Vägtrummor och andra vattenpassager
För att en skogsbilväg ska hålla länge och vara säker att köra på behöver den ha bra avvattning. En bra avvattning leder bort regn- och smältvatten från vägen så att bärigheten inte försämras.
Viktiga delar i vägens avvattningssystem är vägens bombering (lutning), diken, vägtrummor och vattenpassager. Vägens bombering gör att vattnet rinner bort från körbanan, vidare till vägdikena och sedan ut genom utloppsdiken. Vägtrummor och andra vattenpassager ser till att vattnet kan passera under vägen utan att skada den eller störa naturliga vattendrag.
Placering och montering av vägtrummor
Vägtrummor placeras i naturliga sänkor där vatten samlas. I kuperad terräng och långa sluttningar kan extra trummor behövas för att fördela vattenavrinningen och undvika höga flöden i vägdiket, vilket annars kan leda till erosion och urspolning.
Snåla inte med trummor – det kan bli dyrare i längden.
Fler trummor innebär en högre kostnad, men gör att vattenflödet blir mindre koncentrerat och minskar påverkan på miljön. Det leder till en lägre risk för erosion i diken och vid trummornas inlopp och utlopp. Hur många trummor som behövs beror på landskapets utformning och vattenföring. I småkuperad terräng med många sänkor och åsar krävs fler trummor, eftersom de alltid bör placeras i vägens lågpunkter.
Ett riktmärke är cirka fyra trummor per kilometer, utöver de vattenpassager som anläggs i anslutning till bäckar och andra vattendrag med höga naturvärden.
Vägtrummor och vattenpassager ska anläggas:
- där bäckar, diken och mindre vattendrag korsar vägen.
- vid lågpunkter där vatten annars riskerar att bli stående.
- vid risk för svallisbildning (lagerbildande isbildning från sipprande vatten), till exempel vid kallkällor.
- vid översilning (vatten som rinner över vägbanan) eller bergskärningar (väg genom sprängt berg).
- för att begränsa vattenmängden i vägdiket och minska risken för erosion i lutningar och erosionskänsliga jordarter.
Vid vattenpassager i bäckar med höga naturvärden ska trumman grävas ner minst 30 cm under den naturliga bäckbotten och ha en maximal lutning på 0,2 procent.
Val av material
Plasttrummor är ett bra val för skogsbilvägar eftersom de har lång livslängd och är lätta att hantera. Även plåttrummor är lätthanterliga och har liknande inköpspris för mindre dimensioner. Dock rostar plåttrummor, vilket ger dem kortare livslängd än plasttrummor. För grövre trummor används däremot ofta plåt, eftersom dessa är billigare.
Dimensionering
Vägtrummor och vattenpassager ska dimensioneras så att de klarar högvatten under kraftiga regnperioder och snösmältning. För att beräkna rätt storlek kan man ta hjälp av SMHI:s avrinningsmodeller. Vid dimensionering bör man använda de modeller som beräknar 50-årsflöden och man bör ta höjd för eventuellt ökade vattenflöden på grund av klimatförändringar. En vägtrumma ska aldrig vara mindre än 400 mm i diameter.
Skydd mot erosion
För att minska risken för erosion anläggs skydd både uppströms och nedströms trumman. Erosionsskyddet utformas som en skålformad ränna med botten och sidor täckta av ett minst 30 cm tjockt lager sten med en kornstorlek på över 5 cm. För att sänka vattenhastigheten nedströms vägtrumman eller vattenpassagen kan block placeras utanför trummans mynning eller en eller flera trösklar anläggas.
Tillstånd och regler
När nya vägtrummor ska byggas eller gamla ska bytas ut kan dy behöva söka tillstånd för arbeten i vatten, arbeten i kulturmiljöer och hantering av förorenade material. Detta särskilt vid vattenpassager i artförande vattendrag. Vilka verksamheter som berörs finns beskrivna i 6 kap. 2 § i miljöbalken.
Här har trumman inte fyllt sin funktion. Överfyllt dike under vårfloden. Foto: Per Hallgren.