Naturhänsyn vid gallring
1. Känsliga miljöer lämnas orörda eller sköts varsamt
Exempel på störningskänsliga miljöer är:
Sumpskog/surdråg: Gallra inte blöta skogsområden. Fuktiga sumpskogar med inväxande gran kan gallras för att maximera lövinblandningen (om det går utan att orsaka körskador). Gynna al och andra gamla lövträd samt tallar, och lämna de fuktigaste delarna för fri utveckling. Vid gallring i gransumpskog lämnas senvuxna och gamla träd, såväl granar som lövträd.
Lövkärr: Lämna oröjda för att skapa självgallring och död ved. Enstaka stammar kan dock gallras fram för att skapa grova träd.
Strandskogar: De utgörs ofta av bestånd med björk, klibbal, gråal, asp och sälg, med stora inslag av döda träd. Håll tillbaka inväxande barrträd, lämna övriga orörda.
2. Undvik gallring i impedimenten
Impediment är områden med låg produktionsförmåga, det vill säga under 1 m3sk per år och hektaa. Inom impedimenten får du inte göra någon avverkning som förändrar områdets karaktär, undvik därför gallring. Spara också en övergångszon. Exempel på impediment är hällmarker, myrar och kärr.
3. Bevara och utveckla bryn och kantzoner
Övergångszonerna mellan till exempel skog och jordbruksmark är särskilt värdefull för många arter. Här finns föda, skydd och boplatser. I brynen kan du gallra relativt hårt för att bevara och utveckla variationen och skiktningen. Gynna bärande träd och buskar samt lövträd. Spara torrträd, döende träd och lågor.
Gör brynen sluttande med den lägsta vegetationen närmast den öppna marken. Skapa gärna gläntor. Brynet bör vara rikt på löv och minst 10 meter brett.
4. Skapa kantzoner mot vattendrag
Kring vattennära miljöer bör målet vara att skapa en varierad kantzon som domineras av lövträd. På klippstränder kan tallen gynnas. Skuggan från träden ger en jämnare vattentemperatur och trädrötterna stabiliserar strandkanten. Näring tillförs vattendraget när blad och småkryp faller ner från träd och buskar. Läs mer om kantzoner i länken.
Gallring vid sjöar: Gallra så att en skiktad, stormfast kantzon på minst 10 meter skapas, på torrare mark kan zonen vara smalare. Gallra relativt tidigt och hårt och ställ kvar tallar i torra lägen samt lövträd. Lämna underväxten och undvik körskador.
Gallring vid småvatten: Skapa en minst 5 meter bred, varierad och lövrik skyddszon nära till exempel tjärnar och bäckar. Försiktig plockhuggning av barrträd kan göras. Lämna fuktiga partier orörda. Undvik körskador och avverkningsrester i mindre vattendrag.
5. Hjälp träd som kräver detaljhänsyn
Spara ovanliga trädslag och öppna upp kring träd som tidigare stått fritt.
Lämna ett antal grova träd, gärna i grupp. Det kan handla om sälg, rönn, fågelbär, asp och al. Avverka inte döda och döende träd. Skapa gärna högstubbar redan i gallringsskogen.
Undvik gallring intill gamla lågor. Lämna skyddande träd och undervegetation i områden som hyser en koncentration av lågor.
Friställ enstaka exemplar av stora träd. Gynna blommande och bärande träd och buskar som rönn, sälg, en, fågelbär och apel. En blommande sälg är många insekters första födokälla på våren.
6. Störningskänsliga områden
Exempel på störningskänsliga miljöer är:
Spel- och boplatser: Lämna träd med risbon, träd som kan utvecklas till boträd och hålträd. Undvik gallring under störningskänsliga perioder (tidig vår till sommaren).