Upphandling och entreprenadavtal

Det är viktigt att alla parter i ett vägbygge har en säker överenskommelse - ett avtal. Det finns ett antal standardavtal som kan tillämpas på vägbyggen.
Glöm inte avtalen
Bild: Skogforsk (bakgrund)

Standardavtal

En viktig del i ett vägbygge är att man har en för alla parter säker överenskommelse. Överenskommelsen mellan en byggherre och en utförare styrs av avtalslagen. Det finns alltså inte något motsvarande konsumentköplagen i samband med vägbyggen. I byggbranschen har man utvecklat ett antal standardavtal som är anpassade för olika typer av entreprenader. Grunden är standardavtalet AB 04 (Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader). Det finns sedan olika varianter av detta avtal, för olika typer av kontrakt.

Utförande- eller totalentreprenad?

Om det är en konsult som projekterar vägen, och en entreprenör som bygger den som en utförandeentreprenad, använder man standardkontrakten ABK 09 (eller en senare variant på ABK) och AB04 (eller motsvarande). Om man vill att entreprenaden utförs som en totalentreprenad där det ingår både konstruktion och byggande, använder man istället ABT 06 (eller motsvarande).

I avtalen finns bestämmelser om ansvar, tider och betalning. Det går alltid att frångå ett standardavtal genom att reglera någon detalj i ett eget avtal mellan beställare och utförare. Däremot finns det fördelar med att hålla sig till standardavtalen så mycket som möjligt.

Använd bygghandlingarna

För alla byggkontrakt och upphandlingar är det viktigt med en bra beskrivning av vad man vill ha. Detta är de så kallade bygghandlingarna som också används som förfrågningsunderlag. Genom att tydligt beskriva i handlingarna hur vägen ska se ut eller vilken funktion den kräver, kan utföraren lämna ett mer exakt pris. Beställaren kan sedan följa upp att han fått vad han beställt i samband med slut- och garantibesiktningar.

Hänvisa till avtalet i kontraktet

Om ett avtal saknas går det inte att ställa krav på den andra parten. Däremot är även en muntlig överenskommelse giltig, men det kan vara lite svårare att visa vad överenskommelsen gäller. För att standardavtalen säkert ska gälla, ska man hänvisa till standardavtalet (t.ex. AB04 eller ABT06) i kontraktshandlingarna.

Entreprenadformer

Entreprenadjuridik är ett stort och komplicerat område. För skogsägaren är det trots detta viktigt att ha grundkunskaper så att man kan välja vilken typ av avtal man skall ha för sitt vägbygge och vem man bör anlita för vad. Entreprenadjuridiken går igen i hela byggprocessen, och man gör därför ett val redan när projekteringen börjar.

Man skiljer i första hand på:

Totalentreprenad

Entreprenören tar på sig projekteringen och konstruktionen av vägen. Det är en vanlig entreprenadform när man bygger hus eller allmän väg.

Inom skogen är det vanligt att ett virkesköpande företag gör både planering, projektering och ordnar med byggnationen. Detta är också en totalentreprenad, men det är vanligt att avtal för vägbygget brister.

Utförandeentreprenad

Vid en utförandeentreprenad är det beställaren som utför projekteringen och därefter upphandlar en entreprenör som utför arbetet enligt handlingarna. Ett sätt är att först anlita en konsult som projekterar vägen och därefter skriver kontrakt med en vägbyggnadsentreprenör.

För- och nackdelar med olika entreprenadformer

Entreprenadformen påverkar hur man skall ställa de olika utförarna till ansvar för brister hos den färdiga vägen. Det kan vara svårt att specificera ett vägbygge på ett sådant sätt att en totalentreprenad blir mätbar, att man får det man betalar för som kund. Vid utförande entreprenaden blir istället svårt att se om en brist beror på bristande projektering eller felaktigt utförande.

Besiktning och garanti

I standardavtalen finns en ansvarstid och en garantitid angiven. Utföraren ansvarar för vägen fram till att den är färdigställd. När vägen är klar, genomför man en slutbesiktning, och kontrollerar att den utförda entreprenaden följer kontraktshandlingarna. Därefter över går vägen i beställarens ansvar, men med garanti.

Om man upptäcker fel vid slutbesiktning ska de rättas till av entreprenören, eller också ska man göra prisjustering. Om man upptäcker fel efter slutbesiktning, under garantitiden, måste entreprenören visa att felet uppstått efter färdigställandet.

Efter garantitiden görs en garantibesiktning. Efter garantibesiktningen löper ansvarstiden ytterligare en viss period. Under ansvarstiden är entreprenören skyldig att avhjälpa brister, om beställaren kan visa att dessa härrör från fel under byggtiden. Garantibesiktningen flyttar alltså ansvaret för att visa på felens orsak från utföraren till beställaren. Hela ansvarstiden är normalt 10 år, och den inleds normalt med 5 års garantitid.

För vägar är det ofta lämpligt att ha en förbesiktning när terrassen är färdigställd. Efter att man kört på överbyggnad, går det inte att kontrollera att terrassen har rätt tvärfall och jämnhet. Fel på terrassytan får däremot konsekvenser under hela vägens livstid. Det är därför viktigt att en besiktningsman kontrollerar att terrassen är välgjord.

Garanti och ansvarstid, tabell

Vad? När? Vem ska rätta till fel som upptäcks?
Slutbesiktning och konstruktion År 0 Entreprenören
Garantitid År 1-5 Entreprenören, om inte denne kan visa att felet uppstått efter slutbesiktningen
Ansvarstid År 6-10 Beställaren, om inte denne kan visa att felet berodde på entreprenören.
Senast korrigerad: 2016-11-11
Vägar
Ekonomi

Kommentarer (0 st)