Dammbindning

Dammande vägar skapar problem genom att de viktiga finpartiklarna dammar bort. Dessutom påverkar det miljön. Dammbindning är därför en viktig sommaråtgärd.
Bild: Thomas Adolfsén/SKOGENbild

Vägen dammar för att finpartiklarna förlorar sin sammanhållande förmåga då slitlagret torkar ut. Dammbindningen syftar till att bibehålla denna bindningsförmåga.

Dammbindning är nödvändig på högtrafikerade vägar, speciellt i närheten av bebyggelse. Men en väg som normalt har lite trafik kan också behöva dammbindning, om den utsätts för starkt koncentrerad trafik under några torra sommarveckor.

Naturens eget bindemedel är vatten. Vatten torkar dock bort ganska snabbt i vägens övre skikt och därför används andra bindemedel. Vanligaste bindemedlet är salt. Saltet drar till sig fukt, vilket gör att vägen inte dammar. Kalciumklorid är det mest använda saltet men även magnesiumklorid används.

Ett gammalt beprövat medel är sulfitlut (lignosulfonat), som på senare år kommit att användas alltmer.

Vägsalt

Saltet har den goda egenskapen att det drar åt sig fukt från luften när vattnet i vägmaterialet försvunnit. På så sätt behålls fukthalten i slitlagret även under längre torrperioder.
Salt fungerar bäst om slitlagret ligger nära idealgruskurvan, 8-15 % finjord. Saltet binder till finjordspartiklarna, drar åt sig fukt och binder ihop slitlagret.

Dammbindning med salt sker en eller två gånger per år. En första behandling sker tidigt på våren. Vid behov sprids också salt under sommaren samtidigt som vägen underhållshyvlas.

Dosering

  • Kalciumklorid: Giva 700-1000 kg per km väg
  • Magnesiumklorid: Giva 875-1250 kg per km väg

Arbetsgång

  • Vattna vägen om den är torr
  • Hyvla så djupt att åtminstone botten av potthål, hjulspår och korrugeringar nås. Använd med fördel System 2000 på hyveln
  • Bygg upp tvärfallet (bomberingen) till 5 %
  • Sprid ut saltet
  • Vägbanan komprimeras av trafiken.

Saltning med sandspridare och tallriksspridare. Illustration Ulla Carne.

Saltning med sandspridare (till vänster) och tallriksspridare (till höger). Teckning Ulla Carne.

Sulfitlut

Sulfitlutet (natriumlignosulfonat) är en restprodukt från sulfitmassaprocessen och består i huvudsak av vatten och lignin. Som dammbindningsmedel kan det närmast beskrivas som ett lim som kittar samman gruspartiklarna även i torrt tillstånd.
Sulfitlut saluförs under flera varumärken, till exempel Dustex och Wibax. Luten levereras med en koncentration mellan 20 och 35 %.

Liksom vid dammbindning med salt görs en grundbehandling tidigt på våren och vid behov ytterliggare en behandling under sommaren. Fördelen med sulfitlut är att den inte är lika känslig när det gäller spridningstidpunkt och uttorkning.

Ibland hävdas att sulfitlut att den ackumuleras i slitlagret till skillnad från saltet som försvinner. Det skulle innebära att man efter några år kan öka intervallet mellan behandlingarna. Det finns dock ingen forskning som stöder det påståendet. Rekommendationen är i stället att sprida sulfitlut med samma giva årligen.

För att få en lyckad dammbindning med sulfitlut krävs en lämplig storleksfördelning i slitlagret. Bäst effekt fås om finkornshalten är hög. Sandiga material bör därför inte dammbindas med sulfitlut.

Arbetsgång

  • Vattna vägen vid behov
  • Hyvla så djupt att åtminstone botten av potthål, hjulspår och korrugeringar nås. Använd System 2000 på hyveln
  • Bygg upp rätt tvärfall
  • Sprid ut sulfatluten direkt i anslutning till hyvlingen! Vägbanan får inte hinna packas av trafiken innan luten sprids ut. I annat fall rinner luten ner i diket
  • Komprimera gärna vägbanan med ett tungt fordon.

Spridning

  • Sulfitluten är flytande och lagras i stora cisterner vid sulfitfabrikerna. Den måste alltså fraktas och spridas med tankbil. Bilen måste vara utrustad med pumputrustning som ger konstant spridningsgiva.

Dosering

  • Dustex: Giva: 2000-4000 kg utspädd vätska per km väg.

Saltspridning med sulfitlut. Illustration Ulla Carne.

Spridning av sulfitlut med tankbil. Illustration Ulla Carne.

Senast korrigerad: 2016-11-13
Vägar

Kommentarer (0 st)