Fröplantager

I fröplantagerna odlas det förädlade frö som används i svenska plantskolor. Fröplantagerna byts ut enligt ett rullande schema så att allt bättre skogsodlingsmaterial kommer ut.
Söregärde, Kalmar, en av TreO-plantagerna
Bild: Mats Hannerz

Av de plantor som odlas i plantskolorna kommer ungefär 80 % av tallarna och 50 % av granarna från fröplantager. I en fröplantage växer ympar av utvalda plusträd. Normalt brukar det finnas cirka 50 olika föräldraträd i en plantage.

Varje fröplantage har ett rekommenderat användningsområde. Det baseras på plusträdens ursprungliga växtplats, men kan vara korrigerat för plantagens läge och resultat från frystester.

1:a omgången - utvalda plusträd

Den första omgångens fröplantager anlades från slutet av 1940-talet och framåt med ympar från det första plusträdsurvalet. Totalt anlades 574 hektar tall- och 234 hektar granfröplantager fram till mitten av 1970-talet.

2:a omgången - testade eller nyutvalda plusträd

Den andra omgången fröplantager anlades under 1980-talet. Merparten av föräldraträden i dessa är testade, det vill säga deras avelsvärden har bestämts i avkommeprövningar. Den andra omgången omfattade cirka 350 hektar tall- och 230 hektar granfröplantager.

3:e omgången - testade plusträd

Idag anläggs den tredje omgången fröplantager ("TreO"), nu med enbart testade och utvalda föräldraträd. En del av föräldraträden är avkommer efter plusträd. 

Stor genetisk variation

Plusträden i en fröplantage kommer från ett vidsträckt område. Därför kan en fröskärd från en plantage ha en större genetisk variation än frön från ett enskilt skogsbestånd, där ju träden är mer eller mindre släkt med varandra.

Välmatade frön

Fröplantagerna ligger nästan alltid på bördig åkermark, ofta med bra lokalklimat. Frön från fröplantager blir därför tyngre och mer välmatade än "naturliga" frön från vanlig mager skogsmark. Tunga och välmatade frön gror säkert och snabbt, vilket uppskattas i plantskolorna och är bra vid skogssådd.

Vildpollen

Vildpollen, oförädlat pollen från omgivande skogar, sänker förädlingsvinsten i plantagerna. Unga plantager producerar mycket litet pollen, däremot kan de producera kottar. Därför är plantagefrö från unga plantager mer "utspädda" med vilda träd än plantagefrö från gamla plantager, där plantagens eget pollen har befruktat en större del av fröämnena.

Frystester

Vildpollen är särskilt problematiskt om plantagefröet är avsett att användas i kärvt klimat, men plantagen ligger i ett område med mildare klimat. Med frystester kan man då avgöra om fröet är tillräckligt härdigt.

Räcker det förädlade fröet?

För gran är efterfrågan på förädlat frö betydligt större än tillgången. Idag räknar man med att plantagefrö räcker till ungefär hälften av plantorna.

Grankottar i Ålbrunnaplantagen. Foto Curt Almqvist.

Det är brist på bra granfrö och efterfrågan är stor på det bästa plantagematerialet. Foto Curt Almqvist.

För tall finns i stället ett överskott av frö, med undantag för de nordligaste delarna av landet. Överskottet kan utnyttjas till skogssådd. Det ger också möjlighet till särplockning. Då skördas bara kottarna från de bästa föräldraträden i plantagen.

Underskottet kommer att byggas bort i takt med att de nya plantagerna växer upp. Det tar dock 15-20 år innan en plantage når tillräcklig storlek för att vara värd att skörda. År 2030 beräknas att tillgången och efterfrågan kommer att balansera varandra.

Ett sätt att få fram mer förädlat frö är att överhålla äldre plantager. En nackdel är dock att den genetiska vinsten är lägre i dessa. För varje ny plantageomgång blir den genetiska vinsten allt högre. Därför vill man ersätta de gamla plantagerna i tid.

Nya plantager med högre vinster, "TreO"

Under 2000-talet har man börjat anlägga en ny omgång med fröplantager. Denna gång bygger de på testade och utvalda plusträd.

Den nya omgången kommer att omfatta 360 hektar, och kommer att kunna ge frön till de närmare 400 miljoner plantor som bedöms komma att planteras årligen om 20 år.

De nya plantagerna kommer att ha en betydligt högre genetisk vinst än de gamla plantagerna. För tallfröplantagerna räknar man med i genomsnitt 23-27 % högre tillväxt jämfört med bästa proveniens. För granfröplantagerna bedöms vinsten till 25-27 %. Den genetiska vinsten i de gamla plantagerna (omgång 1) låg på cirka 10 procent.

Jämförelserna är gjorda med bästa proveniens av beståndsfrö. Om man jämför med oförädlade träd av ortens proveniens är de nya plantagerna ännu bättre. Ytterligare 0-10 procentenheter kan då läggas på vinsten.

Den praktiskt utnyttjade vinsten från plantagerna kommer dock att bli lägre genom att vildpollen kommer att befrukta en del av plantagens träd. Om inkorsningen med vildpollen är 40 % (en realistisk siffra i vuxna plantager) minskas vinsten i plantageplantorna med en femtedel, d.v.s. med hälften av 40 % eftersom modern fortfarande är förädlad.

Även om man räknar med 20 % praktiskt utnyttjad vinst innebär det en högre virkesproduktion som motsvarar en extra årsavverkning av dagens storlek var femte år.

Genetiska nivåer i fröplantager.

Varje cirkel representerar en fröplantage. Den övre siffran anger genetisk vinst med dagens uppvuxna plantager. Den nedre anger vinsten med de nya TreO-plantagerna. Illustration Carl Henrik Palmér, från Redogörelse nr 1, 2001.

Senast korrigerad: 2017-10-06
Barr
Plantor
Föryngring
Skogsodlingsmaterial

Kommentarer (0 st)