Gallringsskog

Exemplen är hämtade från Skogsstyrelsens broschyr Varierat skogsbruk från 2018.

Beståndet

Karta: Bo Persson.

Ett 3,5 hektar stort, 35-årigt grandominerat blandbestånd med inslag av tall och björk. Beståndet är tidigare till viss del röjt men är ändå relativt stamtätt och det är hög tid för första gallring. Det är en frisk mark av medelbonitet med smalbladig grästyp.

Skogsägare 1 - satsar på produktion

Produktionsgallrar genom en låggallring med syfte att öka granandelen. Förutom stickvägarna där alla trädslag tas bort görs i huvudsak uttag av tall och björk. Ungefär hälften av tallen gallras ut och merparten av björken. Totalt gallringsuttag på 35 % av grundytan.

Illustration: Bo Persson.

PLUS: Hög produktion med hög andel gran.

MINUS: Beståndet går mot monokultur och kan bli mer känsligt för skador.

Skogsägare 2 - viktigt med miljö och upplevelsevärden

Gör en "upplevelsegallring". Gallrar för att öka andelen tall och vårtbjörk. Förutom i stickvägarna, där alla trädslag tas bort, är det i huvudsak uttag av gran. Totalt gallringsuttag på 35 % av grundytan.

Illustration: Bo Persson.

PLUS: Upplevelsevärdena är större i blandskog och ett bestånd med tre trädslag är mer robust.

MINUS: Lägre produktion på grund av att man gynnar "fel" trädslag. Dessutom mer komplicerad framtida skötsel.

Skogsägare 3 - vill hålla uppe fastighetens värde

Gallrar för blandskog med någorlunda proportionerliga uttag av trädslagen i beståndet. Totalt gallringsuttag på 35 % av grundytan.

Illustration: Bo Persson.

PLUS: Blandbestånd med tre trädslag är mer robust och har större framtida valmöjligheter samt höga upplevelsevärden.

MINUS: Lägre produktion genom att man gynnar "fel" trädslag, dock inte lika mycket som för Skogsägare 2. Det blir svårare att optimera den framtida skötseln.