För- och nackdelar med blandskog

En blandskog kan bidra till att sprida riskerna inför framtiden. Blandskogen är i allmänhet positiv för miljön och landskapsbilden. Skötsel av en blandskog ställer dock lite högre krav på skogsägaren.
Bild: Mats Hannerz

Riskspridning

Blandskog framhålls ofta som ett sätt att sprida riskerna – att inte samla alla ägg i en korg. Många tror att vi kommer att se mer av stormfällning, svampskador och insektsangrepp när klimatet ändras. Skadorna slår olika hårt mot olika trädslag. Om skogen innehåller olika trädarter minskar sårbarheten och riskerna sprids. En art kan klara en torrsommar bättre, en annan en blöt vinter, och en tredje klarar sig bättre mot stormskador än de andra. Många svampskador är också specifika för ett trädslag - får vi ett angrepp minskar risken för att hela beståndet slås ut.

Variation och biologisk mångfald

Andra fördelar som ofta lyfts fram är att blandskog bidrar till variation i landskapet och att det gynnar den biologiska mångfalden när olika trädslag bidrar med olika mikromiljöer och substrat.

Utmanande skogsskötsel

För skogsägaren är blandskogen en större utmaning än det trädslagsrena beståndet. Många skötselinstruktioner är anpassade för rena tall-, gran- eller lövbestånd. I en blandskog har vi olika trädslag med olika tillväxtmönster - en klarar av att stå och trängas, en växer snabbt i ungdomen och en står och trycker i skuggan för att sätta fart först långt senare. I en optimal blandskogsskötsel ska varje trädslag ha sin egen skötsel. Ofta är det inte möjligt, i stället får skötseln bli en kompromiss. Här har vi fortfarande mycket att lära. Forskningen om skötsel av blandskogar har bara startat, medan vi har ägnat ett århundrade åt att utveckla metoder för skötseln av tall- och granskogar.

Dyrare och inte lika lönsamt?

Skötseln av blandskogar kräver sannolikt fler ingrepp och det leder till högre kostnader. Vi får fler sortiment att hålla reda på, vilket fördyrar avverkningen. Om vi tjänar på blandskog eller inte beror på vad vi tror om framtiden. Sköter vi trädslagen så att vi får timmerdimensioner även av lövträden kan det visa sig att blandskogen är väl så lönsam, eller ännu mer lönsam, än den artrena gran- eller tallskogen. Men det förutsätter att det finns en marknad den dag träden är avverkningsmogna.

Sen får vi inte glömma riskspridningen - om en artren granskog drabbas av rotröta eller stormfällning tappar skogsägaren mycket pengar. Med blandskog finns det fler träd som kan klara sig.

Lägre tillväxt?

Blandskogens tillväxt har debatterats länge, och det finns de som hävdar att produktionen till och med blir högre än för det bäst producerande trädslaget ensamt. Ingen har dock kunnat visa på sådana blandskogseffekter i verkligheten. De flesta forskare är nog överens om att blandskogen tappar lite, kanske 10-20 %, i tillväxt jämfört med en monokultur av gran eller tall.

Här kan du läsa mer om:

Senast korrigerad: 2019-02-18

Kommentarer (0 st)