Beståndsval

Beståndsval är ett kalkylverktyg för slutavverkningsmogna bestånd. Fyll i uppgifter om beståndet så räknar verktyget ut tillväxt, virkesvärde, avverkningskostnad, rotnetto och visarprocent.

Tänk på att våra beräkningsverktyg bygger på modeller som är mer eller mindre grova förenklingar av verkligheten. Modellerna kommer aldrig att ge det sanna resultatet för ett enskilt skogsbestånd eftersom de inte kan väga in beståndets alla egenskaper. Däremot ger resultaten en bild av hur ett genomsnittligt bestånd av din typ ser ut eller beter sig. 

Kommentarer (2 st)

Träpatron · 2023-10-25
Hej, är främst intresserad av verktygets tillväxtberäkning. Har letat på skogskunskap men hittar inget annat verktyg för framskrivning av hela bestånd. Finns ett sådant verktyg? Varför går det bara att skriva fram i 5-årsperioder och inte valfritt antal år? Var kan man hitta information om p-mallen och de funktioner som används i denna?
Svar från Skogskunskap · 2023-10-31

Hej,
P-mallen, som Beståndsval bygger på är ett grovt sätt att skriva fram bestånds tillväxt som togs fram redan 1973. Om det är ekonomisk optimering du är ute efter (välja rätt bestånd) är detta verktyg nog ganska tveksamt att använda. Det finns däremot andra tillgängliga program för att köra fram tillväxten i bestånd som bygger på enskilda trädfunktioner, som till exempel Ingvar eller gallringsplan. Heureka har också ett verktyg som heter StandWise (Beståndsvis) som du också kan testa.
Skogen! · 2022-08-17
Hej Skogskunskap! Två frågor: Hur tar ni fram timmerfördelningen i verktyget? På virkespriser så står det att ni använder tall klass 4 och gran klass 2-3. Varför använder ni klass 4 till tall? Och klass 3 på gran finns inte längre (mig veterligen) Riktigt bra verktyg i övrigt! Vänligen, Skogen!
Svar från Skogskunskap · 2022-08-17

Hej Skogen, Vi får börja med att bekänna att grunderna för verktyget Beståndsval togs fram före 2005 och syftet är inte att använda det som ett skarpt värderingsverktyg av ett bestånd idag. De relativa siffrorna man får fram kan dock användas som en fingervisning om när det är dags att avverka och vilka bestånd som prioriteras. Fördelningen mellan timmer- och massaved bygger på utbytesfunktioner (Ollas utbytesfunktioner) och påverkas vilken diameter där sortimenten ändras. Att vi har en fördelning mellan olika timmerdiametrar som baseras på klass 4 (tall) och 2-3 (gran) beror på att det var en empirisk fördelning, framtagen av Skogforsk, som vi hade tillgång till när det begav sig. Det är också de största klasserna så att fördelningen blir mer rättvis. Sannolikt ser den relativa fördelningen ganska likartad ut idag även om nivåerna på priser förstås ändras upp och ned med tiden. Här har användaren möjlighet att själv justera virkespriset. / Hälsningar Skogskunskap