Varför ska jag gallra?

Genom gallring:

• regleras trädslagsblandningen så att trädslagen passar ståndorten och produktionsinriktningen
• fördelas tillväxten på färre och (efter låggallring) kvalitetsmässigt bättre träd
• blir de kvarvarande träden grövre, mer värda och billigare att avverka per kubikmeter
• minskar självgallringen (när träd dör av trängsel)
• får skogsägaren en omedelbar nettointäkt
• ökar ljusinsläppet till marken, till nytta för skogens växter, djur och upplevelsevärden.

Fördelar med gallring

• Gallringen koncentrerar tillväxten till de stammar du väljer att spara. Genom att ta bort stammar med nedsatt kvalitet eller nedsatt tillväxt ökar du produktionen av värdefullt virke.
• Den totala volymproduktionen är oftast högst i ogallrade bestånd, men en stor del av tillväxten kan förloras genom självgallring. Efter gallring ökar framför allt den värdefulla mängden sågtimmer.

Förutom en skog av högre kvalitet medför gallringen en rad andra fördelar. Genom en väl utförd gallring får du:

Ökad produktion av sågtimmer Genom att koncentrera tillväxten på färre stammar ökar diametertillväxten och produktionen av sågbart virke. Det innebär högre virkesvärde och lägre avverkningskostnader i framtiden.
Bättre ståndortsanpassning De trädslag som är bäst lämpade för ståndorten gynnas genom gallringen.
Friskare bestånd I gallringen tas klena och skadade träd bort. Det framtida beståndet klarar påfrestningar som snö, storm och insektsangrepp bättre.
Mindre självgallring Genom gallringen tar du tillvara de svaga och skadade stammarna, som annars skulle gå förlorade genom självgallring.
Mindre konkurrens mellan träden De kvarvarande stammarna får mer ljus, vatten och näring. Toppar, kvistar, barr och rötter från de utgallrade träden gödslar marken. Det bidrar till ökad tillväxt (s.k. gallringsreaktion) för de kvarstående träden.

Risker med gallring

Kom ihåg att en väl utförd röjning är det bästa skyddet mot skador i gallringsskogen!

Vind- och snöskador

Foto Mats Hannerz.

I en nygallrad skog är träden mer utsatta för vind- och kombinationsskador av snö och vind, innan de har stabiliserat sig och anpassats till det ljusare och blåsigare mikroklimatet i beståndet. Risken för stormfällning är alltid högre i ett nygallrat bestånd. Det gäller särskilt om beståndet varit dåligt röjt eller om gallringen varit för hård.

Vindfällningsrisken ökar exponentiellt med stigande trädhöjd. Om de högsta träden (övre-höjdsträd) är över 20-22 meter bör man undvika att gallra.

Rotröta

Foto Mats Hannerz.

Gallringsstubbarna är en vanlig inkörsport för rotröta. Ett gallringsfritt skogsbruk skulle minska rötskadorna väsentligt, men skadorna går att bemästra med behandling av stubbarna. Gallring under vintersäsongen minskar också skadorna.

Insektsskador

Gångsystem av granbarkborre. Foto Mats Hannerz.

Granbarkborre kan slå till mot nyligen friställda granar, särskilt om gallringen gjorts i äldre bestånd och som höggallring, där de klenare träden lämnas kvar. Insektsskadorna kan också öka om gallringen leder till stormfällning och virket inte körs ut i tid.

Avverkningsskador på stammar och rötter

Inkörsport för svampskador. Foto Mats Hannerz.

Skördaren och skotaren kan alltid oavsiktligt skada kvarstående stammar och rötter. Skadorna kan bli inkörsport för rötsvampar. Risken för stamskador är störst under savningstiden. Kompaktering av jorden kan försvåra trädens upptag av näring och vatten.

Ett träd räknas som skadat om den sammanlagda ytan blottlagd ved är större än en tändsticksask (15 cm²). Skador på rötterna räknas om rotens diameter är större än 2 cm och om skadan inte sitter längre ut från stammen än 7 dm. Tänk på att skador på stammar och rötter kan döljas under riset och under markytan.

Markskador

Foto Mats Hannerz.

Terrängkörning innebär alltid en risk för skador på mark och vatten i skogen. Gallring i fuktiga områden bör alltid göras på vintern eller under torra perioder på sommaren. Om det inte går får man planera för att minska skaderisken.