Förstärkning av vägbanken

Ibland behöver jordmaterial förstärkas med materialskilljande eller armerande mattor, till exempel geonät eller geotextil. En klassisk metod är också rustbädden.
Ett geonät som stärker bärigheten
Bild: Skogforsk

Ibland behöver jordmaterial förstärkas med olika metoder. Om undergrunden är svag behöver vägbanken och och trafiken fördelas över större ytor. Då kan extra förstärkning behövas.

Materialskiljande mattor - geotextil

Utläggning av geotextil. Foto Claes Löfroth.

Utläggning av geotextil. Foto Claes Löfroth.

Om undergrunden är finkornig (lera och silt) vill man undvika att materialen blandas med varandra. Överliggande lager med högre kvalitet ska inte tränga ner i och blandas med den finkorniga jorden. Man vill också undvika att finjordpartiklar transporteras upp av uppåtgående vattenströmmar (till exempel kapillärt stigande vatten eller vatten som dras till en islins vid tjältillfrysning).

Geotextil förhindrar att finkorniga material blandas med grövre material. Det kan till exempel hända om ett grovt överbyggnadsmaterial läggs ovanpå ett underlag av betydligt finare material, mo eller lera. Med tiden kan det grövre materialet komma att pressas ner i undergrunden. Vägen deformeras och bärigheten försämras avsevärt i och med att bärlagret späds ut med finmaterial.
Geotextilen ska vara gjord av polyester, polypropen eller polyeten. Den får vid utläggningstillfället inte vara äldre än 3 år och ska skyddas mot solljus vid lagring.

Geotextil som materialskiljande lager indelas i fyra bruksklasser:

Bruksklass Användningsområde
1 Ledningsgravar eller liknande med små belastningar, ej i vägkropp
2 Mot grus, i huvudsak okrossad
3 Mot bergkross eller sorterad sprängsten mindre än 25 cm
4 Mot osorterad sprängsten

 

Utläggning av geotextil, illustration Ulla Carne.

Utläggning av geotextil. Illustration Ulla Carne.

  • Geotextil kan skarvas med överlappning, söm eller svetsning.
  • Geotextil ska ha en bredd av minst 5.0 m. Eventuella skarvar läggs ut med 1 meters överlappning om inte leverantören anger annat.
  • Vid utläggning vinkelrätt mot utfyllningsriktningen ska skarvning utföras enligt takpanneprincipen.
  • Innan geotextil får trafikeras ska minst 30 cm förstärkningslager påföras, om inte leverantören anger annat.
  • Kör inte eller ändtippa direkt på mattan. Tippa på den utlagda vägkroppen och planera ut med hyvel eller lastare.

Armerande mattor - geonät eller rustbäddar

På mjuka och porösa underlag, till exempel myrar, kan armerande mattor eller rustbäddar förstärka vägen. De både armerar och förhindrar material från att blandas med varandra.

På mycket mjuka undergrunder - exempelvis myrar - finns det risk för att överbyggnadsmaterialet sjunker igenom. Även här kan mattor, eller geonät, ha en materialskiljande effekt. Den huvudsakliga nyttan är dock att de "armerar".

I en oarmerad jord är det bara friktionen mellan kornen som gör att jorden håller ihop. Geonät är en form av armeringsnät i plast som låser jordkornen och gör att belastningen på vägen överförs till armeringen. Detta gör att laster från ovanliggande lager fördelas på en större yta.

Geonät (och ibland även geotextil) läggs ut på marken och täcks sedan av en jordbank. Geonät kan också användas i överbyggnaden för att få en lättare överbyggnadskonstruktion. Tjockleken kan då reduceras, men täckningen bör vara minst 150 mm bär- eller förstärkningslager.

Överbyggnadsmaterialet kilas fast i nätet, vilket ger en stark konstruktion. Torven i undergrunden hålls ihop och motstår på så sätt bättre trycket från överbyggnaden. I vissa fall behövs en tunn materialskiljande matta under nätet då undergrunden består av finkorniga jordarter som lera eller mjäla.

På mjuka marker läggs förstärkningen lämpligast på vintern när marken är hårdfrusen

  • Snöröj väglinjen så går frysningen fortare och mattläggningen lättare
  • Geonät kan användas för att bygga en så kallad flytandebank på en undergrund av torv.

Dra hellre vägen runt de våta markerna

Kom ihåg att det aldrig är riskfritt att bygga väg över mossar och myrar. Överväg därför alltid alternativet att gå runt, även om det blir dyrare. Det kan ju också vara lämpligt från naturvårdssynvinkel. Om du ändå överväger att gå ut på myren, bör du göra en grundlig undersökning av myrens djup och beskaffenhet i övrigt - tag gärna hjälp av en specialist.
Om en gammal väg börjat sjunka igenom det bärande torvlagret är det för sent att armera med mattor. Då återstår bara att bottenfylla eller att ge vägen en ny sträckning.

Rustbädd och kavelbro

Rustbäddar, risbäddar eller kavelbroar är gamla beprövade sätt att förstärka mjuka underlag och att skilja finkorniga undergrunder från grövre överbyggnadsmaterial. På mindre objekt kan metoderna vara användbara även idag.

En risbädd byggs av tätt liggande, gärna kvistiga, granar. På svårare objekt kan flera varv läggas med olika riktningar på träden.

Kavelbron består av grövre, kvistrika stammar.

Rustbädden byggs med ett lager längsgående stammar i botten och däröver ett lager med tvärgående stockar. Idag är denna metod sannolikt ekonomiskt försvarbar bara i yttersta nödfall.

Senast korrigerad: 2016-11-11
Vägar

Kommentarer (0 st)