Aptering och virkessortiment

Vid apteringen avgör du slutgiltigt värdet på din skog. Även i en gallring kan det finnas timmer eller speciella kvaliteter som ger bättre betalning än massaved och energisortiment.
Vilken längd ger bäst pris? Och var går kvalitetsgränserna på stammen?
Bild: Mats Hannerz

Aptering, Anna MarconiAptering innebär uppdelning av stammen i olika sortiment. I det svenska skogsbruket görs nästan all aptering i skogen (kortvirkesmetoden). I andra delar av världen är det vanligt att stammarna lunnas ut hela och att apteringen sker vid industrin.

De vanligaste sortimenten är massaved, normaltimmer och energived. Det finns dock en mängd speciella sortiment som kubb, klentimmer, rotstockar och tändsticksvirke, allt beroende på vilka trädslag som är aktuella.

Titta på beståndet och prislistorna

En bra start är att titta igenom besåndet innan avverkningen börjar. Då får du en uppfattning om vilka sortiment som är möjliga att ta ut och vilka typer av kvalitetsfel du bör vara uppmärksam på.

Prislistor och mätbestämmelser från virkesköparen ger ett bra stöd när du ska aptera. Där får du en bild av vilka dimensioner och kvaliteter som efterfrågas, och dessutom vilka minsta leveransvolymer som gäller för de olika sortimenten.

I praktiken

Nästan all avverkning görs med skördare idag. Skördaraggregatet mäter diametern löpande och apterar efter förprogrammerade prislistor som optimerar utbytet. Informationen från skördarmätningen används ibland för betalning till skogsägaren. 

Sågtimmer

Olika industriers krav på sågtimmer varierar. Branschen har dock enats om ett grundsystem för kvalitetsklassning – VMR 1-07. Detta kan kompletteras med tilläggskrav och avvikelser från enskilda industrier. VMR 1-07 ersatte det tidigare VMR 1-99, som innehöll fler klasser.

Barrsågtimmer av tall och gran huggs normalt i fallande längder mellan 31 och 55 dm. Apteringen sker oftast i 3-decimetersklasser (31, 34, 37 dm osv.). Apteringen bör ligga nära, men alltid något över, den avsedda längden, annars tappar man volym och ibland även längdpremier. I värsta fall kan en stock vrakas.

Minsta toppdiameter för sågtimmer är normalt 12 cm under bark. Stockar mellan 15 och 20 cm toppdiameter benämns ofta klentimmer. Kubb, stolpar och stamblock är exempel på specialsortiment där köparen ställer särskilda krav. VMR 1-07 utgår från vad som kan mätas eller tydligt bedömas från stockens utsida (mantelyta) och ändytor.

I VMR 1-07 finns fyra klasser för tall och två för gran:

Stockkvalitet Tall Gran
1 Rotstock med fin kvist (max 5 st <= 20 mm), minst 20 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet ska ge max 20 cm utbytesförlust.  Prima granstockar, kvist <= 60 mm, minst 12 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet max 20 cm utbytesförlust.
2 Mellan- och toppstockar med frisk (rå) kvist inom 15 dm från rotände. Rakhet ska ge max 20 cm utbytesförlust. Sekunda granstockar. Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsad. Rakhet max 120 cm utbytesförlust. Tvärkrök och stockblånad tillåts. Skogsröta max 5 % av ändytan.
3 Alla stocktyper, mellankvalitetet, grövre kvistar <= 60 mm, råkvist <= 120 mm, minst 12 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet max 20 cm utbytesförlust.  
4 Alla stocktyper. Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsad. Rakhet max 120 cm utbytesförlust. Tvärkrök och stockblånad tillåts. Skogsröta max 5 % av ändytan.  

 

Bedömningsområdet för årsringar är i intervallet 2-8 cm från märgen i stockens grovända.

Massaved

Massaved är det rundvirke som ska användas till pappersmassa och efterföljande papper och kartongprodukter. Den delas upp i granmassaved, barrmassaved och olika lövmassor.

Med barrmassaved menas massaved där barrträd av olika slag, såsom tall, gran och contorta, men även mindre andelar lärk och ädelgranar kan ingå. I barrmassaved accepteras normalt skogsröta upp till maximalt 67% av ändytan hos enskild bit och i granmassaveden normalt max 10 %.

Massaved från lövträd kan vara blandad lövmassaved (exkl. ek och alm), björk-, asp, al- och bokmassaved.

Apteringen av massavedslängder görs på två olika sätt. I norra och mellersta Sverige och till en del industrier i södra Sverige kapas veden i fallande längder i intervallet 270-579 cm. En del industrier i södra Sverige accepterar bara en standardlängd (normalt 3-meter). Minsta toppdiameter är vanligen 5 cm (u.b). Avdrag kan göras för:

  • alltför små travar
  • alltför hög skogsrötandel av ändytan
  • accepterad (ej granmassaved) men värdesänkande lagringsröta
  • fel längder
  • alltför grova bitar (grövre än 70 cm )
  • otillfredsställande kvistning
  • dåliga vägförhållanden
  • föroreningar (kan medföra vrakning av helt parti)
  • bristande färskhet

För fler detaljer hänvisar vi till Mätningsinstruktion för massaved rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR 1-06) och till ev. särskilda krav gällande för enskilda industrier.

Skador, kvalitetsfel och avkortning

En del skador på träden kan upptäckas redan innan du fäller. Granska trädet runt om. Lutande träd eller träd som är krokiga vid roten kan exempelvis innehålla tjurved. Innan trädet fälls bör man bedöma:

Skador och kvalitetsfel

Synliga fel som stamskador, dubbeltopp eller bedömd risk för röta eller blånad.

Krökar

Planera apteringen så att du får kröken i den grövsta änden. Aptera kort stock.

Kvistar

Kvistarna har stor betydelse för klassningen av virket, aptera med hänsyn till kvistarna.

Diameter och avsmalning

Priset mer m³to ökar med diameter och stocklängd.

Avkortning

Fel som ger avkortningI det praktiska arbetet finns också stora vinster att göra. Tänk till exempel på stubbhöjd, risken för spjälkning och arbetshöjden vid upparbetning. När trädet är fällt kan du i rotändan se om du kan rätta till fel som annars leder till avkortning eller kvalitetsfel. Detta gäller endast för timmer.

Sågtimmerklasserna i praktiken

En viss vrakning och nedklassning förekommer alltid, men om det är stora mängder som vrakas vid maskinell avverkning kan du behöva diskutera med virkesköparen. Jämför till exempel med det genomsnittliga kvalitetsutfallet enligt Skogsstatistisk årsbok.

Barrsågtimrets kvalitetsfördening i procent år 2008 genom virkesmätningsföreningarna i norra, mellersta och södra Sverige. Källa SDC via Skogsstyrelsen.

Klass 1 2 3 4 Vrak/avdrag
Tall 12,2 17,0 53,3 13,1 4,7
Norra 12,2 17,0 53,3 13,1 4,7
Mellersta 17,7 15,0 54,4 11,2 1,8
Södra 13,0 13,3 60,0 12,2 1,5
Gran          
Norra 83,1 12,6     4,2
Mellersta 84,5 13,7     1,7
Södra 78,8 18,9     2,3
Senast korrigerad: 2017-10-13
Gallring
Ekonomi
Avverkning

Kommentarer (0 st)