Kornstorleksfördelningar

Kornstorleksfördelningen påverkar hur hårt jorden kan packas, hur mycket hålrum det finns och hur vattnet stiger i jorden.

I en finkornig jord kan vatten stiga kapillärt i de små hålrummen. Jorden kan hålla sig ganska fuktig även om grundvattenytan ligger lågt. Däremot har vatten svårt att rinna genom jorden. Vi kallar detta för täta jordar. I täta, finkorniga jordar får vi ofta problem med tjäle, och dessutom med att den fuktiga jorden flyter när man belastar jorden.

En grövre jord med stora korn är mer genomsläpplig för vatten. Därför blir dessa jordar lättdränerade. När kornen är stora blir också hålrummen stora, och därför blir vattnets stigförmåga liten.

Sträva efter idealgruskurvan

De starkaste jordarna har en liten andel finkorn och korn i alla storleksklasser. För att beskriva jordar använder vi diagram över kornstorleksfördelningar, så kallade kornkurvor. Kornkurvan konstrueras genom att man siktar jorden i siktar med olika stora maskor och sedan väger varje fraktion.

Idealgruskurvan. Illustration Per Thornéus.

En kornkurva ger en bild av hur materialet fördelar sig på olika dimensioner. Bilden visar ideala kornkurvor för bär- och slitlager. Illustration Per Thornéus.

Skogsbilvägarnas terrass byggs i huvudsak med material från vägens närområde. Den behöver sedan förstärkas med en överbyggnad så att lasten från fordonen fördelas genom överbyggnaden, terrassen och över till undergrunden. Ju starkare material vi har i terrassen och i undergrunden desto mindre överbyggnad behövs. Därför strävar vi efter material till terrassen med jämn kornkurva och mindre än 20% finmaterial. Vi vill också undvika material med hög andel organiska korn, eftersom de är svagare än mineralkornen och binder vatten.

Känn igen jordarterna

Att kunna känna igen jordarterna är viktigt både för den som planerar och projekterar väglinjen, och för den som bygger vägen. Jordarten i undergrund och terrass är avgörande för hur hög banken byggs, hur djupa diken man väljer och vilka släntlutningar som behövs. När man tar upp material till terrassen från djupet har man också en viss möjlighet att sortera vilket material man vill använda till vägen, och vilket som får gå tillbaka som fyllning i ytterslänten.

Titta på landskapet, krama, ta prover

För praktiska situationer har vi tre sätt att bilda oss en uppfattning om vilket eller vilka material som finns i marken. Det första, och kanske det viktigaste, är att titta på landskapet med sin vegetation, träd och markskikt. Som komplement kan man ta ett jordprov. Genom att krama och rulla jordprovet får man en uppfattning om vilken jordart som man har att göra med. Slutligen, kanske mest för att kalibrera sig själv, kan man sikta prover och få en ganska bra skattning av vilket material man har.

För att exakt bestämma jorden, skickar man den till ett väg- eller jordlabb. Däremot kan man enkelt få en ganska bra uppfattning genom att torka, sikta och väga provet med en enkel sikt, hushållsvåg och vanlig ugn.

Senast korrigerad: 2016-11-12
Ståndort
Vägar

Kommentarer (0 st)