåne, Blekinge och Halland.

Ståndort

Boken är sluttningarnas träd. Den växer bäst på väldränerade, friska och näringsrika marker. Den trivs bäst i klimat med hög luftfuktighet och mycket nederbörd där vintrarna inte är för kalla. Till skillnad mot eken duger inte sura marken, utan den trivs bäst på kalkrik mark. Trädslaget bildar normalt ett ganska djupt rotsystem och är därför stormtåligt.

Virke

Bok, virkesbild. Foto Hans Fryk.

Bokens virke. Foto Hans Fryk.

Bokens virke är hårt och segt. Idag används det till möbler, ofta för offentlig miljö och golv. Även massaindustrin är en stor förbrukare av bokved.

Boken är ett ströporigt träslag, d.v.s. kärlen är jämnt fördelade över hela årsringen. Årsringarna är synliga och virket har en jämn struktur. Vedens färg går i en gul-, röd- eller brunvit färgton. I samband med torkning behandlas virket vanligtvis med vattenånga (basas) och får då en något rödare färg. Det är framförallt märgstrålarna som ger virket dess speciella karaktär. På möbler med ytskikt av svarvad bokfanér framträder de som 2-5 mm höga bruna streck.

Hos äldre, grova träd förekommer ofta en zon av mörkare färgad ved s.k. rödkärna. Rödkärnan anses ofta vara ett kvalitetsfel, men rätt nyttjad kan den ge virket ett dekorativt och livligt utseende. Vedens hållfasthetsegenskaper påverkas inte av rödkärnan

Skärbrädor av bok. Foto Hans Fryk, SLU.

Skärbrädor av bok. Foto Hans Fryk.

Känsligt för missfärgning

Virket är medeltungt och har mycket goda hållfasthetsegenskaper. Boken är ett av de träslag som är mest utsatt för lagringsskador. Stockarna bör därför sågas upp kort efter avverkning. Bokveden är inte beständig mot röta och insekter. Virke som ska användas utomhus bör därför vara impregnerat. Rödkärnans ved går dock inte att impregnera eftersom kärlen är tilltäppta.

Bok är det av våra inhemska träslag som näst efter avenbok krymper mest. Veden spricker och vrider sig om det inte belastas under torkning. Efter basning är virket lätt att böja. Denna egenskap har gjort boken till ett av de mest använda träslagen för böjda eller formpressade detaljer i t.ex. stolar.

Virket är lätt att klyva och bearbeta både för hand och maskinellt. Den jämna, täta strukturen gör också att virket är ett av de bästa träslagen för både svarvad och knivskuren fanér. För att undvika sprickor vid spikning och skruvning bör man förborra. Limning och ytbehandling, t.ex. betsning och polering, ger ett fint resultat.

Smaklöst

Bokvirkets goda hållfasthets- och bearbetningsegenskaper, avsaknad av färgämnen och det höga bränslevärdet har gjort att det används till en lång rad mycket olikartade produkter - allt från möbler, golv, fanér, spånplattor och pappersmassa till leksaker, glasspinnar och bränsle. Stora kvantiteter användes tidigare för framställning av träkol och destillerade produkter. Eftersom virket avger varken doft eller smak och inte heller suger upp fett kan det användas i kontakt med livsmedel. På den sydsvenska landsbygden har boken sedan gammalt också använts till redskap och vagnar.

Senast korrigerad: 2016-10-06
Löv

Kommentarer (12 st)

Werro05 · 2017-10-11
Bra text !!!:-) O:-) :-P
Ludvig · 2017-11-15
Var växer den?
Skogskunskap · 2017-11-15
Hej Ludvig, Du ser beskrivningen av utbredningen på sidan om bok, tillsammans med en utbredningskarta. Boken växer naturligt till Småland och Västergötland, men den har börjat föryngra sig ännu längre norrut. Ända uppe i mellersta Uppland kan man hitta självföryngrad bok som har spridit sig från planterade träd. Den naturliga utbredningsgränsen verkar alltså flytta uppåt i landet.
2019-04-08
Bra texst
Unknow · 2019-10-16
JAG KAN INTE LÄSA DET TOG MIG HELA LEKTIONEN ATT HITTA VAD MAN ANVÄNDER BOK TILL BARA FÖR ATT JAG HADE GLÖMT MINA GLASÖGON HEMMA NI BORDE GÖRA STÖRRE TEXT!
Svar från Skogskunskap · 2019-10-16
Hej, Det var tråkigt att höra (läsa). Ett tips: zooma in större text med Cmd+ eller Ctrl+ eller i menyn. Om du inte skulle hitta glasögonen... Men vad bra att du hittade det du sökte till slut. / Skogskunskap
Coolingcool.mr · 2019-12-02
Skulle det va möjlitg att tillverka leksaker i detta träslag? (stapel och dra)
Svar från Skogskunskap · 2019-12-03
Hej mr cooling, Boken används redan idag till leksaker, bland annat Brio har boken som sitt främsta träslag. Boken är hård och seg och svår att bryta sönder, så leksakerna tål tuffa tag. / Skogskunskap
Ali · 2020-01-14
vad är det olämpligt att använda bok till? varför? och med det menar jag struktur, slitstyrka och miljöpåverkan. :)
123 · 2020-03-18
Hur är det med rötegenskaper?
Svar från Skogskunskap · 2020-03-18
Hej 123, Om du tänker på rötbeständighet av virket så är den dålig, liksom för de flesta lövträd med undantag för ek och i viss mån alm. Trädslagen delas in i fem klasser beroende på hur bra kärnveden klarar sig utan angrepp vid kontakt med fuktig jord. Bok (och även ask, avenbok, lind, lönn och björk) hamnar i den "sämsta" klassen "icke beständig". Bokens splintved går dock att impregnera (liksom tallens, men inte granens). Virke som ska användas utomhus bör därför vara impregnerat. Uppgifterna är hämtade från boken Ädellöv - Virke och förädling av Mats Nylinder, Lotta Woxblom och Hans Fryk från 2006. / Hälsningar Skogskunskap
AIK · 2020-04-01
Världens bästa sida!
Gunnel L · 2020-04-04
Varför har så många bokar vita fläckar på barken
Svar från Skogskunskap · 2020-04-04
Hej Gunnel, svårt att svara på utan att ha sett bild. Men det finns många ljusa/vita skorplavar som lever på bokens bark. Helt naturligt alltså. / Skogskunskap
Michael Nathhorst · 2020-05-12
Hejsan, Michael Nathhorst heter jag och bor i Vintrie by utanför Malmö. Jag sökte nyss på hur gammal ett Bok träd kunde bli och hittade lite olika fakta! Här står om den äldsta boken på mätet som hade en omkrets på 232cm. Så jag tog ett måttband och gick ut med måttband och mätte boken i min trädgård som tillhör en gammal gård. Jag fick den till 470cm i omkrets i brösthöjd. Så nu är jag lite fundersam! Med vänlig hälsning, Michael
Svar från Skogskunskap · 2020-05-12
Hej Michael, Det är möjligt att 232-centimetersboken är den äldsta, jag vet inte var uppgiften kommer ifrån. Men det finns många betydligt grövre bokar i landet. Din är ju ett exempel. En entusiast som heter Mattias Gladh har sammanställt uppgifter om grova träd, och där har han med sex bokar som varierar mellan 6 och 8 meter i omkrets. Är du säker på att det var 232 cm i omkrets och inte diameter? Här är länken till Mattias Gladhs lista över bokar: http://tallar.se/#bok Hälsningar Skogskunskap
Britt Johansson · 2020-05-23
Hej! Just när boken slagit ut och vi bara njöt av det vackra, kom det några frostnätter och många träd blev höstbruna. Vad händer med dem nu? Med vänlig hälsning, Britt i Åkulla bokskogar.
Svar från Skogskunskap · 2020-05-23
Hej Britt, det är tråkigt när de nya löven slås ut helt av frost (eller en insektsskada) men många lövträd har förmågan att skjuta nya skott. En tysk rapport berättar om en kraftig frost 2011 som dödade alla utslagna boklöv, men 3-4 veckor efter frosten kom det nya löv och ytterligare några veckor senare var hela lövverket återställt. Så det finns hopp för dina fina bokar. / Skogskunskap