Lagring av grot

Skogsbränslet lagras normalt på hygget eller i vältor över en säsong för att torka. Groten kan också skördas direkt när riset är färskt (gröngrot).
Papptäckning minskar risken att groten återfuktas.
Bild: Tomas Johannesson

Ett torrt bränsle genererar ett högre energivärde och minskar dessutom transportkostnaderna. Generellt kan sägas att ”ju torrare det är desto bättre för affären”.

Groten kan också skördas direkt när riset är färskt (gröngrot) men det är endast ett fåtal mottagare som accepterar grotflis som inte är torkad eftersom gröna (kväverika) barr kan försvåra förbränningen. Möjligheten att elda ”grönt” styrs av pannans konstruktion samt vilka andra bränslen som finns att blanda bränslemixen med.

Ett argument för lagring på hygget är att barren hinner ramla av och att näringen därför återförs till marken. Erfarenheten visar dock att många barr följer med groten även om den har fått torka i högar på hygget.

Lagringen är nödvändig för att groten ska torka. För varje procent minskad fukthalt ökar energivärdet med två procent. Normalt lagras vältorna över en säsong. Genom lagringen kan utbudet också matchas mot efterfrågan på bränsle. Behovet är betydligt större under vintern än under sommaren.

Vilken lagringsmetod som passar beror på förutsättningarna. Du bör beakta:

  • platsen - underlag, sol- och vindexponering
  • avstånd till väg eller avlägg, och förutsättningar för skotning, flisning och transportlösning
  • hur länge groten ska lagras.

Täckning av vältorna

Alla grotvältor bör täckas med armerad papp för att säkerställa att materialet inte återfuktas från regn och snö eller fryser ihop. Täckpappen är tillverkad av ett biologiskt nedbrytbart material som följer med i förbränningen. Täckningen underlättar logistiken eftersom friheten blir större då man kan sönderdela och/eller köra in materialet vid lämplig tid. Förankra täckpapperet med risknippen så att det inte blåser bort eller blåser sönder. Ett riktmärke är att pappen ska täckas så mycket att den inte syns under riset.

Täckpappen rullas ut med en bygel som hanteras av skotarens kran. Täckta vältor håller i genomsnitt 10 % lägre fukthalt än otäckta vältor. Dessutom är fukthalten jämnare i vältan.

Täckning av grotvälta med papp. Illustration Martin Holmer.

Täckning med papp förhindrar att grotvältan återfuktas och fryser samman. Illustration Martin Holmer.

Lämpliga platser för lagring av grot

Grotvältorna kan lagras på hygge eller vid avlägg/väg. Vilken lagringsplats som passar beror på förutsättningarna.

  • Lagring av grot på låglänta, skuggiga och vindskyddade hyggen är olämpligt. Då kan det löna sig att skota groten till ett avlägg om det är bättre torkmöjligheter där även om skotningsavståndet blir något längre.
  • Höglänta, solexponerade hyggen på torr mark ger goda torkmöjligheter.
  • Fuktiga marker är olämpliga. Där är risken stor att groten återfuktas underifrån.
  • Maskinsystemen påverkar också hur lagringen planeras. Ska groten flisas på hygget eller transporteras till avlägg? Hänsyn måste tas till grotskotning, sönderdelning och transport. Kom ihåg att olika systemlösningar har olika krav på vägar och vändplaner.
  • Finns samordningsvinster med andra hyggen? Det kanske går att hitta effektivare rutter för maskinerna.
  • Miljöaspekter kan också påverka grotvältornas placering. I tätortsnära områden kan grotvältor upplevas störande om de ligger länge. Skyddszoner till vattendrag eller andra känsliga områden måste också beaktas.
  • Naturligtvis ska grotvältorna inte placeras på platser med fasta fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar.

Hur länge ska groten lagras?

Vid lagringen torkar groten och fukthalten har stor betydelse för grotens kvalitet vid förbränning. Det färska riset har en fukthalt på cirka 50 %. För varje procent som fukthalten minskar ökar energivärdet med två procent räknat per ton bränsle.

Normalt lagras grotvältorna i fält över en säsong. Torkmöjligheterna är naturligtvis störst under sommaren. Om groten skördas på hösten kan den behöva lagras även över nästa sommar.

Torkningen beror på många faktorer:

  • Var är vältan placerad? Är det torrt, sol- och vindexponerat eller inte?
  • Vilket väder är det under torkningsperioden?
  • Är den täckt med papp för att förhindra återfuktning av regn och snö?

Diagram över hur fukthalten ändras beroende på om den varit täckt eller inte.

Figuren visar ett exempel på hur fukthalten ändrades i vältor som var täckta och otäckta. Vältan lades upp i mars och revs ett år senare. Från Skogforsk, Redogörelse nr 6, 1998.

Vad händer om groten lagras för länge?

Den biologiska nedbrytningen kan börja snabbt i grotvältan. I takt med att cellulosan förbrukas av mikroorganismer minskar energivärdet. Dessutom finns risk för mögel, vilket ger ett arbetsmiljöproblem. Denna risk minskar om man väljer en bra plats för lagringen.

Grön eller brun grot?

En annan möjlighet är att inte torka grotet alls på hygget utan i stället transportera färskt grotflis direkt till terminal eller värmeverk. Grotens kvalitet och värde är mindre, och transportkostnaderna blir högre.

Anpassa till efterfrågan?

Behovet av skogsbränsle är som störst under den kalla årstiden. Det är också den tid på året då bränslet är fuktigast och har det lägsta energivärdet. 

Figur_grotutnyttjande_under_året2_1200x675px.jpg

Figuren visar den relativa användningen av grotflis (i förhållande till fullt utnyttjande av pannan) för ett antal kraftvärmeverk i norra Sverige. Figuren visar även hur den önskade fukthalten varierar över året. I normalfallet förbrukas inga skogsbränslevolymer under juli månad i dessa anläggningar. Källa: Tomas Johannesson, Skogforsk.

Senast korrigerad: 2020-01-24

Kommentarer (0 st)