När ska jag gallra?

Med lite erfarenhet går det att bedöma gallringsbehovet genom att titta på kronorna. Säkrare är dock att mäta grundytan och höjden, och att använda gallringsmallar eller verktyget Gallringsmall.
Är det dags att gallra här?
Bild: Mats Hannerz

Tänk på att träden på goda marker och i södra Sverige växer fort i unga år och att behovet av gallring kan uppstå snabbt. I bestånd på svagare marker och i norra Sverige tar det längre tid.

Beståndets höjd säger mer om lämplig gallringstidpunkt än beståndets ålder. När beståndet har en viss höjd och täthet (som mäts som grundyta) är det dags att gallra.

I välröjda bestånd rekommenderas första gallring när beståndets övre höjd är 12-14 meter. En senare gallring utförs vid 16-20 meters höjd. När träden når över cirka 20 meter är stormfällningsrisken stor efter gallring.

Om skogen gallras när den är över 20 meter bör beståndet få stå kvar 15-20 år på goda marker och ännu längre tid på svaga marker innan det slutavverkas. Då hinner de kvarstående träden reagera på gallringen. Men ju längre beståndet står, desto större risk att det fälls av vinden. I äldre granskogar ökar också risken för rotröta.

Antal lämpliga gallringar beror i första hand på stamantalet efter röjning. Ett svagt röjt bestånd med många stammar kan kräva fler och försiktigare gallringar.

Några tumregler 

Skogsbruksplan exempelSkogsbruksplanen och rådgivaren

Börja med att titta i skogsbruksplanen (om den är aktuell). Besök möjliga bestånd i fält, gärna tillsamamns med rådgivare/virkesköpare. Passa gärna på att se över gallringsbehovet när du planerar en slutavverkning. Då kan avverkningarna samordnas. 

Trädkronorna konkurrerarTitta på kronornas utbredning

En bra huvudregel är att gallra innan grönkronan blivit alltför liten. När kronorna går ihop är det dags att gallra.

Tumregler för grönkrona på björk, gran och tallTitta på den gröna delen av kronan

På tall och lövträd ska grönkronan i första gallring utgöra minst hälften av trädets höjd, och på gran minst två tredjedelar. Tumregeln om grönkronan är dock grov och bör inte användas vid senare gallringar.

Lämpliga årstider för gallring

Gallring utförs normalt året runt, men det finns skäl att försöka utföra den när förutsättningarna är som bäst i beståndet.

Mindre skador på frusen eller torr mark

För att minska skadorna på mark och virke bör du bland annat ta hänsyn till markens bärighet, snöförhållanden och skaderisk - både på mark och på virke. Om du ska gallra fuktiga marker är det bäst att passa på när marken är tjälad. Du kan också gallra under torrare perioder för att undvika körskador.

Försiktigt under savningsperioden

Undvik att gallra under savningsperioden på våren. Annars kan det lätt uppstå kör- och fällningsskador.

Tänk på rotröta...

Vid risk för spridning av rotröta bör du avverka när det är under fem plusgrader, och gärna minusgrader. Det är inte alltid det går - vintrarna blir allt mildare och industrin behöver virke året om. Då måste du rotrötebehandla stubbarna. Medlet sprutas på den färska stubbytan när träden fälls.

..och på djuren

I skogar med ett rikt djurliv bör du undvika gallringar under perioder när fåglar häckar och däggdjur får ungar. De kan lätt bli störda av gallringen. Tänk på att vissa arter, som örnar, häckar tidigt under vårvintern (och självklart ska du inte avverka för nära rovfågelbon, oavsett årstid).

Vår- och sommargallring kan ge extra pengar

En annan faktor är ekonomin. Massaindustrin behöver virke året runt, och framför allt granvirket ska vara färskhugget. Ibland betalar köpare en premie för att få tag i gallringsvirke under barmarkssäsongen. Om beståndet har rätt förutsättningar, till exempel med liten risk för körskador och med en skogsbilväg i bra skick, kan det löna sig att anpassa tidpunkten till prislistan. Men tänk på risken för rotröta!

Senast korrigerad: 2024-04-09
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)