Röjning och gallring

Vid röjningen glesas skogen ut så att de blivande framtidsträden ska få bra förutsättningar att växa. Röjning görs normalt när ungskogen nått 2–4 meters höjd och blivit så tät att de enskilda framtidsträdens tillväxt riskerar att hämmas.

Gallring är också en form av utglesning, men den görs när träden är grövre och det går att ta ut stamved. Den första gallringen utförs ofta vid 12-14 meters trädhöjd. Vid gallringen avverkas normalt 25-35 % av den stående volymen. Definitionsmässigt skiljer sig gallring från röjning genom att de utgallrade träden ger gagnvirke som tas tillvara, medan röjstammarna normalt lämnas kvar på marken där de bryts ner och återför näringen till marken.

Rekommenderade stamantal

I Skogskunskap rekommenderas följande stamantal efter röjning och gallring. I flyttstråk (se nedan) kan hårdare röjning och gallring behövas.

Röj hårdare i renens flyttstråk

I flyttstråk rekommenderas tidiga röjningar till glesa förband. Röjningsstubbarna bör inte vara för höga eller spetsiga eftersom det innebär skaderisk för renarna och dessutom försvårar framkomligheten.

Både gallringen och röjningen ökar ljusinsläppet vilket gynnar lavtillväxten på marken. Framkomligheten ökar också både för renhjorden och renskötarna, åtminstone när avverkningsavfallet har börjat brytas ner.

Om skogen är glesare får renarna en bättre överblick och kan lättare upptäcka faror. De känner sig tryggare jämfört med i en tätare skog eftersom de kan se rovdjur på längre avstånd.

Gallring i hänglavsrika skogar minskar den totala mängden hänglav, vilket är en nackdel, men samtidigt kan renarna beta hänglav från de grenar och toppar som lämnas efter gallringen.

Läs mer om röjning och gallring i sektionen Sköta barrskog i Skogskunskap.