Blandskogens tillväxt

I teorin kan blandskogen växa bättre än de artrena skogarna. Det är dock svårt att hitta dessa blandskogseffekter i vår del av världen.
Fågelbär i blandning med björk
Bild: Mats Hannerz

Olika trädslag utnyttjar olika resurser i ett ekosystem, och därför antar man ofta att blandskog skulle kunna växa bättre än en monokultur. Ett exempel är att tallen har djupa rötter medan granens rötter tar hand om vatten och näringsämnen närmare markytan. Ett annat exempel är när trädslagen har olika tillväxtrytm, där ett trädslag startar sin tillväxt tidigt under säsongen och ett annat har sin högsta tillväxt senare. I verkligheten är det dock svårt att se sådana positiva blandskogseffekter i vår del av världen.

Skilj på skiktad och oskiktad skog

De få fall där man säkert har påvisat högre produktion i en jämnstor blandskog är när den ena arten är kvävefixerande. En blandning av poppel och rödal visade sig producera betydligt mer än de båda arterna i rena bestånd. Man har också funnit ökad tillväxt hos hybridpoppel när den kvävefixerande klibbalen blandats in.

En skiktad skog där en art används som amträd eller skärm kan dock ge en totalt sett högre produktion. Sådana effekter har mätts upp i försök med gran under björkskärm. Tillväxteffekten försvinner dock i i senare skeden.

Svårt se blandskogseffekter i verkligheten

Det råder brist på långsiktiga produktionsförsök som kan visa om det finns faktiska blandskogseffekter. De fältförsök som finns tyder inte på det. Exempelvis har SLU:s försök med blandskog av tall och gran inte producerat mer än de intilliggande ytorna av ren gran- eller tallskog. I tre av fyra försöksserier producerade den rena tallskogen betydligt mer (19-285 %) än blandningen mellan gran och tall. I en fjärde försöksserie producerade dock blandskogen 12 % mer än den bäst producerande rena trädslagsytan. Däremot har forskarna sett en positiv blandskogseffekt mellan gran och tall i experiment från Storbritannien och Polen. En jämförande studie av flera europeiska blandskogsexperiment med tall och gran finns i Drössler m.fl. 2018.

Ett uppmärksammat försök är SLU:s blandskogsytor i Främlingshem i södra Gästrikland. Där skapades ytor med ren tall, ren gran och blandskog för 60 år sedan. Trots att marken är bördig har tallen visat sig vara överlägsen, med 126 % högre produktion än granen. Tack vare tallen växte även blandskogen bättre än granskogen, med den hade ändå en lägre produktion än den rena tallskogen. 

Orsak och verkan?

Det finns studier som har utnyttjat data från Riksskogstaxeringen för att undersöka om provytor med blandskog växer bättre än monokulturer. De drar slutsatsen att blandskog med gran och tall samt björk och gran producerar mer virke än om trädslagen hade vuxit var och en för sig (se till exempel Jonsson m.fl. 2019 och Gamfeldt m.fl. 2013).

Den här sortens analyser kritiseras dock av vissa forskare eftersom det är oklart vad som är orsak och verkan. Provytor där det växer fler trädslag kan ju ha vissa egenskaper i mark, klimat och historik som gör att träden växer bättre och därför har fler trädslag. Forskarna har försökt modellera bort dessa effekter i analysen. Jämförande produktionsförsök skulle dock ge säkrare resultat.

Läs mer om blandskogens tillväxt i Skogsskötselseriens del om björk, asp och al.

Senast korrigerad: 2019-03-05

Kommentarer (0 st)