Skogens roll i Sveriges energiförsörjning

Koldioxidneutral med förnybar energi

Sverige och EU strävar efter att bli koldioxidneutrala och att energin ska komma från förnybara källor. Förnybar energi kommer från energikällor som förnyas i snabb takt. Dit hör vatten, sol, vind och inte minst bioenergi från växande grödor. Den snabba utbyggnaden av fjärrvärmeanläggningar som kan eldas med biobränsle har gett Sverige ett stort försprång i arbetet med en förnybar energimix.

Torv intar en särställning. En torvmosse kan ha växt till sig under ett par tusen år, och den ökar bara någon millimeter per år. En mosse där torven bryts kan därför inte förnyas inom överskådlig tid. Däremot växer torv på många andra mossar, och torvproducenterna räknar med att torvtäcket växer med motsvarande 15-20 TWh per år i höjdled. I EU:s handelssystem med utsläppsrätter räknas torv som ett fossilt energislag. I elcertifikatssystemet i Sverige klassas det dock som förnybart.

Förnybara energikällor: Skogsbränsle, vatten, vind och sol. Icke-förnybara: Kärnkraft, kol, olja. Torv intar en mellanställning. Teckning: Rose-Marie Rytter.

En fjärdedel av energin från biobränslen

Av den totala mängden energi som tillfördes år 2020 förbrukades 355 TWh i Sverige. Resterande 144 TWh är till största del förluster i kärnkraftens kylvatten, omvandlings- eller överföringsförluster i ledningsnäten och  energisektorns egenanvändning eller det som inryms i kategorin ”icke energiändamål”.

Så här såg fördelningen av tillförd energi ut mellan olika energikällor år 2020 (Källa: Energimyndigheten):

Den mesta bioenergin kommer från skogen

Av de 143 TWh bioenergi som tillfördes år 2017 stod trädbränslen för 45 % och avlutar från skogsindustrin för 31 %.

Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2019.

Trädbränslen är många sortiment

Av 55 TWh oförädlade trädbränslen (år 2017) var grotflis, brännved, bark- och returflis samt såg- och hyvelspån de viktigaste.

Källa: Energimyndigheten, Statistikdatabas.