Grenar och toppar

Groten flisas och används i första hand som bränsle i värmeverk. Med dagens skördenivå ger groten drygt 8 TWh energi per år. Enligt SKA 15 (Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser) skulle uttaget kunna öka till 30 TWh om man tar hänsyn till miljön och tekniska begränsningar. Om tekniken förbättras kan uttaget öka till 34 TWh. Det skulle i så fall utgöra 9 % av Sveriges årliga nettoförbrukning av energi (cirka 400 TWh).

Detta avsnitt hjälper dig att planera och utföra skörd av grot:

• Vilka bestånd är lämpliga för uttag av grot?
• Hur mycket grot får jag ut?
• Hur grotanpassar jag avverkningen?
• Hur lagrar och torkar jag groten?
• Hur planerar jag grotuttaget?
• Hur säljer jag groten?
• Vilka blir miljöeffekterna?

Ta ut grot eller inte?

Ska du som skogsägare ta ut grot i ditt bestånd eller inte? Det här är de viktigaste argumenten för och emot.

Fördelar

Grotuttaget ger en inkomst

Intäkterna varierar dock beroende på beståndets egenskaper, avverkningsmöjligheter och marknaden. Ibland ger grotuttaget inget extra netto men kan ändå medföra andra fördelar.

Enklare och billigare föryngring

Ett risrensat hygge är lättare att markbereda och plantera, och föryngringen kan normalt göras tidigare om groten är borttransporterad. Ofta ger ett hygge där groten tagits bort ett bättre markberedningsresultat vilket gynnar plantornas överlevnad och rotutveckling.

När riset är borta minskar uppslagen av hallon och andra kvävegynnade växter som konkurrerar med plantorna. Kostnaden för föryngring och skogsvård blir lägre, och kalmarkstiden kan förkortas.

Bra för klimatet

Skogsbränslet ersätter fossila bränslen såsom olja och kol i värmeverk och bidrar till att de fossila koldioxidutsläppen minskar.

Bra för friluftslivet

På ett hygge där grot skördats underlättas framkomligheten och brukar oftast betraktas som positivt för friluftslivet.

Nackdelar

Risk för markskador

Terrängkörningen ökar när också grot tas ut. Dessutom tas det ris bort som skyddar marken mot skador.

Tillväxtförluster

Med groten tas också näringsämnen ut. Vid slutavverkning är det normalt inget problem, då frigörs ändå mycket näring från marken. Bränsleuttag i röjning och gallring kan dock ge tillväxtförluster som kan behöva kompenseras med askåterföring och gödsling.

Förlust för naturvården

Med ökat uttag minskar också mängden död ved i skogen. Den klena veden i gran- och tallkvistar har dock inte lika högt naturvårdsvärde som den grova veden. För lövved kan även den klena veden vara viktig. Grothögar med löv kan fungera som "fällor" för insekter som sedan följer med till värmeverken.