Göra stickvägar

Stickvägar är de väggator där skördare och skotare arbetar sig fram i beståndet. Bredd och avstånd mellan stickvägar påverkas av vilka maskiner som används.
Bild: Mats Hannerz

Två huvudmetoder

När ett bestånd ska gallras första gången behöver stickvägar tas upp för att maskiner ska kunna komma åt skogen. Det finns två huvudmetoder som påverkar hur tätt stickvägarna behöver ligga.

  • Med stickvägsgående skördare (det vanligaste) tas 4-4,5 meter breda väggator upp med 20-22 meters mellanrum (bredden avser avståndet mellan stickvägarnas centrum).
  • Med beståndsgående skördare används mindre och smalare maskiner, och stickvägarna kan därför göras något smalare. Stickvägarna kan också läggas på större avstånd från varandra, 25-35 meter. Mellan stickvägarna arbetar den beståndsgående skördaren i så kallade slingerstråk.

Påverkar urvalet av träd

I förstagallringen tas en stor andel av träden ut i stickvägen, det kan handla om 50 % eller mer när stickvägsgående skördare används. Det minskar utrymmet för  selektiv gallring mellan stickvägarna. Om man då strävar efter en gallringsstyrka på 35 % i hela beståndet kan man bara gallra med cirka 15-20 % styrka mellan stickvägarna.

Med en beståndsgående skördare kan en större andel av uttaget göras genom selektivt urval av stammar.

I kommande gallringar utnyttjas oftast de befintliga stickvägarna, då kan nästan hela gallringen göras selektivt mellan stickvägarna.

Tillväxtförluster i stickvägarna

I stickvägen växer inga träd och det betyder förstås att beståndet initialt förlorar en del produktion. En stickväg på 4-4,5 meters bredd med ett stickvägsavstånd på 25-30 meter kan ge en minskad volymproduktion på 8-10 % under en 10-årsperiod. Om stickvägarna ligger tätare kan förlusterna bli något större.

Träden som kantar stickvägen reagerar dock med högre tillväxt. I gallringsförsök i granskog har kantträden växt 50 % bättre än träd längre in i beståndet, och den extra tillväxten hos kantträden kompenserar därför en stor del av kalyteförlusterna i stickvägen. Stickvägarna dras dessutom ofta där det finns naturliga luckor i beståndet. Efterhand som beståndet gallras och glesas ut blir volymeffekterna av stickvägen allt mindre, för att till slut försvinna helt (till slut står ju de flesta träden på "stickvägsavstånd").

Risk för skador på mark och stammar

Tillväxten hos kantträden kan förstås påverkas av skador om maskinerna skadar rötter eller stammar. Skadorna kan begränsas eller helt undvikas genom god planering. På mjukare marker bör gallringen göras på tjälad mark. Stickvägsdragningen bör också anpassas till terrängen så att fuktigare partier undviks. Här är de moderna markfuktighetskartorna till stor hjälp.

Det är också viktigt att skydda mark och trädrötter med ris från grenar och toppar.

Senast korrigerad: 2023-02-21
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (3 st)

Felfinnaren · 2022-10-02
I texten står att stickvägsbredden beror på vilken skördare, beståndsgående eller stickvägsgående, som används. Jag skulle vilja säga att stickvägsbredden är oberoende av skördarens storlek, då det är skotarens storlek som avgör bredden på stickvägen.
Svar från Skogskunskap · 2022-10-03

Hej Felfinnaren, Visst har skotaren stor betydelse och det kan vara den som sätter gränserna för hur smal stickvägen kan göras. / Skogskunskap

Gugge · 2020-08-10
När man skriver 20-22 m mellanrum. Menar man då att c/c-avståndet är 20-22 m eller 20-22 m plus 4 meter stickväg?
Svar från Skogskunskap · 2020-08-10
Hej Gugge, vi menar avståndet mellan stickvägarnas centrum (c/c), det är förtydligat i texten nu. Tack för kommentaren. / Skogskunskap
Skogsbrukare · 2019-10-08
Först nämns att ett vanligt avstånd på stickvägar är 20-22 m. Sedan när man nämner vad tillväxtförlusterna är med stickvägar så använder man avståndet 25-30 m, som ger en tillväxtförlust på 8-10% på 10 år. Om man då har 20-22 m (skillnad 30%), mellan stickvägarna torde tillväxtförlusterna ligga uppåt 15-20% på 10 år, eller kanske mer?
Svar från Skogskunskap · 2019-10-08
Hej skogsbrukare, Tillväxtförluster pga stickvägar är inte så enkelt som att räkna på tomrum i stickvägsarealen. Kantträden får ofta en högre tillväxt som kompenserar för tomrummet intill, och stickvägarna dras ofta där det finns naturliga luckor i beståndet. I skogsskötselseriens avsnitt Gallring (https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf) finns ett avsnitt om tillväxtförluster på sidan 50 och framåt. Tillväxtförlusterna i försök har varierat mellan 5 och 10 %. Efterhand som beståndet glesas ut genom gallringar får stickvägarna en allt mindre effekt på volymskillnaderna, till slut står ju alla träd på ett avstånd som motsvarar stickvägens bredd. Ett exempel var en granskog där stickvägar med 3,5 och 5 meters bredd lades ut. Stickvägsförlusterna i det första fallet var 4 % och i det andra 8 % mätt under en 17-årsperiod. Tillväxtförluster på 15-20% pga stickvägar är nog väldigt ovanligt även med ett tätare stickvägssystem. Det skulle i så fall förutsätta att man medvetet avverkat de grova, välväxande, träden och lagt stickvägen där. / Hälsningar Mats Hannerz, redaktören för Skogskunskap