Andra värden i blandskogen

Finns det stöd för argumenten att blandskogar ger mer ekosystemtjänster?
I en studie (Jonsson m.fl. 2019) användes data från Riksskogstaxeringen för att jämföra trädslagsrena bestånd med blandskogar med tall, gran och björk. Resultaten varierade mellan södra och norra Sverige.

I norra Sverige producerade blandskogarna med gran och tall mer blåbär, och hade fler växtarter på marken jämfört med trädslagsrena bestånd. Blandskog med tall och björk samt gran och björk hade rikare underväxt och mer död ved. Blandskogar med gran och tall samt gran och björk hade också högre tillväxt enligt studien.

I södra Sverige hade gran- och tallblandskogen mer blåbär än monokulturer. Blandningen av tall och björk hade både högre tillväxt, mer viltproduktion och en rikare underväxt jämfört med monokultrerna. Däremot lagrade blandskogarna i södra Sverige in mindre kol än monokulturer med gran eller tall.

Forskarna bakom studien föreslår att lövinblandningen måste öka till 20 procent för att de positiva blandskogseffekterna ska synas.

En annan studie (Felton m.fl. 2016) utgick från expertkunskap och publicerade rapporter för att bedöma för- och nackdelar med blandskogar och monokulturer med björk, gran och tall.

Klimatanpassning

Rena granskogar löper risk när temperaturen stiger, vi får sommartorka och risken ökar för rotröta och granbarkborre. Här betraktas blandskogar med gran och björk samt tall och björk som mer klimatsäkra alternativ. Med ett varmare klimat kan våra lövträd få en fördel, och många arter kan komma att flytta sina nordgränser. Många lövträd har också en kortare omloppstid, vilket gör att skogen kan ställas om snabbare om förutsättningarna förändras. En övergång till lite mer blandskog med lövinblandning är därför ett sätt att klimatsäkra skogen.

Biologisk mångfald

En inblandning av björk i granskogen ökar ljusinsläppet och näringsomsättningen. Det finns fler olika mikromiljöer i blandskogen, och det anses allmänt som positivt för mångfalden. En separat studie (Felton m.fl. 2010) har visat att gran- och björkblandskog är positivt för underväxt, fåglar, vedlevande skalbaggar och lavar. Däremot kan björkinblandningen minska förutsättningarna för en del mossor och granspecialister.

Blandning mellan gran och tall har också visat sig ge fler arter av mossor, lavar och fåglar jämfört med rena gran- och tallskogar.

Rekreation, friluftsliv, svamp och bär

Det finns få studier som direkt jämför hur friluftslivet upplever blandskogar jämfört med monokulturer. I allmänhet uppskattas dock en varierad skog mer än en ensartad. En inblandning av löv av olika trädslag i en barrskog ger en blandning av olika strukturer och färger. Ett ökat ljusinsläpp gynnar också markfloran och ger en mer öppen skog.

Blåbär är vanligare i en barrblandskog jämfört med en ren granskog, däremot kan det finnas mindre blåbär i en björk- och granskog. De flesta matsvamparna är mykorrhizabildande tillsammans med gran, tall och björk. Det är troligt att en blandskog kan hysa en mer varierad svampflora, men det finns få studier som har belyst frågan.

Förekomst av vilt

För både jägare och friluftsutövare är det positivt om man kan stöta på vilt i skogen. Ung tall och björk gynnar betande djur som rådjur och älg, och en högre inblandning i granskogen är alltså positivt för dessa. Tall- och granblandning gynnar tjäder, medan järpe trivs i blandskogen med björk och gran. En ökad inblandning i granskogen gynnar alltså förekomsten av vilt.

Vattenkvalitet

De strandnära zonerna är viktiga för vattnet i skogen. En ökad inblandning av löv ger en mer varierad belysning av vattendraget och det ökar tillförseln av lövförna. Ökad inblandning av lövträd i strandzonen minskar läckaget av oorganiskt kväve till vattnet. Barrförna producerar också högre koncentrationer av löst organiskt kol (DOC), något som brukar kopplas ihop med ”brunifiering” av vatten. En inblandning av lövträd i strandzonen är alltså positivt för vattenkvaliteten på många sätt.