Hur påverkas skogen av gallring?

Effekter av gallring på trädens tillväxt

Sänkt tillväxt per hektar direkt efter gallringen

Direkt efter gallringen minskar förstås barrmassan i beståndet eftersom träd gallras ut. Det betyder en initialt lägre volymtillväxt per hektar som håller i sig cirka 5 år på bördiga marker och 10 år på svaga marker. Efter gallring med hög gallringsstyrka får man räkna med mer långvarig tillväxtnedsättning.

Gallringsreaktion när kronorna byggts ut

Men de träd som står kvar får mer utrymme och tillgång till kväve från avverkningsresterna. De bygger ut sina kronor och ökar sin fotosynteskapacitet, och efter några år syns resultatet i form av högre stamtillväxt hos de träd som står kvar. Gallringsreaktionen kommer tidigare på bördiga marker och i bättre klimatlägen. Det kan bero på att kvarvarande träd snabbare får tillgång till extra kväve eftersom nedbrytningshastigheten är högre här.

Gran och tall reagerar ungefär lika snabbt på gallringen när de växer på samma mark. I och med att gran normalt växer på bördigare mark så reagerar den också snabbare på gallring.

Högre andel sågtimmer

Efter gallring fördelas tillväxten på färre träd, och om man har låggallrat har dessa träd ett högre värde per kubikmeter. I den ogallrade skogen dör efterhand många träd av självgallring, framför allt bland de klenare träden. Den högre självgallringen i den ogallrade skogen gör att skillnaden i gagnvirkesuttag (bland råa träd) under hela omloppstiden blir liten mellan gallrat och ogallrat.

Efter en låggallring ökar andelen sågtimmer vid slutavverkning, och sågtimret blir grövre och kvalitetsmässigt bättre. För att få så stor tillväxt per hektar som möjligt efter gallring bör du ta ut de träd som växer sämst, det vill säga de som är små och undertryckta. Hårda gallringar bör också undvikas.

Tjockare träd men inte högre

Trädens form påverkas av hur slutet beståndet är. Ju mer välslutet, desto bättre trädform, det vill säga mindre avsmalnande stammar. Efter gallring ökar vindens påverkan på träden. De reagerar genom att växa mer i nedre delen av stammen, men höjdtillväxten blir i stort sett oförändrad. Träden blir alltså mer konformade av gallringen, åtminstone i början. Efterhand sluter sig beståndet igen och trädens form förbättras.

Ett exempel med och utan gallring

Så här kan utfallet av ett bestånd se ut med och utan gallring. Beräkningen utgår från ett välröjt bestånd med 2000 stammar/hektar vid 12 meters övre höjd, grundyta 25 m² och diameter (dgv) 13,5 cm på ståndortsindex T24.

Effekter av gallring på virkeskvaliteten

Färre träd med fel

En väl utförd låggallring minskar omedelbart andelen träd med kvalitetsfel.Genom att gallra bort mindre vitala och snöbrottskänsliga träd med ensidiga kronor minskar också risken för att man så småningom ska få nya skador i beståndet.

Grövre träd med större grönkrona

Träden blir grövre och får en större grönkrona. Andelen frisk kvist i den övre delen av stammen ökar, vilket ofta anses positivt. Trädgrovleken är en viktig kvalitetsfaktor enligt prislistorna. De betals mer per kubikmeter än klenare träd.

Jämnare årsringar

Den första gallringen sätts in när årsringstillväxten börjar sjunka. Gallringar ger en jämnare årsringsutveckling, vilket är positivt. 

Kvistfritt virke behöver bra tillväxt

Om målet är att producera kvistfritt tallvirke krävs en hög diametertillväxt efter kvistrensningen för att gamla kvistar ska övervallas. Rotstockens kvistkvalitet danades ju redan i röjningsskogen - i gallringsskogen handlar det om att den kvistfria delen ska växa snabbt.

Veddensiteten minskar något

Effekterna är dock mycket små av olika gallringsprogram. Ståndorten har betydligt större betydelse.

Stamformen försämras

Avsmalningen ökar efter gallring, träden blir tjockare i den nedre delen.