Lärkar (Larix spp.)

De lärkar som är mest intressanta för Sverige är hybridlärk och sibirisk lärk. Lärken passar som alternativ till gran på goda och medelgoda marker.
Europeisk lärk (Larix decidua)
Bild: Mats Hannerz

De lärkar som är mest intressanta för Sverige är hybridlärk (Larix europaea x leptolepis) i södra Sverige och sibirisk lärk (Larix sibirica) i norra Sverige. Ibland delas den sibiriska lärken upp i sibirisk och rysk lärk (Larix sukaczewii). Det är den ryska lärken som är mest använd i norra Sverige. Hybridlärken är en korsning mellan japansk och europeisk lärk.

Hybridlärken är ett snabbväxande alternativ på bördiga marker i södra Sverige. Den sibiriska lärken växer ungefär som den svenska granen, men har kortare omloppstid, vilket gör den lönsam. Den sibiriska lärken växte naturligt i Sverige för 9000 år sedan, och anses därför som ett inhemskt trädslag. Hybridlärken räknas som ett infört trädslag i lagens mening.

Utseende

Lärkkottar. Foto Mats Hannerz.

Lärkens kottar bland nyutslagna barr. Foto Mats Hannerz.

Lärkarna fäller sina barr på hösten och står därför kala på vintern. De mjuka barren sitter i grupper på kortskott. Barken är grov och fårad.

Passande marker

Lärkarna trivs bäst på djup, lucker, frisk eller fuktig mark som sluttar, dock ej på styv lera. Hybridlärken passar upp till Mälardalen, medan den sibiriska lärken passar bäst från därifrån och norrut. Båda lärkarna växer bra på goda och medelgoda ståndorter. Marker som är infekterade med rotröta bör undvikas. Hybridlärken är känslig för höstfrost. Frostlänta lokaler ska därför undvikas.

Tillväxt

Hybridlärken har normalt en högre volymtillväxt än gran. Tillväxten är hög i ungdomen, och kulminerar snabbare än hos gran. Den sibiriska lärken har en tillväxt under omloppstiden som motsvarar den hos gran. Lärkarna kan dock slutavverkas tidigare, vilket ger en långsiktigt högre och mer lönsam tillväxt.

Virkesegenskaper

Virket påminner om tallens virke men har högre densitet och hållfasthet. Kärnveden utvecklas tidigt och upptar en större andel än hos tall. Det gör att lärken anses vara naturligt impregnerad.

Sågad vara slår sig lätt vid kraftig torkning, åtminstone det virke som kommer från unga träd.

Virket är mindre efterfrågat som massaved, bland annat för att det ger ett lägre massautbyte. Klenvirket kan dock säljas som energived.

Skador

Den europeiska lärken angrips av lärkkräfta, som dock hybridlärken är resistent mot. Alla lärkar kan angripas av rotröta. Lärkskytte förekommer, och lärkarna är också mellanvärd för flera rostsvampar, bl.a. björkrost och alrost. Bland skadeinsekterna märks lärkbock, lärkskottmal, lärkskottstekel, lärkstekel och lärkträdsmal.

Lärkarna skadas lätt av viltbete. De verkar vara mindre stormkänsliga än gran. Lärken stabiliseras snabbare efter gallring. Under den kala perioden har den också mindre vindfång än granen.

Föryngring och skötsel

Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden. Den sibiriska lärken kan också självföryngras. Plantorna är känsliga för snytbagge och behöver därför behandlas på samma sätt som gran och tall.

Lärkar är ljusälskande och behöver gott om utrymme för att växa och ge timmerdimensioner. De behöver därför gallras ofta. Behovet av lövröjning är oftast mindre än hos gran eftersom lärkarna växer snabbt i ungdomen.

Ofta planteras 2000-2500 plantor per hektar. Hybridlärken växer sedan snabbt och når brösthöjd redan efter 3-4 år. Den första gallringen bör göras tidigt, vid 15 års ålder. Ett lämpligt stamantal efter den första gallringen kan vara 1100-1200 plantor per hektar. Beståndet gallras sedan vart femte år fram till att tillväxten kulminerar och beståndet kan slutavverkas. För hybridlärk på goda marker i södra Sverige sker det redan i 35-årsåldern. Då återstår ofta bara 300-400 stammar per hektar.

För sibirisk lärk och europeisk lärk i mellersta och norra Sverige gäller längre omloppstider, men även dessa lärkarter behöver ljus och glest förband för att växa bra.

Frökällor

Det finns flera inhemska fröplantager för både hybridlärk och sibirisk lärk. Fröplantager i Danmark är också ett alternativ för hybridlärk. I norra Sverige kan också importerat frö från nordvästra Ryssland eller Finland vara alternativ.

Senast korrigerad: 2018-01-03
Barr
Ståndort
Tillväxt och förråd
Skador

Kommentarer (2 st)

Sussi Bendz · 2018-01-02
Jag hittar inget på nätet om hur långt avstånd det ska vara mellan lärkträden när man gallrar första gången. De (hybridlärk) planterades på våren 2006 och röjning av björksly skedde ca 2012. Det känns som det är hög tid nu.
Skogskunskap · 2018-01-03
Hej Sussi Bendz, Du har rätt i att det inte finns några detaljerade skötselinstruktioner för lärk. En del exempel från verkligheten finns i de rapporter som publicerats av bland annat SLU och Skogforsk, men de har inte samlats till någon handledning för lärkskötsel. Vi har nu lagt in åtminstone lite information om planteringsförband och gallring i texten på sidan, och dessutom gett ett antal läs-mer förslag. Tack för ditt påpekande.