Hyggesbränning

Hyggesbränning kan skapa ett gynnsamt klimat för plantorna och är dessutom bra för naturvården. Men det finns risker med angrepp av snytbagge och rotmurkla på plantorna.
Bild: Lina Ahlbäck

Vid hyggesbränning tänder man eld på avverkningsrester och markvegetation. Genom att bränna bort markvegetationen minskar konkurrensen för plantorna. Mer växtnäring blir tillgängligt då omsättningen ökar i humuslagret. Solinstrålningen ökar och den svärtade marken blir varmare.

Hyggesbränning är en gammal metod att förbereda marken för en ny skogsgeneration. I kombination med sådd, naturlig föryngring eller plantering kan du få en tät och fin föryngring.

Bra för mångfalden

Hyggesbränning kan även vara bra för att gynna den biologiska mångfalden eftersom många av skogens växter och djur behöver den miljö som bränningen skapar. Lämna gärna kvar stående träd av olika trädslag och dimensioner även om de helt eller delvis dör av elden. De är en viktig miljö för en del sällsynta insekter.

Störst nytta på tjocka humustäcken

Hyggesbränning kan utföras på många sorters marker, men den största nyttan för föryngringen har den på kalla marker med tjocka råhumustäcken. Fuktiga och våta skogstyper bör inte hyggesbrännas. Torra marker med tunna humustäcken bör också undvikas då bränningen kan leda till näringsutarmning.

Hyggesbränning är dyrare än vanlig markberedning eftersom bränningen kräver en noggrann kontroll så att inte elden sprider sig till kringliggande skogar.

Ökad risk för snytbagge och rotmurkla

Rotmurkla. Foto Sasata, Wikipedia commons.

Rotmurklan uppträder efter bränning, mest kring gamla stubbar där den lever på rötterna. Den angriper också plantorna som får nedsatt livskraft. Foto: Sasata, Wikipedia commons.

Snytbaggeangreppen kan bli större efter hyggesbränning. Plantorna kan vara den enda födan snytbaggen har tillgång till.

Rotmurklan kan skada planterade plantor på brända hyggen.

Senast korrigerad: 2023-05-29
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)