Gallringens grunder

Nästan all skog behöver gallras någon gång. Gallringen ger inkomster och de stammar som lämnas kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd.
Bild: Stefan Örtenblad/SKOGENbild

Gallringen görs för att förbättra skogsbruksekonomin på kort och lång sikt. Ett gallringsskogsbruk är lönsamt om hela omloppstidens ekonomi blir högre än i ett gallringsfritt skogsbruk. Det finns ingen naturlag som säger att det alltid blir så.

Gallring är förknippat med risker, framför allt med stormfällning under de första åren efter gallring. Risken för vindfällning och stambrott kan dock påverkas. En väl och tidigt utförd röjning ökar trädens motståndskraft mot snö- och vindskador under hela omloppstiden. Vindfällningen kan också minskas med ett gallringsprogram som startar tidigt (12-14 meter) och där den sista galllringen görs innan träden nått stormfarliga höjder (20 meter). Andra tips för att göra beståndet mer stormsäkert är att inte gallra för hårt och att tillämpa låggallring.

Kort om gallring

  • Gallring skiljer sig från röjning genom att man tar ut gagnvirke som ger inkomster.
  • Normalt utförs en första gallring vid 12-14 meters övre höjd och senare gallringar vid 16-20 meters höjd (medelhöjden i bestånden är 1-2 meter lägre än övre höjden).
  • Gallring i gran och tall görs vanligen 1-2 gånger under omloppstiden. På bördiga marker gallrar man ibland 3 eller fler gånger.
  • Årligen gallras cirka 350 000 hektar i Sverige. Det är nästan dubbelt så stor areal som slutavverkas (200 000 hektar).
  • Av allt gagnvirke (massaved och timmer) som når industrin kommer 25-30 % av volymen från gallringar, resten från slutavverkning.
  • Nästan all gallring i Sverige utförs av maskiner: skördare som avverkar, kapar och lägger virket i travar längs stickvägarna, och skotare som samlar upp virket till travar vid vägkanten.
  • Gallring är en dyrare avverkningsform än slutavverkning.
  • Gallringsuttagen är mycket viktiga för massaindustrin men sågtimmer kan också tas ut vid senare gallringar.
  • Slutavverkningen står för 80-90 % av intäkterna under ett bestånds livstid, men gallringarna ger också betydande bidrag. De kommer dessutom tidigare och spridda under omloppstiden. Men gallringarna ska också ses som beståndsvårdande - det handlar om att öka värdet på slutbeståndet.
  • Det finns flera olika gallringsformer. Den vanligaste är låggallring, där de klenare stammarna tas ut.
  • Förutsättningarna för gallring grundläggs vid röjningen. Ett svagt röjt eller oröjt bestånd kräver en försiktigare förstagallring, men också fler gallringar under omloppstiden. Röjningen är därför den viktigaste åtgärden i växande skog.
  • Gallring är ett verktyg i naturvårdsarbetet och för kulturmiljövården. I gallringen kan trädslag, miljöer och strukturer i skogen gynnas och utvecklas.
Senast korrigerad: 2017-09-19
Barr
Gallring

Kommentarer (0 st)