Föryngringens ekonomi

Föryngringen ses ofta som en investering där skogsägaren sätter in pengar som förräntar sig genom framtida intäkter från det uppvuxna beståndet.
Plantan är en kostnad idag som ger utdelning när den blivit ett stort träd.
Bild: Björn Svensson/SKOGENbild

Investering...

Kostnaden för föryngring och röjning betraktas ofta som en investering där utdelningen kommer vid framtida gallringar och föryngringsavverkningar. Med en investeringskalkyl kan du räkna ut om det lönar sig att satsa mer eller mindre på föryngringen.

I skogliga sammanhang är det vanligast att man gör en nuvärdekalkyl. Framtida kostnader och intäkter räknas tillbaka (diskonteras) till nuläget med hjälp av den valda räntan.

I Skogskunskap finns flera exempel på investeringskalkyler. Prova gärna verktyget Skogsvård och ekonomi. Där kan du se hur olika föryngringsalternativ skiljer sig åt. Du kan också räkna ut nuvärdet själv om du tror dig veta dina kostnader och intäkter i framtiden.

...eller omkostnad för avverkningen?

Andra menar att föryngringen inte bör räknas som en investering. Föryngra måste man ju göra enligt lagen. Dessutom är det svårt att räkna på intäkter och kostnader som kanske faller ut om 80 år. Med det synsättet kan föryngringen i stället räknas som en omkostnad för föryngringsavverkningen.

Investeringskalkyler för föryngring

En investeringskalkyl måste ta hänsyn både till kostnader och till intäkter. En högre kostnad vid föryngringen kan betala sig om skogen växer bättre, och kanske kan avverkas tidigare. Men det är inte alltid det lönar sig att satsa mer. Kalkylerna beror mycket på hur snabbt skogen växer. På magra marker i inre Norrland är det knappast god ekonomi att satsa på de dyraste plantorna, medan det kan ge en bra förräntning på en bördig mark i Götaland.

Med verktyget Skogsvård och ekonomi kan du själv jämföra olika föryngringsalternativ, till exempel jämföra trädslag, förädlade och oförädlade plantor, sådd och plantering och markberedning eller inte markberedning.

Exempel, tall i södra Norrland

Här ser du ett exempel (av många) på jämförelser som kan göras. Kalkylen är gjord med verktyget Skogsvård och ekonomi för södra Norrland, ståndortsindex T24. Sådd är där drygt 2000 kronor billigare än plantering. Trots att det planterade beståndet kan avverkas tidigare och ger en något större volym blir nuvärdet för hela kalkylen bättre för sådd. På en annan mark, och med andra förutsättningar, kan resultatet bli ett annat.

  Sådd tall Plantering tall
  Tidpunkt år Avverkad volym m3sk/ha Netto kr/ha Nuvärde kr/ha Tidpunkt år Avverkad volym m3sk/ha Netto kr/ha Nuvärde kr/ha
Skogsvård 0-18 0 -7631 -6400 0-15 0 -9826 -8856
Gallring 1 44 54 4114 1388 41 54 4114 1495
Gallring 2 61 66 11694 2593 58 66 11694 2792
Gallring 3 0 0 0 0 0 0 0 0
Slutavverkning 76 237 69179 10592 74 242 71128 11441
Summa per hektar   357 77356 8173   362 77110 6872

 

Exempel, gran i Götaland

Ett annat exempel från Skogsvård och ekonomi: Här jämförs plantering av gran i Götaland (G28) med och utan markberedning. Markberedningen ger en högre föryngringskostnad (ca 1600 kr) men nuvärdet sett över hela omloppstiden blir ändå drygt 3500 kr för det markberedda alternativet.

 

  Ej markberett Markberett
  Tidpunkt år Avverkad volym m3sk/ha Netto kr/ha Nuvärde kr/ha Tidpunkt år Avverkad volym m3sk/ha Netto kr/ha Nuvärde kr/ha
Skogsvård 0-18 0 -13980 -12387 0-13 0 -15330 -13995
Gallring 1 45 31 1073 1073 40 61 4916 1831
Gallring 2 60 42 1567 1567 55 80 13489 3469
Gallring 3 0 0 0 0 0 0 0 0
Slutavverkning 81 363 15039 15039 76 383 115242 17644
Summa per hektar   436 5292 5292   524 118317 8949
Senast korrigerad: 2018-05-30
Plantor
Föryngring
Ekonomi

Kommentarer (0 st)