Markberedning

Markberedning kan förstöra en stor del av lavtäcket på en lavrik mark. Med punktvis markberedning kan en större del av lavtäcket sparas.
Inversmarkberedning skonar lavtäcket
Bild: Mats Hannerz

Markberedning skapar förutsättningar för plantorna att överleva och växa, och i många miljöer är markberedning nödvändigt för att få en tillfredsställande föryngring.

Markberedning kan utföras med olika metoder. Man skiljer ofta mellan kontinuerlig markberedning, till exempel harvning, och intermittent (fläckvis) markberedning, till exempel högläggning eller fläckmarkberedning. Ett specialfall är inversmarkberedning. Där vänds en jordtorva upp och ner och läggs tillbaks på samma plats där den grävdes upp. Inversmarkberedning ger en minimal markpåverkan och är dessutom gynnsam för plantorna. Läs mer om markberedning i sektionen Sköta barrskog i Skogskunskap.

Renen undviker ofta nya hyggen som är markberedda. Det anses bero på både markskador och jordlukt. En kraftig markberedning med djupa spår försvårar också framkomligheten både för renhjorden och renskötarna. Om harvning utförs måste hänsyn tas till vilken riktning renarna rör sig, så att harvspåren inte hamnar vinkelrätt mot flyttriktningen.

Skonsam markberedning

Skonsam markberedning är ett begrepp som används i FSC-standarden. Syftet är att använda metoder som minimerar påverkan på lavtäcket. Vid skonsam markberedning får maximalt 20 % av marken vara påverkad på en mark med >25 % lavtäckning. Om lavtäckningen är 10-25 % får maximalt 40 % av marken vara påverkad.

Skonsam markberedning kan utföras med inversmetoder, till exempel Kicken. Det går också att ställa in aggregatet på en vanlig högläggare eller harv så att det bara gör punktvisa markberdningsfläckar med så liten markpåverkan som möjligt.

En annan skonsam markberedningsmetod, som dock inte slagit igenom i skogsbruket, är HuMinMix. Det är en flexibel metod som kan utföra flera olika markberedningstyper, bland annat fräsning av markytan så att lavfragment, mineraljord och humus blandas. Med denna metod återetablerar sig lavarna snabbare.

En fördel med skonsam (och annan punktvis) markberedning är att lövuppslaget blir mindre, jämfört med om markberedningen utförs med harv.

IMG_9273-Kicken-inversmarkberedning-Sveg_1200x675px.jpg

Den så kallade Kicken är ett aggregat som skapar inversmarkberedning, en skonsam markberedningsmetod. Foto Mats Hannerz.

Hyggesbränning

Ett alternativ till den mekaniska markberedningen är hyggesbränning. På kort sikt är hyggesbränning negativ för renbetet, men på längre sikt gynnar bränningen lavtillväxten. Många av de lavrika miljöerna i den norrländska skogen är ju präglade på återkommande bränder, och utan brand är det risk att mossa och ris på sikt tar över marktäcket. Efter en hyggesbränning kan det ta 40-80 år innan området har så mycket lav att det kan nyttjas för bete igen. Processen går dock snabbare om man hjälper till att återetablera marklaven.

En positiv effekt av bränningen är att den ger bra renbete under barmarksperioden (gräs och halvgräs). Under vintern har dock renen svårt att gräva efter gräset.

Restaurering av marklaven

Forskning har visat att det är möjligt att återskapa renlavsbete på bränd och markberedd mark genom att artificiellt sprida lavfragment på marken. Försök har gjorts både efter markberedning och efter skogsbrand. Några slutsatser från försöken är att:

  • Finfördelade fragment har större chans att lyckas än om hela lavbålar sprids.
  • Etableringen efter markberedning är snabbare om det finns finfördelad mossa på marken jämfört med om lavarna sprids på ren mineraljord.
  • Efter skogsbrand och hyggesbränning bör man vänta 2 år innan lavarna sprids för att pH och andra markegenskaper ska ha återhämtat sig.
  • Torra och torra-friska marker bör prioriteras.
  • Renlavstäcket kan vara betningsbart 10 år efter lavspridning på bränd mark. På ytor där ingen lav tillförts fanns nästan ingen renlav efter samma tid.
  • Insamling av renlav i ett område för att spridas på ett annat måste göras med försiktighet. En studie visar att skörd av 20 % av lavtäcket var 5:e-6:e år är rimlig.

Läs mer i Fakta Skog från SLU

 

Senast korrigerad: 2020-03-12

Kommentarer (0 st)