Bebyggelsemiljöer

Äldre bebyggelselämningar, t.ex. gårdslämningar med ursprung i förhistorisk tid eller medeltid, betraktas dock som fornlämningar med skydd i kulturmiljölagen. Vanligtvis betraktas även torplämningar och övergivna fäbodar med ursprung i 1700-talet eller tidigare som fornlämningar av länsstyrelsen.

Komplexa miljöer

Bebyggelselämningar ligger ofta tillsammans med förhistoriska miljöer. I många fall har gårdar och torp anlagts på övergiven förhistorisk mark, vilket gör att man kan hitta gamla gravar, röjningsrösen och skålgropar i anslutning till bebyggelselämningar.

Målbilder för bebyggelsemiljöer

Projektet Dialog för miljöhänsyn har tagit fram målbilder för hänsyn i bebyggelselämningar.

Gallring runt husgrunder

Skötselexempel - Gallring i granplantering

I täta granplanteringar är det förstås svårt att åstadkomma lövmiljöer kring torplämningarna, men om man i samband med röjning och gallring avlägsnar träd och buskar från hus- och källargrunder kan framtida skador undvikas, dels genom att rotsprängning och stormfällning förhindras, men också genom att den nödvändiga kontrasten skapas inför kommande skogliga åtgärder på samma plats. Särskilt känsliga är kallmurade partier t.ex. i källarkonstruktioner.
Här är ett bra exempel på hänsyn kring en torplämning vid gallring.

Exempel på häsnyn kring en torplämning vid gallring. Illustration Nils Forshed.

1. Markägaren har röjt och rensat bort ris på och invid lämningarna efter boningshus.
2. Markägaren har röjt och rensat bort ris på och invid lämningarna efter ladugård.
3. Markägaren har röjt och rensat bort ris på och invid lämningarna källare. Hur stor yta som ska öppnas runt grunderna i samband med röjning och gallring får avgöras från fall till fall. Ibland kan det vara bäst att vara försiktig och i stället vidga och utforma det frilagda området vid föryngringsavverkning och återbeskogning.
4. Man har också röjt fram den gamla torpstigen längs en stenmur.
5. När man avlägsnar träd intill murar, är det viktigt att man fäller från muren och att man inte drar trädet över muren. Det är inte alltid lämpligt att rensa alltför rent vid stenmurar. Risken för stormfällning över muren kan öka. Å andra sidan kan trädens rötter orsaka skada.
6. Runt en gammal ek har en zon på minst 5 m utanför kronprojektionen röjts fri.

Skötselexempel - Föryngringsavverkning

Exempel på åtgärder vid föryngringsavverkning i bebyggelsemiljö. Illustration Nils Forshed.

1. Träd och buskar, liksom trädrester, har avlägsnats från grunden efter boningshuset. Spismursröset och stenfoten framträder, liksom trappstenen.
2. Tomtplatsen har inte planterats igen.
3. Ladugårdsgrunden är fri och kan nu uppfattas.
4. Källaren med kallmurade väggar och välvt stentak har räddats genom att träd och buskar har avlägsnats. Även här har riset avlägsnats.
5. Den igenfyllda brunnen är frilagd.
6. De träd som har avverkats intill stenmurarna har fällts från murarna för att undvika skador. Bas- och stickvägar har planerats så att man inte behövde bryta igenom murarna.
7. En del av den övergivna åkermarken har planterats med gran.
8. Vid markberedningen har man undvikit att köra genom terrasserna och åkerkanterna.
9. Några grova lövträd har sparats i odlingsrösena på den mark som inte planterats. För att undvika körskador i området har man kört på risbäddar.
10. Observera att om bebyggelselämningarna utgörs av äldre torp, fäbodar eller gårdar kan de klassificeras som fornlämningar, och i så fall får man varken markbereda eller plantera utan tillstånd av länsstyrelsen. Ett stycke från tomtplatsen hade torparen sin mossodling. Man tvingades lägga en stickväg tvärs över ett par diken, men man lade i virke, som togs bort efteråt. Inget ris ligger heller kvar i dikena.
11. Träd och buskar som hade växt upp på den gamla torpstigen har tagits bort, liksom trädresterna.
12. Utkörningsvägarna har lagts vid sidan om stigen, sedan man hade förvissat sig om att det inte fanns andra lämningar som kunde ta skada i anslutning till vägen. Om gamla vägar och stigar har tillräcklig bärighet är ett alternativ att använda dem som basvägar, men det får i så fall inte uppstå körskador. Finns möjlighet att använda de gamla vägarna på ett skonsamt sätt är det ibland t.o.m. att föredra, eftersom de då framträder bättre i landskapet.
13. Vid stenvalvsbron, som klassas som fornlämning, har markägaren tagit bort alla träd och buskar. Välvda broar mår bra av att användas, eftersom stenarna då hålls på plats, men de håller naturligtvis inte för tunga skogsmaskiner. Här har man valt en annan väg vid utkörningen. Det är också viktigt att vattenfårans djup hålls konstant. Om djupet ökas, till exempel i samband med en årensning, kan brofästena undermineras.
14. Grova lövträd, t.ex. en gammal ek och ett par gamla lövträd nära ladugårdsgrunden har sparats och friställts.
15. Hamlade träd har sparats och friställts.
16. Vårdträd har sparats och friställts.
17. Fruktträd har sparats och friställts.
18. Bär- och prydnadsbuskar står kvar.

Skötselexempel - Möjligheter att ta extra hänsyn (ödegård och backstuga)

Ibland behövs extra hänsyn. Här till en backstuga och ödegård. Illustration Nils Forshed.

1. På tomtplatsen har man försökt att nyskapa biologiska värden.
2. Man har försökt att nyskapa biologiska värden genom nyhamling av lövträd.
3. Man har försökt att nyskapa biologiska värden genom kreatursbete.
4. Man har också rest upp störar för att rädda den humle som växte kvar.
5. I stället för föryngringsavverkning har man valt att plockhugga i de trädbevuxna, sedan länge övergivna åkrarna och ängarna.
6. I ett avsnitt av den gamla ängsmarken har man nyhamlat och topphuggit ett antal lövträd för att efterlikna hur det såg ut i äldre tider samt för att förstärka grässvålen.
7. Kring en jämn och välbyggd mur från laga skiftet har man röjt undan träd och buskar. Man tvingades ta till rejält för att muren i framtiden inte ska skadas av vindfällen. Ett inslag av solexponerade stenmurar och odlingsrösen i landskapet har också biologiska värden. Många arter behöver solexponering för att trivas, exempelvis olika arter av skorplavar. Men det finns å andra sidan rödlistade mossarter som växer på stenmurar och som inte tål frihuggning.
8. Intill en gammal övergiven byväg finns en väghållningssten. Här har man tagit bort buskarna runt stenen.
9. Intill den gamla vägen har en gammal ek frihuggits. Här var förr en rastplats och eken var en s.k. vägek. Det finns fortfarande spår av ristningar i trädet. Ett par träbänkar och ett träbord har satts upp.
10. Ett stycke från ödegårdens tomtplats låg en backstuga. Husgrunden finns kvar och har frilagts. Mycket mer har man inte gjort här. Observera att om gamla, tidigare hamlade träd med stor krona friställs riskerar de att skadas av vind eller snö. Ska man friställa sådana träd bör det kombineras med restaureringshamling.
11. Kullen med några gravrösen har frihuggits och inlemmats i beteshagen.