Aptering och virkessortiment

Vid apteringen avgör du slutgiltigt värdet på din skog. Även i en gallring kan det finnas timmer eller speciella kvaliteter som ger bättre betalning än massaved och energisortiment.
Vilken längd ger bäst pris? Och var går kvalitetsgränserna på stammen?
Bild: Mats Hannerz

Aptering, Anna MarconiAptering innebär uppdelning av stammen i olika sortiment. I det svenska skogsbruket görs nästan all aptering i skogen (kortvirkesmetoden). I andra delar av världen är det vanligt att stammarna lunnas ut hela och att apteringen sker vid industrin.

De vanligaste sortimenten är massaved, normaltimmer och energived. Det finns dock en mängd speciella sortiment som kubb, klentimmer, rotstockar och tändsticksvirke, allt beroende på vilka trädslag som är aktuella och industrins inriktning.

Titta på beståndet och prislistorna

En bra start är att titta igenom besåndet innan avverkningen börjar. Då får du en uppfattning om vilka sortiment som är möjliga att ta ut och vilka typer av kvalitetsfel du bör vara uppmärksam på.

Prislistor och mätbestämmelser från virkesköparen ger ett bra stöd när du ska aptera. Där får du en bild av vilka dimensioner och kvaliteter som efterfrågas, och dessutom vilka minsta leveransvolymer som gäller för de olika sortimenten. Tänk på att små volymer av många sortiment kan ge transportavdrag. Samtidigt kan det finnas specialsortiment som lönar sig att sortera ut, till exempel stolptimmer.

I praktiken

Nästan all avverkning görs med skördare idag. Skördaraggregatet mäter diametern löpande och apterar efter förprogrammerade prislistor som optimerar utbytet. Informationen från skördarmätningen används ibland som betalningsunderlag till skogsägaren. Det normala är annars att mätningen vid mottagande industri är betalningsgrundande. Virkesmätningen utförs där alltid av opartiska virkesmätningsföreningar (numera en nationell organisation, Biometria).

Sågtimmer

Olika industriers krav på sågtimmer varierar. Branschen har dock enats om ett grundsystem för kvalitetsklassning –Tillämpningsanvisning normaltimmer. Detta kan kompletteras med tilläggskrav och avvikelser från enskilda mottagande industrier. Tillämpningsanvisning till mätningsinstruktion för Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran ersätter de tidigare VMR 1-07 och VMR 1-99.

Barrsågtimmer av tall och gran huggs normalt i fallande längder mellan 31 och 55 dm. Apteringen sker oftast i 3-decimetersklasser (31, 34, 37 dm osv.). Kapet bör ligga nära aktuell längd, men alltid något över den avsedda längden (övermål), annars tappar man volym och ibland även längdpremier. I värsta fall kan en stock vrakas.

Minsta toppdiameter för sågtimmer är normalt 16 cm under bark. Stockar mellan 12 och 20 cm toppdiameter benämns ofta klentimmer. Kubb, stolpar och stamblock är exempel på specialsortiment där köparen ställer särskilda krav. Kvalitetsbestämning av sågtimmer utgår från vad som kan mätas eller tydligt bedömas på stockens utsida (mantelyta) och ändytor.

I Kvalitetsbestämning av sågtimmer finns fyra klasser för tall och två för gran:

Stockkvalitet Tall Gran
1 Rotstock med fin kvist (max 5 st <= 20 mm). Högst 5 bulor och minst 20 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet ska ge <= 20 cm utbytesförlust. Tvärkrök/toppbrott eller skogsröta ej tillåten.  Kvist <= 60 mm oavsett kvisttyp, minst 12 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet max 20 cm utbytesförlust. Tvärkrök/toppbrott, lyra som berör sågcylindern eller skogsröta tillåts ej. Barkdragande lyra högst 2 x toppdiametern.
2 Mellan- och toppstockar med frisk (rå) kvist <=120 mm. Annan kvist <= 60 mm. Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist inom 15 dm från rotände. Rakhet ska ge <= 20 cm utbytesförlust. Tvärkrök/toppbrott eller skogsröta ej tillåten. Sprötkvist <= 120 mm. Annan kvist obegränsat. Minst 8 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet <= 120 cm utbytesförlust. Tvärkrök/toppbrott tillåts. Öppen lyra max 20 % in i sågcylindern. Barkdragande lyra tillåts. Skogsröta <= 5 % av ändytan.
3 Alla stocktyper, mellankvalitetet, grövre kvistar <= 60 mm, råkvist <= 120 mm, minst 12 årsringar i bedömningsområdet. Rakhet <= 20 cm utbytesförlust. Tvärkrök/toppbrott eller skogsröta ej tillåten.  
4 Alla stocktyper. Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Rakhet max 120 cm utbytesförlust. Tvärkrök/toppbrott tillåts. Skogsröta max 5 % av ändytan.  
Bedömningsområdet för årsringar är i intervallet 2-8 cm från märgen i stockens grovända.

Leveransgill sågstock

Det finns en mängd krav på stocken för att den ska bli godkänd som sågtimmerstock, till exempel att den inte får ha lagringsröta eller insektsskador, vara förorenad med grus och sten, ha för stora rotben eller vara för slarvigt kvistad. Den ska också uppfylla längd- och diameterkraven. Läs på instruktionerna, och framför allt, var noga med tillredningen av stocken (det kan löna sig att kapa bort rotben, kvistbulor och krökar). Uppfyller stocken inte kraven klassas den som vrak eller ej leveransgill volym.

Massaved

Massaved är det rundvirke som ska användas till pappersmassa, textilmassa eller marknadsmassa. Den delas upp i granmassaved, barrmassaved och olika lövmassor.

Med barrmassaved menas massaved där barrträd av olika slag, såsom tall, gran och contorta, men även mindre andelar lärk och ädelgranar kan ingå. I barr-, löv- och granmassaved accepteras skogsröta upp till 100% i enskild bit. Det är rötarea i traven som bestämmer kvaliteten.

Massaved från lövträd kan vara blandad lövmassaved (exkl. ek och alm), björk-, asp, al- och bokmassaved.

Apteringen av massavedslängder görs på olika sätt. De vanligaste är standardlängd 3 m (270-330 cm), eller fallande längder 3-5,5 m (290-580 cm). Minsta toppdiameter är 3-5 cm beroende på mottagare och maxdiametern är 70 cm, men det finns specialsortiment med andra dimensioner.

För fler detaljer hänvisar vi till Kvalitetsbestämning av massaved

Massaveden klassas som Prima och Sekunda

Massaveden delas in i Prima och Sekunda. Skulle traven inte klara toleransen för Sekunda kan den klassas som Utskott eller mätningsvägras.

Orsak Prima Sekunda
Granmassaved Barrmassaved Lövmassaved Granmassaved Barrmassaved Lövmassaved
Fel trädslag,torrstock Max 1 % Max 1 % Max 1 % Max 2 % Max 5 % Max 2 %
Skogsröta (% av traves ändyta) Max 2 % Max 5 % Max 5 % Max 2 % Max 25 % Max 25 %
Kvist, klyka, dimension (exkl. övergrovt) Gran- och barrmassaved max 10 %, contorta- och lövmassaved max 20 %.
Övergrovt Ej tillåtet
Nedsmutsade stockar Max 5 %
Främmande material Ej tillåtet
Procenttalen avser volymandel, med undantag för skogsröta där procenttalen avser andel av traves ändyta.

- Var noggrann med tillåtna trädslag i avsett sortiment.
- Ta inte med övergrovt virke, max 70 cm!
- Se upp för föroreningar och främmande material - ta inte med brovirke.

En film från Biometria som beskriver hur man klassar massaved i de nya sortimenten Prima och Sekunda som gäller sedan 2019.

Skador och kvalitetsfel

En del skador på träden kan upptäckas redan innan du fäller. Granska trädet runt om. Träd som är krokiga, har gamla toppbrott (tvärkrök) eller sprötkvistar har givna ställen att aptera på. Innan trädet fälls bör du bedöma:

Synliga fel

Stamskador (lyror), tvärkrökar, sprötkvistar, bedömd risk för röta och dubbeltoppar.

Krökar

Tänk på att dra ut längden på stockar med rotkrökar och korta längden på stockar med toppkrökar. Se upp med långkrökar, utbytesförlusten kan bli större än 120 cm, eller att minsta stocklängd inte räcker till.

Kvistar och bulor

Kvistar och bulor (övervallade kvistar) har stor betydelse för klassningen av virket. Aptera med hänsyn till placeringen av dessa. Tänk på att en stock har tolerans för fel inom 20 cm från båda stockändarna.

Diameter och avsmalning

Priset per m³to och m3fub ökar med diameter och stocklängd. Det finns dock brytpunkter för grova stockar i prislistorna.

Mer att tänka på

I det praktiska arbetet finns också stora vinster att göra. Tänk till exempel på stubbhöjd, risken för spjälkning och arbetshöjden vid upparbetning. När trädet är fällt kan du i rotändan kapa av rotben och fällkam, som annars kan leda till att stocken vrakas.

Senast korrigerad: 2020-04-06
Gallring
Ekonomi
Avverkning

Kommentarer (0 st)